Hur kan styrmedel utformas för att effektivt fasa ut våra fossila bränslen? Vilka avvägningar krävs mellan effektivitet, legitimitet och genomförbarhet? Regeringens särskilde utredare gästar SNS för att diskutera Styrmedelsutredningen tillsammans med politiker och experter.

Sveriges klimatmål innebär att fossila bränslen successivt behöver fasas ut för att nå nettonollutsläpp senast 2045, med bindande etappmål på vägen. Utsläppsminskningar behöver därmed ske redan under innevarande decennium. Det ställer höga krav på politiken: styrmedlen behöver minska utsläppen snabbt och varaktigt, samtidigt som de ger företag och hushåll rimliga och förutsägbara villkor.

Regeringens Styrmedelsutredning har haft i uppdrag att analysera hur befintliga och nya verktyg kan bidra till en effektiv utfasning av fossila bränslen i enighet med Sveriges klimatmål och EU-åtaganden. I fokus står centrala avvägningar mellan effektivitet och acceptans, mellan snabb omställning och ekonomisk stabilitet, samt hur nationella styrmedel kan utformas inom ramen för EU:s regelverk. Vad krävs för att klimatpolitiken ska vara både verkningsfull och hållbar över tid?

Välkommen till ett seminarium där vi diskuterar vilka styrmedel som kan fasa ut fossila bränslen i linje med Sveriges klimatmål och EU-åtaganden och samtidigt värna vår konkurrenskraft och välstånd för alla. Seminariet anordnas inom ramen för SNS Klimat.

Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet

Helena Dyrssen (L), statssekreterare hos klimat- och miljöministern

Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson

Katarina Luhr (MP), miljö- och klimatpolitisk talesperson

Svante Mandell, särskild utredare till Styrmedelsutredningen

Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar, kommenterar slutrapporten i SNS Beredskapskommission. Rapporten visar hur avvägningar och prioriteringar kan göras när samhällets krisberedskap ska stärkas.

Sverige står inför en verklighet där beredskap inte längre främst handlar om förberedelser inför sällanhändelser, pandemier och klimatkriser. I takt med ett försämrat omvärldsläge har samtalet kommit att handla om totalförsvar och hur samhället ska rustas för krig.

Näringslivet lyfts ofta som en förutsättning för fungerande beredskap och totalförsvar. Ändå upplever många företag förväntningarna som oklara. Med rapporten som utgångspunkt diskuteras exempel på när beredskapssystemet satts på prov, och de osäkerheter som kvarstår.

Under snart tre år har SNS Beredskapskommission utgjort en viktig mötesplats för beredskapsfrågor. Under konferensen lyfts flera av de viktigaste temana för projektet, som hur den svenska förvaltningsmodellen fungerar i kris, privat-offentlig samverkan och hur kostnaderna för beredskapsåtgärder ska fördelas.

Caroline Asserup, generaldirektör, Energimyndigheten

Johan Belfrage, Director innovation & Business Development på Saab

Johan Berggren (M), statssekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin

Annemarie Gardshol, vd PostNord och ordförande i referensgruppen till SNS Beredskapskommission

Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Örebro universitet och ordförande för forskargruppen som är knuten till SNS Beredskapskommission. Rådet består även av Henrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna.

Erik Lagersten, särskild utredare civilt försvar, Region Stockholm

Johan Lindehag, vd, Ellevio

Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch

Samuel Sköld, biträdande stadsdirektör, Helsingborgs stad

Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötlands län och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet

Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Inför det kommande valet är energipolitiken åter högt på dagordningen. I centrum står elsystemets utveckling och förutsättningarna för en omfattande elektrifiering. SNS bjuder in ledande politiker och forskare till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka beslut som krävs i ett läge präglat av både kortsiktiga obalanser och långsiktiga omställningsbehov.

Sveriges elsystem befinner sig i ett avgörande skede. Planer på omfattande elektrifiering talar för ett växande elbehov, samtidigt som efterfrågan på kort sikt varit svag och elpriserna låga. Detta skapar osäkerhet kring investeringar och aktualiserar frågor om leveranssäkerhet, konkurrenskraft samt kostnader för hushåll och företag. Hur dessa utmaningar hanteras får stor betydelse för investeringar och ekonomisk utveckling.

Hur ser partiernas reformagendor ut för att stärka elsystemets robusthet och skapa långsiktiga, förutsägbara villkor för investeringar? Vilken roll bör staten ta i fråga om planering, finansiering och riskdelning? Och hur kan marknadens utformning utvecklas för att säkerställa effektiv prissättning och samtidigt värna elkunderna?

Välkommen till ett seminarium där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad den aktuella forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod.

Seminariet anordnas inom ramen för SNS Klimat.

Camilla Brodin (KD), gruppledare och energipolitisk talesperson

Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet

Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson

Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson

Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och forskare vid IFN

Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare vid SNS.

Hur får vi ut mer av den infrastruktur vi redan har? Hur kan fler tåg gå i tid, trängseln minska och transportsystemet fungera bättre i vardagen?

Svensk transportpolitik står inför flera utmaningar. Behovet av investeringar i vägar och järnvägar är stort, samtidigt som klimatomställningen kräver elektrifiering och nya bränslen. Dessutom ska transportsystemet vara tillförlitligt i vardagen, stödja näringslivets transporter och fungera även under störningar och kriser.

I en ny SNS-rapport analyserar två nationalekonomer hur skatter och avgifter kan utformas för att bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. De visar hur prissättning kan användas för att styra efterfrågan, minska belastningen i transportsystemet och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. I rapporten presenteras ett reformpaket för transportbeskattningen i Sverige.

Rapporten lanseras inom ramen för SNS forskningsprojekt SNS Infra.

Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet

Niklas Karlsson (S), skattepolitisk talesperson och ordförande i skatteutskottet

Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning

Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet

Tina Thorsell, samhällspolitiska chef, Transportföretagen

Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Inför det kommande valet är hälso- och sjukvården åter en av väljarnas mest prioriterade frågor. En växande befolkning, högt tryck på akutsjukhusen och vårdköer gör prioriteringar inför nästa mandatperiod avgörande både nationellt och i landets regioner.

SNS bjuder in ledande forskare, politiker i Region Stockholm och företrädare på nationell nivå till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka reformer som är mest avgörande. Vilka samband finns mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och patientsäkerhet? Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och regioner utformas och hur påverkar det hur vården organiseras?

Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod.

Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård.

Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd , Region Stockholm

Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet

Axel Conradi (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm

Marie Morell (M), vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland.

Björn af Ugglas, civilingenjör, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, grundare DB Evidence AB

Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Hur vill partiet stoppa nyrekryteringen av barn till kriminella gäng, och vilka förebyggande insatser krävs? Vilken roll spelar skärpta straff i kampen mot organiserad och ekonomisk brottslighet, och hur skiljer sig Socialdemokraternas förslag från kriminalpolitiken i Tidöavtalet?

SNS bjuder in till ett samtal med Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, om partiets kriminalpolitik inför valet 2026.

Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Bostadsmarknadens funktionssätt har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för människors möjligheter att arbeta, studera, bilda familj och etablera sig i olika delar av landet. Samtidigt står Sverige inför flera utmaningar. I många växande regioner är bostadsbristen fortsatt stor, byggtakten har minskat under senare år och trösklarna in på bostadsmarknaden är höga – särskilt för unga och hushåll med svag ekonomi.

Inför det kommande valet bjuder SNS in ledande politiker till ett samtal om bostadspolitikens vägval. Vilken roll bör allmännyttan spela i en fungerande bostadsmarknad? Hur påverkar hyresregleringen och dagens byggregler incitamenten att bygga nya bostäder? Och hur kan till exempel bostadssubventioner och beskattning av bostäder utformas för att förbättra tillgången till bostäder?

Välkommen till ett samtal om bostadsmarknadens utmaningar och möjliga reformbehov. Vid seminariet diskuterar politiska företrädare sina prioriteringar inför nästa mandatperiod tillsammans med forskare.

Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet och författare till SNS-rapporten Allmännyttan och jämlikheten

David Josefsson (M), bostadspolitisk talesperson

Amanda Palmstierna (MP), bostadspolitisk talesperson

Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

På vissa platser i det politiska landskapet trängs flera partier om samma väljargrupper. På andra platser finns väljare utan parti, och partier utan väljare. Var står egentligen väljarna ideologiskt – och var står partierna? Vad är det som driver förändringarna? Och vilka regeringar är ens möjliga efter valet?

Välkommen till ett samtal om de strömningar som präglar svensk politik inför valet 2026. Statsvetaren Johannes Lindvall presenterar färska data som ger ny överblick av det politiska landskapet och diskuterar med publik och politiker.

Det här seminariet är det tredje i vår valårsserie där vi bjuder in tidigare ordförande för SNS demokratiråd för att analysera det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning.

Karin Enström (M), partisekreterare

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Författare av bland annat Demokratirådsrapporten 2017: Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin.

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande och gruppledare i arbetsmarknadsutskottet

Martin Ådahl (C), ekonomiskpolitisk talesperson

Seminariet leds av Ilinca Benson, vd, SNS.

Sedan finanskrisen 2008–2009 har produktivitetstillväxten i både USA och Europa avtagit, något som på sikt är helt avgörande för vårt välstånd.

Vad ligger bakom detta trendbrott? Hur påverkas produktiviteten av humankapital och utbildning? Och framförallt: vilka reformer krävs för att åter nå en uthållig produktivitetstillväxt?

Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi, presenterar sin sammanfattande rapport för SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Rapporten bygger bland annat på andra rapporter som ingår i projektet.

Välkommen till ett seminarium där slutrapporten presenteras och diskuteras med ledande experter och beslutsfattare från politik, fack och näringsliv.

Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson och vice ordförande i Finansutskottet

Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES på Stockholms universitet

Fredrik Hjelm, vd, Voi

Carolina Lindholm (M), statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson

Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall

Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson

Jacob Stedman, vd, Blykalla

Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Efter flera år präglade av hög inflation, snabba räntehöjningar och geopolitisk oro står världsekonomin inför ett nytt läge. Inflationen har fallit tillbaka i många länder, men tillväxtutsikterna är fortsatt osäkra och den globala handeln påverkas av ökade spänningar och förändrade spelregler. I Europa är återhämtningen ojämn och flera ekonomier brottas med svag industrikonjunktur och ansträngda offentliga finanser.

I Sverige har inflationen kommit ned, men arbetslösheten är hög och utvecklingen på arbetsmarknaden väcker frågor om hur stark ekonomin egentligen är. Regeringen har presenterat stimulanser för att stötta tillväxten – men hur stora effekter kan de väntas få? Hur känslig är svensk ekonomi för nya störningar i världshandeln? Och vilka risker dominerar under 2026?

Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar konjunkturläget i ett internationellt perspektiv och vad det innebär för Sverige – med fokus på inflation, arbetsmarknad och den ekonomiska politikens vägval.

Anna Hammer, kapitalförvaltningschef, Andra AP-fonden (AP2)

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI)

Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken

Lars Sandström, Senior Vice President och finanschef, Ericsson

Susanne Spector, chefekonom, Danske Bank Sverige

Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.