SNS Kunskap

Vad kan göras för att skapa jämställda förutsättningar för sparande? Välkommen att diskutera detta med sparekonomen Claes Hemberg, finansforskaren Cecilia Hermansson och Moa Langemark från Finansinspektionen.

Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, KTH

Anna Nordén, forskare i nationalekonomi och lead researcher, Ownershift

Claes Hemberg, oberoende ekonom

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen

Peter Vikström, avdelningschef analys och uppföljning, Jämställdhetsmyndigheten

Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Under de senaste decennierna har globalisering, teknologisk innovation och ekonomisk omstrukturering skapat både nya möjligheter och utmaningar på arbetsmarknaden. Traditionella branscher och yrken har förändrats samtidigt som nya har uppstått. Detta har ökar behovet av livslångt lärande och omskolning.

Christina Forsberg, generaldirektör, CSN

Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Fredrik Malm (L), ordförande i utbildningsutskottet

David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Caroline Söder, vd, Trygghetsfonden TSL

Åsa Westlund (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp

Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, medlemschef och forskningsledare på SNS.

Välfärdsbrottslighet har visat sig vara en viktig inkomstkälla för kriminella. Existerande sekretessregler kan många gånger vara ett hinder för att myndigheterna ska kunna förebygga, utreda och bekämpa brottslighet. Trots flera utredningar menar regeringen att det finns luckor i lagstiftningen som gör att ansvar när det kommer till kontroll och tillsyn faller mellan stolarna. För att komma åt bristerna har man därför tillsatt en ny utredning.

Göran Lundahl, lagman vid Stockholms tingsrätt och särskild utredare för Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22). Utredningen delredovisas 30 augusti 2024 och ska slutredovisas i februari 2025.

Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket

Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Den 7 mars blev Sverige fullvärdig medlem i Nato och är nu en del av alliansens kollektiva försvar. De ömsesidiga försvarsgarantierna har fått stor uppmärksamhet men medlemskapet innebär också förväntningar och krav på Sveriges civila beredskap.

Friederike Dahns, ordförande för planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (Civil Protection Group) vid Nato. Gruppen ger råd till Resilienskommittén som i sin tur är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor.

Ingvar Lindholm, försvarsråd vid Sveriges ständiga representation till Nato. Ingvar Lindholm ingår i Resilienskommittén som ansvarar för råd och rekommendationer om civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot.

Sara Myrdal, chef för avdelningen för internationell samordning på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Myndigheten har i uppdrag från regeringen att samordna det svenska civila beredskapsarbetet inom Natomedlemskapet.

David Sällh, verkställande utskottschef Trygghet, Drivkraft Sverige. Drivkraft Sverige är en branschorganisation för företag inom bränsle- och drivmedelsbranschen.

Samtalet leds av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Jämställdhet i akademin är inte bara en rättvisefråga utan också en fråga om kvaliteten på forskningen. Både kvinnor och män har unika perspektiv och kompetenser som påverkar forskningsarbetet. Men trots en högre andel kvinnliga studenter är endast en knapp tredjedel av landets professorer kvinnor.

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet

Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och forskare vid Ratio

Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet och ledamot i Sveriges unga akademi

Johan Lindell, chef för avdelningen för forskningspolitik, Vetenskapsrådet

Sanna Wolk, ordförande, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)

Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Civilminister Erik Slottner (KD) diskuterar polariseringens utveckling tillsammans med internationella framstående statsvetare. 2024 är ett stort valår och vi gästas av Katherine Cramer som delar med sig av erfarenheter från USA:s val och Gerry Stoker som bidrar med insikter byggt på europeisk och brittisk data om tillitens geografi.

Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva

Katherine Cramer, professor i statsvetenskap vid University of Wisconsin-Madison och chef för Morgridge Center for Public Service. Hon har skrivit ett flertal böcker om politiska attityder på den amerikanska landsbygden som format sociala identiteter och det politiska missnöjet med eliten i USA, något som ledde till vinsten för Donald Trump i valet 2016.

Erik Slottner (KD), civilminister

Gerry Stoker, professor i statsvetenskap vid University of Southampton som forskar om lokalpolitik och medborgerligt deltagande. Han har även varit rådgivare till brittiska regeringen, EU:s ministerråd samt författare av över 20 böcker om lokalpolitik och demokrati i Storbritannien och Europa.

Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet med fokus på social tillit, valdeltagande och politiskt beteende.

Seminariet leds av Gissur Ó Erlingsson, professor vid Linköpings universitet och vetenskaplig ledare för Centrum för kommunstrategiska studier. 2022 var han ordförande för SNS Demokratirådsrapport: Den lokala demokratins vägval.

Syftet med SNS forskning är att bidra till en saklig samhällsdebatt. Under året som gått har många intressanta SNS-rapporter publicerats. Tre forskare presenterar några av de senaste rönen.

Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun

Carina Gunnarson, docent i statskunskap, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och affilierad till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet

Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra?

Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola

Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter

Sara Erlandsson, lektor i socialt arbete, Stockholms universitet

Vad gör SNS referensgrupper?

Helena Markstedt, Public Affairs-ansvarig för Arla Sverige, och Kristin Magnusson Bernard, VD för Första AP-fonden, ger en inblick i hur referensgrupperna till SNS forskningsprojekt arbetar.

Mikael Witterblad, forskningschef på SNS, leder samtalet

Samlad statistik om svenskarnas tillgångar och skulder vore värdefullt underlag vid analys av den ekonomiska politiken, hävdar förespråkarna för ett nytt register. Kritikerna lyfter de integritetsrisker som ett “stort statligt superregister” kan innebära och att det skulle kunna öppna för förmögenhetsskatt. De framhåller även att utredningens förslag är alltför omfattande, detaljerat och dyrt.

Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen

Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv

Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen

Roine Vestman, professor i nationalekonomi, gästforskare vid Swedish House of Finance och expert i utredningen

Seminariet leds av journalisten Gunnar Harrius.

I juni avslutas SNS forskningsprojekt, som i tre år har belyst hur det offentliga åtagandet för vård och äldreomsorg kan organiseras och finansieras för att möta demografiska utmaningar och ökade kostnader.

Lina Maria Ellegård, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet

Jean-Luc Af Geijerstam, generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, ordförande för Vårdansvarskommittén (S 2023:04)

Johan Hultberg (M), ledamot i socialutskottet

Stefan Svanström, chef samhällskommunikation, Attendo

Mikael Svensson, hälsoekonom och professor vid University of Florida

Anna Vikström (S), ledamot i socialutskottet

Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet

Samtalet leds av Anna Norén, forskningsledare SNS.

Är det praktiskt och rättsligt möjligt att införa ett system som tar hänsyn till anbudsgivares tidigare prestationer vid offentlig upphandling? Den frågan besvarar forskarna från SNS Konjunkturråd 2022 i en ny SNS Analys.

Ulrica Dyrke, jurist och näringspolitisk expert på offentlig upphandling och konkurrens, Almega

Henrik Grönberg, senior jurist, Upphandlingsmyndigheten

Martin Kruse, inköpsdirektör på Arbetsförmedling och nyligen avgången som ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare

Magnus Persson, vd, Skanska Sverige

Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeås universitet, och ordförande i SNS Konjunkturråd 2022, som skrev rapporten Offentlig upphandling – gränslandet mellan ekonomi och juridik

Seminariet leds av SNS vd Ilinca Benson.