SNS Kunskap

Möt EU-ambassadör Lars Danielsson, EU-kommissionär Ylva Johansson, ledamot av Europeiska revisionsrätten Eva Lindström och Europeiska investeringsbankens vicepresident Thomas Östros för ett samtal om det svenska ordförandeskapet.

Lars Danielsson, ambassadör och myndighetschef för Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen (deltar via länk)

Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor (deltar via länk)

Eva Lindström, svensk ledamot av Europeiska revisionsrätten (deltar på SNS)

Thomas Östros, vicepresident vid Europeiska investeringsbanken (EIB) (deltar på SNS)

Seminariet leds av Annika Ström Melin, journalist och författare.

I vinter väntar höga elräkningar för många företag, myndigheter och hushåll. Vad kan Sverige göra på kort respektive lång sikt för att klara situationen? Finns förutsättningar för att på kort sikt öka planerbar elproduktion? Och hur påverkar olika förslag om prisregleringar och högkostnadsskydd i Sverige och EU olika konsumenter, producenter, skattebetalare och investerare?

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH

Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN

Anton Steen, ansvarig för Public Affairs på Fortum Sverige

Malin Stridh, avdelningschef elmarknad på Svenska kraftnät

Samtalet leds av Daniel Strandberg, projektledare SNS.

Hur viktiga är kunskaper i svenska när arbetsgivare rekryterar? Välkommen att lyssna till helt ny forskning om arbetsgivares perspektiv på språkets betydelse i rekryteringsprocessen. Efter seminariet blir det mingel med förfriskningar.

Catharina Bildt Grape, expert på migration, integration och arbetsmarknadsfrågor på Företagarna

Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet

Christian Horne, HR- och hållbarhetsdirektör på omsorgsföretaget Ambea

Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Samtalet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, medlemschef på SNS.

Elnätsavgifterna, som ska täcka kostnaderna för investeringar och drift, har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Vad beror det på? Hur ser det ut med investeringarna i näten? Och hur har utvecklingen sett ut i andra nordiska länder?

Måndag 17 oktober 2022, 10:15–11:30 SNS, Jakobsbergsgatan 18, Stockholm. Enklare lunch serveras efteråt.

Elnätsavgifterna, som ska täcka kostnaderna för investeringar och drift, har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Vad beror det på? Hur ser det ut med investeringarna i näten? Och hur har utvecklingen sett ut i andra nordiska länder?

I en ny SNS-rapport tittar nationalekonomerna Erik Lundin och Magnus Söderberg på hur den svenska elnätsregleringen har fungerat historiskt och vad man bör tänka på vid framtida reglering. De redogör för den svenska regleringsmodellen med ett särskilt fokus på det så kallade effektiviseringskravet och jämför den svenska modellen med våra nordiska grannländers.

Vid seminariet presenterar rapportförfattarna sina slutsatser och rekommendationer. Presentationen följs av en kort dragning om den pågående utredningen om översyn av regleringen på el- och naturgasområdena av huvudsekreterare Daniel Waluszewski. Tony Rosten, avdelningschef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen, Helena Olssén, strategichef på MälarEnergi, och Elin Krona, jurist med inriktning elnätsjuridik på Energiföretagen, medverkar också vid seminariet.

Seminariet anordnas inom ramen för SNS forskningsprojekt Framtidens energisystem.

Elin Krona, jurist med inriktning elnätsjuridik, Energiföretagen

Erik Lundin, forskare inom programmet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN

Helena Olssén, strategichef, MälarEnergi

Tony Rosten, avdelningschef för nätreglering, Energimarknadsinspektionen

Magnus Söderberg, professor i företagsekonomi vid akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Högskolan i Halmstad

Daniel Waluszewski, huvudsekreterare för Utredningen om översyn av regleringen på el- och naturgasområdena

Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Arbetsmarknadens parter samlar sig inför en ny avtalsrörelse, och i början av nästa år startar förhandlingarna. Hur ser arbetsgivarnas och de fackliga organisationernas ingångsvärden ut när exempelvis nya kollektivavtal ska förhandlas fram för att ersätta dem som strax löper ut?

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid IIES och IFN

Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv

Hedda Mann, chefsjurist Arbetsgivarverket

Jeanette Hedberg, förhandlingschef SKR

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO

Martin Wästfelt, ordförande förhandlingschefsgruppen PTK och förhandlingschef Unionen

Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Under coronapandemin ställde svenska lärosäten snabbt om till digital undervisning för att kunna utbilda sina studenter trots pandemirestriktioner. Denna erfarenhet sägs ha främjat digitaliseringen, och flera menar att den digitala undervisningen är här för att stanna. Men hur har studenternas studieresultat och välmående påverkats av att studera på distans? Vilka studenter klarade omställningen bäst? Och finns det några socioekonomiska skillnader?

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet

Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi, Lunds universitet

Jannie Jeppesen, vd, Swedish EdTech Industry

Linn Svärd, ordförande, Sveriges förenade studentkårer (SFS)

Mötet leds av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

De ökade kostnader som kan krävas för att minska utsläppen i Sverige riskerar att flytta produktion och utsläpp utomlands. Kostnaderna kan samtidigt skapa incitament till att använda en grönare teknologi, vilket kan innebära konkurrensfördelar på sikt. I en ny SNS-rapport skriven av tre nationalekonomer studeras hur stora ”läckageriskerna” är och vilka industrier i Sverige som är mest utsatta.

Karin Comstedt Webb, vice vd, HeidelbergCement Sverige

Shon Ferguson, universitetslektor och docent vid Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Cecilia Hermansson, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans på KTH

Tomas Hirsch, Director and Head of Energy and ETS, SSAB

Mark Sanctuary, forskare vid Svenska Miljöinstitutet

Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

I dag studerar ungefär var tredje elev i Sverige på en fristående gymnasieskola. Hur påverkas elevers studieresultat och betyg av att gå i en friskola respektive en kommunal gymnasieskola? Läser elever från olika skolformer vidare på eftergymnasial nivå i samma utsträckning? Och vad går att säga om betygsättningen på gymnasieskolan, är den likvärdig mellan fristående och kommunala skolor?

Pontus Bäckström, Utredningschef, Lärarnas Riksförbund

Karin Edmark, docent vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund

Lovisa Persson, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Högskolan Kristianstad

Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen

Samtalet modereras av Åsa Julin, journalist.

Sverige har en fortsatt åldrande befolkning samtidigt som allt färre arbetande ska försörja fler. Utvecklingen ställer krav på äldreomsorgen som under pandemin visade sig ha stora utmaningar, inte minst avseende arbetsförhållanden och bemanning. Vid konferensen belyser vi äldreomsorgens utmaningar inför framtiden sett ur flera centrala aktörers perspektiv. Hur ska framtidens äldreomsorg se ut och hur kommer vi dit?

Malin Appelgren, tillväxt-, marknads- och kommunikationsdirektör, Ambea

Greger Bengtsson, samordnare äldreomsorg, SKR

Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef, Kommunal

Eva Christiernin, kommunalråd (S) och ordförande äldrenämnden, Uppsala kommun

Babbs Edberg, förvaltningsdirektör, äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs Stad

Patric Hamilton, kommunalråd (M), Täby kommun

Åsa Lindestam, ordförande, Pensionärernas riksorganisation (PRO)

Sara Olofsson, med dr och projektledare vid IHE (rapportförfattare)

Ulf Persson, professor och senior rådgivare vid IHE (rapportförfattare)

Maria Price, kanslichef, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)

Stefan Svanström, chef samhällskommunikation, Attendo

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen

Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, Uppsala universitet

Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.

Sverige har en fortsatt åldrande befolkning samtidigt som allt färre arbetande ska försörja fler. Utvecklingen ställer krav på äldreomsorgen som under pandemin visade sig ha stora utmaningar, inte minst avseende arbetsförhållanden och bemanning. Vid konferensen belyser vi äldreomsorgens utmaningar inför framtiden sett ur flera centrala aktörers perspektiv. Hur ska framtidens äldreomsorg se ut och hur kommer vi dit?

Malin Appelgren, tillväxt-, marknads- och kommunikationsdirektör, Ambea

Greger Bengtsson, samordnare äldreomsorg, SKR

Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef, Kommunal

Eva Christiernin, kommunalråd (S) och ordförande äldrenämnden, Uppsala kommun

Babbs Edberg, förvaltningsdirektör, äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs Stad

Patric Hamilton, kommunalråd (M), Täby kommun

Åsa Lindestam, ordförande, Pensionärernas riksorganisation (PRO)

Sara Olofsson, med dr och projektledare vid IHE (rapportförfattare)

Ulf Persson, professor och senior rådgivare vid IHE (rapportförfattare)

Maria Price, kanslichef, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)

Stefan Svanström, chef samhällskommunikation, Attendo

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen

Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, Uppsala universitet

Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.