Smarta cash

Välgörenhet värmer och svenskarna ger mer för varje år. Hur ser man till att göra mest gott för sina pengar? Om det handlar dagens avsnitt som gästas av Agnes Stenlund på Effektivt givande, en ideell organisation som arbetar för att maxa nyttan av donationer. Vi pratar om vad effektivt givande innebär, vilka hjälporganisationer som är effektiva, budgettänk och skattereduktion för donationer.  

Svenskarna gav 9 miljarder kronor år 2020, enligt branschföreningen Giva Sverige. Vad tänker du om det? 

– Det är fantastiskt. Jag tror det finns en snöbollseffekt med givande. Om man känner att det är bara jag och ingen annan som drar sitt strå till stacken, kommer jag bli mindre sugen på att ge. Om de jag känner också ger 5, 10 procent så kommer det kännas naturligt för mig också. Sen kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket bättre det kunde bli om vi gav mer till effektiva organisationer, säger Agnes Stenlund. 

Vad är effektiva välgörenhetsorganisationer?

– Många tänker ofta på administrationskostnader, hur mycket organisationen tar av det vi ger. Det kan var 10-20 procent av summan. Men det är inte det viktigaste när man bedömer effektivitet. Vissa organisationer är 100 gånger mer effektiva så spelar inte de 10-20 procentenheterna så stor roll. Om den resterande summan gör 100 gånger mer gott så är det det vi ska titta på. 

– Det finns fyra kriterier man tittar på när man bedömer effektivitet. För det första att arbete är vetenskapligt dokumenterat, att det verkligen funkar. Sen tittar man på kostnadseffektivitet, till exempel kostnad per räddat levnadsår. För det tredje tittar man på tillväxtpotential, har organisationen möjlighet att använda pengarna som kommer in. Till sist tittar man på öppenhet, att man kan granska organisationen. 

Nischade organisationer t ex Against Malaria Foundation är med på listan över rekommenderade effektiva organisationer. Varför kvalar inte de stora, världsomspännande in – t ex Unicef, Rädda barnen, Röda korset?

– Det är en viktig fråga. Det är två aspekter. Dels har de inte den transparens och öppenhet som krävs. Det finns inte tillräcklig dokumentation över vart pengarna går tillgänglig. Men kanske ännu viktigare är att de kan ha svårt att vara effektiva just eftersom de är så stora.

Hur kan man tänka kring sin budget, hur mycket är rimligt att ge?

– Föreningens rekommendation är 10% av lönen. Det är ingen regel, men det är tillräckligt högt för att göra skillnad utan att lämna för stort avtryck i den egna ekonomin. Om du bryr dig om att hjälpa andra men inte vill ge mer än snittet så kan 2-6% av sin inkomst vara en fingervisare. Om man kan tänka procent istället för hundralappar så har man kommit långt. Precis som med sin övriga budget- och ekonomiplanering så kan man sätta sig ner och tänka igenom vad man vill, om man har några mål. Och så sätter man upp ett autogiro. Då slipper man fatta nya beslut varje gång en insamlare kommer fram på stan, säger Agnes Stenlund.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reaskyltarna skränar och köpyran är total, men fräcka fällor lurar i handeln. Vad har man egentligen för rättigheter som konsument? En tvättäkta konsumentrådgivare är gäst i veckans avsnitt: experten Elin Lindeberg jobbar med konsumentfrågor på Göteborgs stad. Vi snackar Black Friday, julshopping och tar upp tre påhittade men högst sannolika scenarier där ett köp inte lever upp till förväntningarna. 

Hur kan vi skydda oss från att trampa i Black Friday-fällor?

– Ta fram ett papper, sätt dig ner och skriv ner vad du behöver. Kolla upp hemma om det ens är något du behöver. Det är dels för att använda det man har, dels för att inte bara ryckas med av rean. Skriv en lista och följ den. Kommer ett annat bra erbjudande får man vara stark och hålla sig till listan. Kolla också upp prisutvecklingen så att du verkligen köper något som är billigare. Planera, ta tid på dig och följ prisutvecklingen, säger Elin Lindeberg.

Vad säger reglerna om rea?

– Det är marknadsföringslagen som förklarar vad som ska uppfyllas för att ordet ska få användas. Tre saker ska uppfyllas. Varan ska finnas i det ordinarie sortiment sedan tidigare. Rean får bara pågå under en begränsad tid. En rea får inte pågår mer än två månader enligt praxis. Det måste också vara ett väsentligt lägre pris. Exakt vad det är står inte i lagen utan bedöms från fall till fall. 

Inom vilka branscher luras man mest?

– Under just Black Week kan jag inte säga någon exakt. Det vi sett i vår senaste undersökning har just hudvård stuckit ut. Där har 9 av 10 produkter redan reats ut och varit på rea mycket. Enligt Pricerunner är pussel nummer ett, där hade prisutvecklingen ökat mest. 

Hur kan man tänka kring julshopping?

– När det kommer till julshopping handlar man ju ofta till andra personer och man vet inte om de vill ha det man köpt. Då är det extra viktigt att ha koll på om företaget erbjuder öppet köp eller bytesrätt när man handlar i fysisk butik. När vi handlar i fysisk butik har vi ingen laglig rätt att lämna tillbaka det vi köpt, det väljer företaget själva. Vad man också ska komma ihåg är att passa sig för att handla för pengar man inte har. Ta inte onödiga lån och krediter för att köpa julklappar. Man kanske kan göra något annat man kan göra med sina nära. Det finns även andra alternativ, andrahandsmarknaden är ju stor, säger Elin Lindeberg.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykologen svarar i detta avsnitt! Hjärnan kan både hjälpa och stjälpa vår ekonomi. Vi gräver i det mänskliga psyket för att ta reda hur vi blir bättre investerare, maxar våra möjligheter till en god ekonomi och dessutom, den eviga frågan, blir vi lyckliga av pengar? Gäst är den prisbelönta psykologen Siri Helle som även författat böcker, föreläser och framträder i media. Inspirerad av effektiv altruism skänker hon 10% av sin lön till välgörenhet varje månad, en handling Siri själv beskriver som en win-win. Psykologi och pengar, vilken gyllene kombo.

Hur väl är människan skapt för att hantera ekonomi?

– Man har inom ekonomi länge tänkt att människan är en rationell varelse som fattar rationella beslut. Men så är det inte. Det finns tonvis med psykologisk forskning som  som visar att vi människor inte är rationella. Om vi tycker om någon så är vi mer benägna att göra som den rekommenderar, kanske satsa på de fonderna eller aktier. Vi litar mer på auktoriteter än oss själva. Är vi hungriga fattar vi andra beslut än när vi är mätta. Massor av faktorer spelar in när vi fattar beslut, säger Siri Helle. 

Hur påverkas man mentalt av att börsen svänger?

– Vi människor har utrustats med något som kallas förlustaversion. Det gör väldigt ont psykologiskt när vi blir av med saker, särskilt om det är något vi upplever att vi haft. Vi blir ledsnare när vi blir av med något jämfört med om vi hade fått motsvarande sak. Det här kan ställa till det på börsen. Ett litet tapp kan man bli jättestressad av. Vi människor sträva efter omedelbar belöning och då är risken att man vill ta ut allting. Men när det handlar om långsiktigt sparande så ska man försöka sätta in pengarna och låta dem vara där. 

– Vi har ett så kallat negativitetsbias som gör att vi tenderar att rikta vår uppmärksamhet till negativ information. Det kan vi alla säkert relatera till när vi varit på utvecklingssamtal och fått fina kommentarer men så säger läraren att ‘det här kan jobba lite mer på’. Sen ligger man hela kvällen och loopar, upprepar det hela kvällen. Det här har gjort att vi har kunnat överleva genom evolutionen. Om vi står på ett fält med vackra blommor där en tiger smyger sig på så ska vi inte stirra på blommorna utan fokusera på tigern. Om vi har ekonomin under kontroll men har ett moln där på horisonten så är det det vi tittar på. 

Alla har säkert en egen uppfattning om den här frågan, men vad säger forskningen: blir man lycklig av pengar?

– Pengar i sig gör inte någon lycklig. Men pengar kan ge saker som bidrar till lycka. Personer som tjänar mer pengar tenderar att må bättre men den förbättringen planar ut vid en inkomst på 30 000 kr i månaden. Man blir kanske förvånad om man tror att miljonärer är så mycket lyckligare. Me om man har sina grundläggande behov tillgodosedda så gör inte ytterligare pengar så mycket för lyckan.

Varför blir man inte lyckligare av mer pengar? 

– En sak man sett från psykologin är att prylar ger väldigt dålig lycka per krona. Helt enkelt för att vi människor tenderar att vänja oss väldigt fort vid saker. När man köpt vill man snart ha en ny eller finare. Det här beror på något som heter hedonisk anpassning. Det är att vi människor snabbt börjar ta saker för givet. Vi vill hela tiden gå vidare, ha mer, utvecklas. Det går att koppla till savannen. Den människa som stannar upp och slutar leta mat kommer det inte gå så bra för, säger Siri Helle. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här är crash coursen i aktiekunskap du väntat på! Bli trygg på börsen och få pengarna att växa med hjälp av veckans gäst Natalie Eriksson som skrivit boken “Kvinnorna som äger börsen – aktier för nybörjare”. Vi går igenom allt från riskspridning och olika typer av aktier till hur man hittar spännande case och vad man behöver läsa på innan man klickar på köp-knappen. Alla börjar vi någonstans och du börjar här! 

Varför ska man investera i aktier?

– Att handla och investera i aktier är ett sätt att få chans att få pengarna att växa. Har vi pengarna på sparkonto växer de inte mycket. Har man både skicklighet och tur och investerar i företag som ökar i värde över tid kan vi sälja aktierna för mer pengar än vi köpte dem för. Det finns också utdelningsaktier där man som aktieägare får pengar till exempel en gång per år. Så det är ett sätt att kunna tjäna mer pengar än om man hade haft pengarna på ett sparkonto, säger Natalie Eriksson.

Hur lyckas man på börsen?

– Bestäm dig för din sparhorisont. Det är smart att vara långsiktig, även om man inte måste det. Men var medveten om vad du valt för horisont. När det är gungigt på börsen, som när aktier störtdök under våren när pandemin slog till, då är det bra att ha bestämt sig om man ska behålla aktien på sikt eller om man ska sälja. Annars är det lätt att trilla dit och sälja av så fort man blir nervös när det svänger. Då förlorar man ju pengar. Har man inte så stor buffert sen innan ska man inte investera just dem på börsen. Det är bättre att investera pengar man känner sig trygg med. Sen är det viktigt att sprida risken och följa med i företagen man investerar i. 

Investmentbolag är populärt att investera i, vad kännetecknar dem?

– Många brukar tycka om investmentbolag när man börjar att investera. Dels för riskspridningen. Investmentbolag har som affärsidé att investera i andra företag. Så då investerar man i bolagen som investmentbolaget investerar i. Det ger en bra spridning och är bra för både en nybörjarportfölj och de som investerat längre. 

Hur hittar man intressanta aktier?

– När jag började satt jag och läste på, man kan till exempel titta på OMXS30 som är en lista med Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktiebolag. Jag ville lägga en grund med stora, stabila företag. Jag tittade också på en lista med investmentbolag. Det finns mycket information i Avanza och Nordnets appar. Ett annat tips är nyhetskällor, personligen tycker jag Omni Ekonomi är bra och intressanta. När jag hade lagt en grund ville jag krydda min portfölj och jag frågade mig vad jag tycker är kul. Tech tycker jag är kul så jag valde att investera i Facebook som är ett bolag jag har bra koll på. Dessutom tycker jag mycket om Nike så de valde jag också. Sen finns också Nordnets Shareville där man kan se hur andra investerar. Det kan vara en bra källa för inspiration, säger Natalie Eriksson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vardagliga, miljövänliga knep för att få mer kvar i plånboken bjuder veckans gäst greenfluencern Annika Sundin på. Inom allt från konsumtion, mat och städ till transport och jobb går det att ställa om – och idéer om hur man gör det dukas upp i avsnittet. Annika är en positiv omställningskraft som inspirerar tusentals med sitt Instagramkonto medveten_i_stan. 

Sparar man på att leva hållbart?

– Det beror på hur man lever idag och om man redan påbörjat sin omställning, och i så fall vilken ände man börjat i. Vi kan påverka på flera sätt. Vi kan titta på konsumtionen. Idag köper vi nyproducerade saker och kläder. Ställer vi om till att handla och sälja mer second hand får vi ner kostnaden. Dessutom är det viktigt att vi tar hand om det vi redan har och varför inte upcycla? Kan du hyra istället för att köpa? Alltså bli en cirkulent och använda istället för att äga, säger Annika Sundin. 

När det kommer till mat så är ofta ekologiskt dyrare. Vad tänker du om prissättningen på matvaror? 

– Det är ett systemfel. Systemet kan hjälpa oss att prioritera den typen av mat. Men om man ställer om konsumtionen, matinköpen och resandet så finns det pengar över.

Sopor, tvätt och städ. Hur sköter man det på ett hållbart sätt?

– Sortera på rätt sätt. Vi konsumenter har mycket kvar att lära om sortering istället för att bara kasta rakt ner i soporna. Vädra är något vi har glömt bort. Jag tvättar i tvättstugan varannan vecka. Vi har effektiva maskiner där det räcker att tvätta i 40 grader och vi ska skippa sköljmedlet. Vi behöver det inte. Vill du ha något mjukare kan man använda ättika. Försök välja tvättmedel i refill istället för de stora plastdunkarna. För städ finns många naturliga produkter som ättika och bikarbonat. 

Om man ställer om, hur mycket tjänar man på det?

– Jag känner mig rikare. Jag kan påverka och förändra. Både mitt eget liv och företag och se att något händer. Det är den största vinsten, även om jag också ser vinster i plånboken. 

Vad säger du till de som tycker att en omställning låter tråkigt och jobbigt? 

– Ta ett steg i taget. Jag tror att den personer tror att den måste rädda världen och den känslan är övermäktig. Fokusera på det du kan göra i din vardag. Ta ett steg i taget. Det är en resa. Du kan börja med maten, det gjorde jag när jag började min omställning. Börja med något som du brinner extra mycket för. Det är jättebra att börja men också att inspirera andra, säger Annika Sundin.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bolag präglade av stil, glitter, fluff och wellbeing står i fokus när fondförvaltaren Therese Nyrén gästar Smarta cash. Therese Nyrén är inte bara kunnig inom investeringar generellt utan specialiserad på just branscher inom livsstil och lyx. Hon har startat upp och förvaltar livsstilsfonden Lucy Global Fund och i avsnittet berättar hon allt om sin strategi, hur hon analyserar bolag, tänker kring risk och hur hon spår framtiden slå ut.

Hur kom det sig att du startade Lucy Global Fund? 

– Jag har jobbat som kapitalförvaltare i många år och hade länge känt att det vore roligt med en produkt som attraherar kvinnor. Själva idén till fonden var att jag ville titta på bolag jag själv skulle vilja investera i. Jag vill understryka att det inte är någon kvinnofond. Jag ville ta fram en portfölj där man förstår vad man investerar i. Jag är jättetrött på gubbportföljerna, inget ont om dem men de är väldigt industritunga. Men livsstil är en industri som växer men många stora, fina, stabila bolag. Många har också kommit långt vad gäller hållbarhet och miljö. Min teori är att genom ägande kan man också påverka, säger Therese Nyrén. 

Hur har det gått för bolag inom lyx- och livstilssegmentet sen coronakraschen?

– Många av bolagen har hämtat in sig rätt bra och rapporterna som kommit på senaste har varit rätt fantastiska. Nu har jag inte bara lyxbolag, men många som handlar lyx och kvalitet är inte så priskänsliga. Så om börsen går ner påverkas man inte så mycket även om gemene man gör det.

Vad tror du om framtiden?

– Rent generellt tror jag att branschen växer. Tittar man på medelklassen globalt sett så blir man rikare i t ex Asien, Indien och Ryssland. Det handlar ofta att man vill ha en tillhörighet till ett märke. Så är det med livsstilsmärken, kunderna är lojala och återkommer. Det skulle inte förvåna mig om många av bolagen tar en ganska stor del av index i framtiden. Jag tycker det ser bra ut. 

Vilka är riskerna?

– Det är en risk om det blir problem med leveranser. Det kan bli en risk om bolag påverkar miljömässigt och är med i skandaler. Till exempel Volkswagen som fick problem med sina bilar. Är det ett bolag som gör bort sig totalt så tar jag bort det. Rent värderingsmässigt är vi i en högt värderad marknad. Men för mig handlar det inte om att tajma marknaden utan att vara långsiktig. Jag har en exponering mot valutan och det gör att min fond är högrisk, på skalan är den 6 av 7. Det är viktigt att ha en bred fond- eller aktieportfölj. Jag tänker att min fond är en krydda i portföljen, säger Therese Nyrén. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekorrhjulet 9-17 var inget för Alexandra Landegren. Istället flyttade hon in i en egenbyggd van och är nu på väg söderut ut i Europa i den tillsammans med sin man. Från ett vanligt småstadsliv med lägenhet, karriär och och mysiga helger till compact living på hjul – hur blev det så? Alexandra berättar om hur hon skar ned på utgifterna, höll motivationen uppe och hur livet ser ut idag. En oerhört inspirerande resa som bara har börjat! Alexandras äventyr går att följa på hallbartmedalexandra på Instagram. 

Vad gjorde att du ville förändra ditt liv? 

– Vi var båda väldigt trötta på att bara ta oss igenom dagarna och längta efter helg, semester och röda dagar. Tiden räckte inte till till det vi älskar att göra. Jag tänkte att det här kan inte vara allt, det måste finnas något mer. Jag trivdes inte i normerna och de strikta fyrkantiga mallarna över hur man ska leva. Det gjorde mig inte lycklig. Jag kände mig så olycklig att jag måste förändra det, säger Alexandra Landegren. 

Hur började ni spara ihop till drömmen?

– Det första vi gjorde var att strypa alla utgifter som inte var nödvändiga som småutgifter, tröstshopping och spontanköp. Vi slutade med allt. Det blev rätt mycket att lägga undan varje månad. Det var en ögonöppnare att hur mycket vi la på ingenting, sånt vi inte behöver. Det var så det började. Vi sparade också in på tidningsprenumerationer och sådana utgifter som man ofta inte tänker på att man har. Eftersom vi skulle flytta in i en van och det är ett litet utrymme så sålde vi det mesta av det vi ägde. Där fick vi också in pengar. 

Vad var ert sparmål?

– Vi hade ingen bestämd summa utan det var en lång process med byggande och insikten att vi skulle flytta in i vanen och sluta jobba. Vi tänkte att vi sparar allt vi kan och så får vi se hur det går. Sen när vi flyttade in i vanen insåg vi att vi klarar oss på ganska lite för att leva bekvämt. När vi kände att vi sparat ihop tillräckligt för att klara oss ganska länge så körde vi. 

Hur höll ni motivationen uppe?

– Det var ju vår dröm. Vi behövde verkligen förändra våra liv eftersom vi var så olyckliga i ekorrhjulet. Vi var oerhört motiverade. Då blev det väldigt enkelt. Om jag såg en fin klänning för 500 kronor så tänkte jag vad kan jag istället göra för samma summa, hur länge klarar vi oss på 500 i vanen.

Vilka är dina råd till den som genomföra en kostsam livsförändring?

– Gör det. Även om det är svårt tar tid och kräver mycket så är det värt det. Det är det bästa beslutet jag fattat i hela mitt liv. Tveka inte, gör det, livet är för kort för att inte följa sina drömmar. Man vet aldrig vad som ska hända. Rätt var det är så är det försent, säger Alexandra Landegren. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En djupdykning i hållbara investeringar och en titt på fyra intressanta aktiecase bjuder veckans avsnitt på. Gäst är hållbarhetsexperten Josefin Johansson som är ansvarig för hållbarhetsanalys på Handelsbanken aktieanalys. Det blir både stora svep och lite nitty gritty om gröna investeringar. Vi snackar samhällspåverkan, bolagsanalys, greenwashing och såklart aktier och fonder. Om avsnittet hade en färg skulle det givetvis vara grönt! 

På vilket sätt blir världen bättre av hållbara investeringar, om den blir det?

– Framförallt går pengarna till att uppmuntra bolag, eller styra riktningen, mot att lösa samhälleliga problem. Sen ska man inte ha alltför stor tilltro till att finansmarknaden ska lösa problemen, i slutändan är det fokus på avkastning. Det är inte välgörenhet man arbetar med. Men det kan bidra till att öka trycket åt det hållbara, säger Josefin Johansson.

Hur väl presterar företag med hållbarhetsprofil?

– Det är blandade slutsatser. Rent akademiskt visar studier på en blandad bild. Vissa får fram att man får högre avkastning av att investera i hållbara bolag eller fonder medan vissa visar att det inte är någon större skillnad. Än så länge är det lite oklart. Ett problem är att det är en definitionsfråga vad det är man mäter. I och med att vi har ett ökat fokus på att minska globala uppvärmningen och klimatförändringarna så borde ett bolag som är en del av lösningen vara en bättre investering. 

Många klimatvänliga bolags kurser gick väldigt bra efter coronakraschen, men nu har det gått sämre. Varför och hur ser den kommande prognosen ut?

– Om något går upp väldigt mycket så kommer ofta en korrigering och det går ner lite igen, just eftersom det blir väldigt höga förväntningar. En förklaring kan vara att förnybar energi ör en tillväxtsektor och i början av året pratade man om ett skifte till värdebolag. Då påverkar en rotation tillväxtbolag. På längre sikt ser man trenden gynna hållbara bolag. Vi ser till exempel stimulanspaket som ska satsa på förnybar energi och utbyggnad av laddstolpar för elbil. 

Ibland pratas det om greenwashing, att företag framställer sig som mer hållbara än de faktiskt är. Hur säkerställer man att det man investerar i faktiskt är hållbart? 

– Om man ska vara lite cynisk så skulle jag säga att det kan man inte säkerställa. Men för att minska risken att bolaget inte skulle vara grönt är att jämföra med konkurrenter. Ligger man i linje eller är man bättre på att reducera sina utsläpp? Kan man backa upp gröna påstående i exempelvis studier? Finns det oberoende studier? Även rapporter om sektorn eller andra organisationer kan ge perspektiv och lyfta fram problem som bolaget själva inte är aktiva på att belysa. 

Har du tips på var man lär sig mer om hållbara investeringar?

– Investopedia är en bra källa för att lära sig grunderna. NordSip har intressanta rapporter och där kan man läsa nyheter, säger Josefin Johansson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vardagskäk, festmåltider, matlådor. Äta kostar men prislappen går att påverka. Det vet matinspiratören bakom Zofias kök, Sofia Selimi, som gästar veckans avsnitt. Hela kedjan från planering till inköp och tillagning är värd att kika närmre på för att pressa priset och maxa smaken på maten. Sofia bjuder dessutom på sina favoritrecept för olika typer av tillfällen. Ett riktigt smaskigt avsnitt med andra ord!

Hur ser din handlingsstrategi ut?

– Planera innan du går och handlar. Rensa kylen. Ta fram det du har, skriv upp det du behöver och håll dig till listan. Det är lätt att lockas av annat i butiken och av extrapriser. Men när man planerar går det bättre. Då vet du vilka ingredienser du behöver. Och handla inte i stress! Är du stressad så gå hem och laga något du redan har, säger Sofia Selimi.

Hur planerar man maten på ett bra sätt?

– När man planerar går allt lättare. Jag jobbar, tränar, har barn, och när man planerar blir det billigare. Sätt dig ner och prata med familjen, vad ska vi äta? Hur jobbar vi, hur ser aktiviteterna ut. Planera även vem som lagar maten. Låt hela familjen vara med och bestämma matsedel. Då blir det inget gnäll över det som serveras. 

Man brukar ofta prata om att äta i rätt säsong. Varför är det bra och hur kan man tänka kring det?

– Det är jätteviktigt att handla efter säsong. På det viset är det både billigare och nyttigare just eftersom det produceras i Sverige. Sommarsäsongen juli-september är full av fina grönsaker. Med det kan du göra plåtmat. Man kan piffa till dem. Blanda och rosta grönsakerna och låt alla plocka det de vill. Sen kommer vintern och då är grytor. Välj hellre frysta grönsaker än färska. Köp gärna svenska märken, de färska grönsakerna är inte svenska. 

Finns det några notoriskt dyra råvaror?

– Vi vill alla äta ekologiskt, men det är dyrt. Alla har inte råd. Där kan jag tycka att man köpa fryst istället. Har man inte råd med ekologisk avokado, då finns fryst alternativ. Det köper jag när vi är många. Flera borde såklart samtidigt handla mer ekologiskt så priserna sänks.

Vad har du för tips på recept till matlådor?

– Ett av de bästa tipsen är lasagne. Det kan du göra på olika sätt, det behöver inte vara med köttfärssås. Spenat, vegetarisk, kycklinglasagne. Grytor är också både gott och praktiskt att ha med till jobbet. Gratäng är gott och även ugnsrostade grönsaker är bra som bas, då är det bara att lägga till till exempel ris eller potatis, säger Sofia Selimi.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glimrande guld och stiligt silver. Välkommen in i ädelmetallernas värld! Du kanske redan investerar i aktier och fonder och är nyfiken på att bredda din portfölj? Investeraren Joanna Törngren Redebrant håller en mycket värdefull grundkurs i guld och silver i dagens avsnitt. Joanna driver nätverket Nyfikna investerare som utforskar spännande tillgångar bortom de klassiska bolagen, och hon har gnistrande kunskap om att investera i just ädelmetaller.

Varför ska man investera i guld och silver? 

– Det finns flera aspekter som gör det intressant. Värt att nämna är att jag har en bred investeringsprofil med en sund ekonomi och riskspridning. Förutom guld och silver investerar jag i aktier, fastigheter, krypto och onoterat. Att investera i olika tillgångsslag ger bra riskspridning. Man investerar i olika tillgångar som inte alltid korrelerar med varandra i sina prisrörelser. När börsen går ner, vad kan jag då ha som blir värt mycket? Så att portföljen viktas om. Vi har ett valutaperspektiv där valutor kan tappa i värde. Det kan vara en anledning till varför guld är intressant. Egenskaperna hos grundämnena går inte att framställa på konstgjord väg. Man kan inte bara trycka mer guld och silver. Det är också intressant ur en försäkringsaspekt. I små valörer kan fysiskt guld och silver vara relevant om man till exempel behöver fly eller om något annat oförutsett sker, säger Joanna Törngren Redebrant.

Hur ser prisutvecklingen ut?

– Silvret är mer volatilt än guldet. Vill man ha en explosiv uppgång är det mer silvret som kan vara aktuellt. Vill du ha en trygg hedge så är guld mer intressant. Det är mer säkert historiskt sett. Omställningen från fossila bränslen beräknas öka efterfrågan på silver som industrimetall. Då skulle en brist kunna uppstå och det kan dra upp priset på silver. Jag tror att vi är i en tidig fas på en bullmarket på ädelmetallerna som kan fortgå 5-10 år om det vill sig väl. 

Vad investerar man i när man köper guld?

– Det är komplext men för att förenkla det s finns det i grunden två sätt: fysiskt guld eller plattformshandlat guld. Alltså tackor eller innehav. Det finns ETF:er och ETC-alternativ som följer priset på guld eller silver. Det finns gruvbolag, och då köper du aktier med en prisexponering mot ädelmetallen. Det beror på vem du är som investerare. Man kan även köpa fonder. Då får man ett gäng aktier. Där får man som alltid läsa på och göra sin egen analys innan man köper. 

Hur ser riskerna ut?

– Oavsett vad man investerar i finns en risk att man förlorar hela eller delar av sitt kapital. Vi lever i en spännande tid sett ur investeringsperspektivet och man ser många på instagram och andra plattformar som hävdar att de tjänat mycket pengar på kort tid. Det är en risk att man dras med i det. Det är väldigt bra att ha en egen strategi att luta sig på så att man inte gör fomo-köp. En annan risk är att man skulle hitta mer guld och silver vilket skulle påverka priset negativt. Därtill finns bitcoin som man inte vet hur det kommer slå mot guldet, säger Joanna Törngren Redebrant.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.