Varför tar det tid för rätt person att hamna på rätt jobb? Hur påverkar konkurrens mellan arbetsgivare löner och villkor? Och vad avgör hur väl arbetsmarknaden lyckas matcha kompetens med efterfrågan? Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, ledande arbetsmarknadsforskare och del av årets Konjunkturråd 2026.

Välkommen till ett samtal om arbetsmarknadens funktionssätt och dess betydelse för individer och samhälle.

SNS-prisets jury lyfter fram Lena Hensvik som en förebild som lyckas kombinera banbrytande policyrelevant forskning med ett starkt engagemang för kunskapsspridning.

Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS.

Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Vad säger den senaste forskningen om hur polariserade svenska väljare och politiker är inför valet i september? Hur påverkar medierna väljarnas förtroende och politiska uppfattning? Och vilka verkar bli knäckfrågorna som avgör valet?

Först ut i SNS valserie är statsvetarprofessor Henrik Ekengren Oscarsson. Med utgångspunkt i slutsatserna från SNS-rapporten Polarisering i Sverige (2021) diskuterar han hur politiken och åsiktskorridorerna har utvecklats, med särskilt fokus på affektiv polarisering, mediernas roll och väljarnas förtroende för politiken.

Under valåret 2026 bjuder vi in tidigare ordförande för SNS Demokratirådsrapporter och tillsammans med kunniga kommentatorer analyserar vi det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning. Det här mötet är det första i serien.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, där han också leder valforskningsprogrammet. Han är även ledamot i Medieakademin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet och var också ordförande för SNS Demokratirådsrapport 2021: Polarisering i Sverige (2021).

Amanda Sokolnicki, politisk redaktör, DN

Samtalet leds av Isabella Parling, senior projektledare på SNS.

Det svenska pensionssystemet har en inbyggd broms som slår till när ekonomin viker. Men vad händer när systemet i stället visar rekordstort överskott – och vem ska få ta del av kakan?

År 2024 uppgick överskottet i pensionssystemet till cirka 1 900 miljarder kronor, motsvarande 17 procent. Regeringen och en enig Pensionsgrupp har nu meddelat att de vill införa en "gas" i systemet: när tillgångarna överstiger skulderna med 15 procent ska överskottet delas ut till pensionärer och pensionssparare. Förslaget väcker grundläggande frågor om ansvar, risker och rättvisa mellan generationer. Hur robust är överskottet i ljuset av demografiska förändringar? Och hur påverkar en eventuell gas den intergenerationella rättvisan?

Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar hur gasen är tänkt att fungera, vilka möjligheter och risker den innebär – och hur pensionssystemets stabilitet bäst värnas över tid.

Martina Johansson (C), arbetsmarknadspolitisk talesperson och representant i pensionsgruppen

Filip Lindskog, professor i försäkringsmatematik vid Stockholms universitet

Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör, Pensionsmyndigheten

Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert.

Produktivitetstillväxten har avtagit i Sverige de senaste decennierna, trots teknologiska framsteg såsom internet och AI. Vad beror detta på och vilka åtgärder behövs för att vända utvecklingen?

I en ny SNS-rapport undersöker forskarna Anders Åkerman och Horng Chern Wong den avtagande produktivitetstillväxten i Sverige. I rapporten analyserar forskarna om en ineffektiv resursallokering mellan företag kan vara en förklaring och jämför utvecklingen mellan olika sektorer. Resultaten har betydelse för hur vi förstår Sveriges företagsklimat och konkurrenskraft.

Seminariet anordnas inom ramen för SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Lili André (KD), näringspolitisk talesperson

Horng Chern Wong, forskare i nationalekonomi, Stockholms universitet

Tobias Lundquist, tillförordnad chefsekonom, Unionen

Yashar Moradbakhti, vd på Lingio och styrelseledamot i TechSverige

Anders Åkerman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet

Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

EU:s klimatpolitik går nu in i en ny fas. Efter flera år av intensivt lagstiftningsarbete ska beslutade styrmedel omsättas i praktiken, samtidigt som nya politiska vägval står för dörren.

Under det kommande året väntas EU ta ställning till hur klimatpolitiken ska utvecklas vidare. Det överenskomna 2040-målet utgör en viktig referensram, samtidigt som frågor om tillämpning och justering av befintliga styrmedel också står i fokus. Utsläppshandel, gränsjusteringsmekanismen CBAM samt nya regler för energi, transporter och industri får nu konkret betydelse för företagens investeringar och konkurrensvillkor. Samtidigt närmar sig införandet av utsläppshandel för transporter och byggnader (ETS2).

Vilka beslut väntas under 2026, och vad betyder de för svenska företag, investeringar och hushåll? Hur ser det politiska handlingsutrymmet ut i EU i och med det nya parlamentariska läget?

Karolina Boholm, Director Public Affairs, Volvo Group

Hannes Borg, Public Affairs Manager, Heidelberg Materials Sverige

Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet

Pär Holmgren (MP), Europaparlamentariker

Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker specialiserad på EU:s klimatlagstiftning

Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Vem ska ansvara för den ekonomiska tryggheten? Och hur kan systemen utformas för att både skapa trygghet och drivkrafter till arbete och omställning?

Sedan 2023 har SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet tagit ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom och ekonomiskt bistånd. Projektet avslutas nu med ett seminarium där vi sammanfattar resultaten och blickar framåt: hur kan systemen bidra till både ekonomisk trygghet och ett hållbart arbetsliv?

Ekonomisk trygghet vid förutsedda och oförutsedda händelser är en grundpelare i den svenska välfärdsmodellen. Men mycket har hänt sedan trygghetssystemen utformades. Det väcker frågor om systemens principer, omfattning och legitimitet – men också om effektivitet, rättvisa och incitament.

Axel Cronert, docent i statsvetenskap och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet

Jon Dutrieux, analysstrateg, Försäkringskassan

Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor och ordförande i referensgruppen som varit knuten till SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet

Ida Karkiainen (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor

Jens Magnusson, chefsekonom, SEB

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet

Kenneth Nelson, Barnett Professor of Social Policy vid Univer­sity of Oxford och professor i sociologi vid Stockholms universitet

Viktor Wärnick (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet

Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef.

Välkomna till prisföreläsning med Anders Persson.

Konflikten mellan Israel och Palestina är en av världens mest långdragna, men varför är den så svår att lösa? Anders Persson, docent vid Linnéuniversitetet och mellanösternexpert, har forskat om konflikten under många år. Han är författare till fyra böcker i ämnet och kommenterar regelbundet utvecklingen i svensk och internationell media.

Välkommen till ett samtal där han ger sin bild av Israel–Palestinakonfliktens dynamik, den pågående utvecklingen och möjliga vägar framåt.

SNS-prisets jury lyfter fram Anders Perssons gärning som ett exempel på hur akademisk integritet och forskningskommunikation kan förenas och vilken roll forskare kan spela i ett polariserat samhällsklimat.

Samtalet är en del av SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS.

Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Hur vill Liberalerna utveckla klimat- och miljöpolitiken för att nå Sveriges och EU:s klimatmål? På vilket sätt kan EU verka för att minska utsläppen utanför unionens gränser? Och hur kan innovation, teknikutveckling och tillväxt bidra till att påskynda omställningen?

SNS bjuder in till ett samtal med Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister, om Liberalernas klimatpolitiska agenda inför valet.

Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan Europas hamnar bli mindre sårbara för organiserad brottslighet? Hör bland andra justitieminister Gunnar Strömmer och tidigare EU-kommissionär Ylva Johansson berätta om brottsligheten kopplad till narkotikasmuggling via hamnar och hur internationellt samarbete kan bidra till att minska organiserad brottslighet i Europa.

Göran Eriksson, vd, Göteborgs hamn

Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet. Manne är en del av ett forskningsprojekt som fokuserar på narkotikasmuggling via europeiska hamnar. Tillsammans med belgisk polis kartlägger forskarna hur smugglingen går till.

Ylva Johansson, tidigare EU-kommissionär

Lena Lindgren Schelin, generaldirektör, Kustbevakningen

Johan Norrman, generaltulldirektör och chef för Tullverket

Sebastian Näsström, doktorand vid Malmö universitet. Ingår i forskningsprojektet tillsammans med bland andra Manne Gerell.

Bart Steijaert, vd, Helsingborgs hamn

Gunnar Strömmer (M), justitieminister

Konferensen leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS, och Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.