Aldrig tidigare har det funnits så lite fisk i haven som det gör idag. Måste vi sluta äta sjömat för att rädda haven eller finns det mer hållbara sätt att producera fisk? Hur ska vi som konsumenter tänka i matbutiken?

Miljarder människor världen över är beroende av fisk för sin dagliga inkomst och som mat på tallriken, men fisket är också ett stort hot mot haven och allt som lever där.   

Aldrig tidigare har det funnits så lite fisk i våra hav som det gör idag, när ungefär 90 procent av de stora bestånden är hotade.  Vad får det här för konsekvenser för klimatet och för dom som är beroende av fisken som sin främsta proteinkälla?   

Måste vi välja bort fisken eller finns det mer hållbara sätt att producera fisk som gör att vi kan fortsätta äta med gott samvete?  

Vi gästas av Inger Melander, Världsnaturfonden och Johan Ljungqvist, grundare av Gårdsfisk som gett sig in på att producera världens mest hållbara fisk.

Kan skolmaten vara både god, näringsriktig och hållbar? Och hur kan vi få ännu fler att uppskatta skolmaten?   

Skolmat väcker starka känslor. Stress inför matsituationen, vitt skilda önskemål och ibland orimliga krav från föräldrar.   

I Sverige har elever fått kostnadsfri mat i skola och förskola i över 70 år - något som fortfarande står sig ganska unikt världen över.  

Maten och måltiden är en helt central del av våra liv. Den kan ge energi, njutning, glädje och gemenskap. Men den kan också vara ett tydligt kvitto på dom ekonomiska klyftor som finns mellan människor världen över.

Vi gästas av Ibtihaj Alarini, förskolekock och Emelie Eriksson från Livsmedelsverket.  

Avsnittet spelades in innan kriget i Ukraina bröt ut. Situationen har gjort avsnittets innehåll än mer relevant. Höjda priser på mat och andra förnödenheter leder till ökad hunger och ett försämrat säkerhetsläge. 

Hur ska man få pengarna att räcka när matpriserna skjuter i höjden? Går det att äta både billigt och bra eller måste man välja?    

Det är många som har svårt att få pengarna att räcka till. Och i år kan det bli knepigare än vanligt, för maten har plötsligt blivit dyrare. I ett vanligt svenskt hushåll går var åttonde krona till mat. Ju mindre pengar man har desto hårdare drabbas man av stigande livsmedelspriser. Det gäller både i Sverige och i världen. Därför slår stigande matpriser allra hårdast mot människor som lever i fattigdom. 

Vilka är det som tjänar på att maten blir dyrare?  Går det att äta både billigt och bra eller måste man välja?   

Är kanske det verkliga problemet att maten vi äter är alldeles för billig?  Det här pratar vi om i Schysst mat, podden som vill att maten ska räcka till fler.  

Vi gästas av Lars Ericsson, vd  Konsumentföreningen Stockholm och Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.

Fungerande fröer är en förutsättning för en god skörd – men det är också big business. Visste du att storföretag tar patent på fröer som bönder förädlat i generationer?  

Hur funkar det i Sverige? Och kan en hobbyodlare göra världen mer hållbar? 

Hur hållbar vår mat är handlar inte bara om hur mycket växthusgaser produktionen lämnar efter sig, eller vilka villkor lantarbetarna har.  

Det är också en fråga om vad vi stoppar i marken – nämligen fröerna. 

Förr i tiden sparade bönderna en del av årets skörd för att använda som utsäde till nästa år. Numera köper man fröer som är förädlade för att ge allra bästa resultat. Gör det odlingsvärlden mer ojämlik?  

Vi gästas av Roza Petersson från bostadsrättsföreningen Vivas odlingsgrupp och Maria Norén, marknadschef utsäde och frö på Lantmännen.

Måste man laga all mat från grunden för att vara schysst mot människor, djur och natur, eller är det okej att ta genvägar via halvfabrikat och snabbmat?  

Även snabbmaten vi lagar hemma förändras. I mataffärernas kyl- och frysdiskar finns idag massor av veganska och vegetariska alternativ för den som är på jakt efter en snabb och enkel middag.

Vi gästas av Gustav Johansson som driver den vegetariska matsajten Jävligt gott, och Fredrik Ahlengärd, chef för kategori och butik OKQ8.

Den storskaliga matproduktionen världen över har länge varit ohållbar. Både vad det gäller vår påverkan på jorden och på människorna som lever i dom mest utsatta områdena, som oftast är dom som producerar vår mat. Ungefär en tredjedel av all mat i världen slängs, vilket belastar jordens resurser och ekonomin. Hur och vad ska vi äta i framtiden för att dels kunna föda alla, men även göra det i samklang med naturen omkring oss?

Är framtidens mat redan här i form av nygamla bönor och food tech som bara väntar på att rullas ut internationellt? Och kan FN-mötet Food Systems Summit hjälpa världens nationer att hitta en hållbar väg framåt?

Det här ska vi utforska i det här avsnittet av Schysst Mat.Till vår hjälp i dag har vi Johanna Öhlén Meschke, marknadschef på Urban Oasis som odlar grönsaker i ett bergrum nära Stockholm, och så Per Olsson Fridh, Sverige biståndsminister om det kommande FN-mötet.

Vi svenskar dricker ungefär ett tusen koppar kaffe per person varje år. Omräknat i pengar motsvarar det en marknad på fem miljarder kronor, eller en procent av världsmarknaden för kaffe. Uppskattningsvis 200 000 människor i länder som Brasilien, Etiopien, Kenya och Vietnam arbetar med att odla just det kaffe som vi i Sverige dricker. Vårt kaffedrickande bidrar till arbeten och försörjning i länder där man odlar och förädlar kaffe, men det finns också problem. 

Måste det vara så här, eller går det att producera och konsumera schysst kaffe? Vad måste i sådana fall till för att det ska bli så? Å är det verkligen bra att vi dricker så här mycket kaffe? Hur påverkas vår kropp av kaffet?

Det här ska vi prata om i dagens avsnitt av Schysst Mat. Till vår hjälp har vi Rebu Burubwa, grundare och vd för det svensk-kongolesiska kaffemärket Rutasoka Coffee, och Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska institutet och författare till nyutgivna boken Kaffeologi