Att restaurera skog handlar inte om varsam vård, utan om kontrollerad skada. Genom att döda träd och bränna bark återskapas vitala processer som räddar den biologiska mångfalden.

Att ta hand om naturen förknippas ofta med att bevara och skydda. Men när det kommer till skogsrestaurering är verkligheten en annan. För att rädda rödlistade arter och främja den biologiska mångfalden behöver skogen ibland utsättas för kontrollerade störningar – som yxhugg, ringbarkning och eld.

I det här avsnittet ger sig Daniel Stjärna ut i skogen för att restaurera tillsammans med forskare från SLU.

- Vi är så duktiga på att släcka bränder i Sverige och det är dåligt för de här arterna som har anpassat sig efter den här störningen i tusentals år, säger postdoktor Emelie Fredriksson. Hon forskar om hur man kan efterlikna skogsbrand med till exempel punktbränning.

Daniel tycker det känns vemodigt när han höjer yxan och utdelar nådastöten för en gran. Universitetslektor Jörgen Sjögren sätter andra ord på det: 

- Vi återställer en ordning för en större del av den biologiska mångfalden. 

Han visar hur man skapar död ved och veteraniserar träd genom katning och ringbarkning.

Medverkande i avsnittet: Emelie Fredriksson, Institutionen för vilt, fisk och miljö och Jörgen Sjögren Institutionen för Skogens ekologi och skötsel, båda vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. 

Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatet blir varmare och torrare och det är en utmaning för träden och skogen. De trädarter vi känner som typiska svenska kan i framtiden ersättas med andra mer torktåliga.

I det här avsnittet besöker Daniel Stjärna en tortyrkammare för träd på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Forskaren Leonie Schönbeck studerar hur mycket torka olika trädarter tål. Hon vill se vad som händer med träden i dödsögonblicket, när de törstar ihjäl. Hon känner sig lite elak säger hon, men det är i ett gott syfte: För att vi ska se vad träden kommer att utsättas för i framtidens klimat om sisådär 50 till 100 år.

"Jag skulle säga att fram till ganska nyligen så har påverkan varit ganska begränsad, men att vi börjar se effekterna av torkan de sista åren", säger Per-Ola Hedwall, universitetslektor och docent på SLU som jobbar på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Han leder ett projekt där forskarna testar nya kandidater till framtidens torrare och varmare skogar. De ska plantera trädarterna bok, skogsek, bergek, skogslönn, skogslind och fågelbär, tysklönn och tyskoxel från norr till söder för att se hur de klarar de nya klimatutmaningarna.

Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ön ligger mitt i älven i centrala Umeå. Här planeras för höghus och en ny stadsdel som liknar Manhattan i New York. Men en utrotningshotad fågel har satt stopp för planerna.

När fågelskådaren Christer Olsson inventerade ön hörde han ett ovanligt trummande ljud. En vitryggig hackspett hade slagit sig ner på ön.

Det finns bara femtio stycken av den här arten kvar i Sverige och den skyddas av lagen på flera olika nivåer. Kommunpolitikern Mikael Berglund hoppas att planerna på den nya stadsdelen ändå ska bli av. Kommunen har satsat pengar på att ge fågeln nya, bättre miljöer att leva i och hoppas få fågeln att flytta på sig.

I det här avsnittet av Skogen och Människan åker Daniel Stjärna ut till Ön för att ta reda på om det går att rädda både fågeln och bygget. Naturvårdaren och SLU-forskaren Marlene Olsson vill försöka ena de två världarna, en växande innerstad och en hotad fågel som ska leva sida vid sida. I reservatet Stora Tuvan visar restaureringsforskaren Albin Larsson Ekström hur man kan bygga en perfekt skog för att den sällsynta arten ska trivas. Här ligger döda träd huller om buller med olika lövträd och vattendrag. Och hittills har ett par vitryggiga hackspettar setts häcka här.

Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget Filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bävern har en stökig historia, och en konfliktfylld nutid. För samtidigt som vår största gnagare skapar livsmiljöer som ingen annan kan den förstöra vägar, erodera järnvägens banvallar och ödelägga skog. Har den en plats i dagens och framtidens skog? Doktoranden Lovisa Hökby berättar om bäverns historia och nutid. Mattias Sundqvist på länsstyrelsen fick oväntad hjälp med en restaurering och forskaren Frauke Ecke visar vad blir kvar när bävern flyttar ut.

Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan decennier tillbaka är almen hotad i Sverige. Vad står på spel? Finns det någon chans att rädda almen från utrotning? Hör Tora Wall om almens kulturhistoriska betydelse, möt Audrius Menkis, som forskar på almsjukan och följ med till Astrid Lindgrens barndomshem där trädgårdsmästaren Cristopher Mörck varje dag oroar sig för att almarna på gården ska smittas.

Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det pratas om artblindhet - att vi blir allt sämre på att namnge det som finns omkring oss. Hur påverkar det vår relation till naturen? Och vad har vi egentligen att vinna på att lära oss namnen på växter och djur? Vi träffar ekologen Jörgen Sjögren, som undervisar nya SLU-studenter i artkunskap, följer med biologen Andreas Press på fjärilsjakt och besöker ekologen Bent Christensen och pensionären Margareta Wilhelmsson i hennes trädgård i Holmsund utanför Umeå - en trädgård som blivit ett insektszoo de senaste åren.

Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med klimatförändringarna, befolkningsökningen och förstörda livsmiljöer ökar risken för zoonoser - att smitta sprids mellan människor och djur - något världen smärtsamt fått erfara det senaste decenniet i corona-pandemin. Men vilka smittor behöver vi vara mest uppmärksamma på i Sverige idag? Och hur gör vi för att förbereda oss för en ny pandemi orsakad av en zoonos? Möt forskaren Frauke Ecke, smittskyddsläkaren Therese Thunberg och Patrick Trädgårdh, som drabbades av sorkfeber.

Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur förbereder vi oss för det värsta? Om vårt land skulle drabbas av en kärnkraftsolycka, eller ett nukleärt nedfall? Har vi den kompetens och de kunskaper som behövs? Och vilken strålning finns redan i vår natur? Forskaren Fredrik Lidman förklarar hur radioaktivitet rör sig i skog och mark. Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, berättar om myndighetens arbete med att mäta strålning i vår miljö och Annika Tovedahl, forskare vid FOI, beskriver hur radioaktivitet påverkar oss människor och maten vi äter.

Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.