Varför blir dina nya sneakers plötsligt dyrare? Är Sverige verkligen tryggt nu när vi är med i NATO? Och vad händer med klimatet när världens näst största utsläppare lämnar Parisavtalet – igen?

I det sista avsnittet av SO med Petrus landar vi hemma i den svenska vardagen. Vi undersöker hur besluten i Vita huset ekar hela vägen till klassrummen i Sverige. Vi pratar om "Pax Americana" som har spruckit och hur Europa nu tvingas "växa upp" och ta ansvar för sin egen säkerhet. Men vi pratar också om det viktigaste vi har: demokratin, källkritiken och din framtid.

I finalavsnittet går vi igenom:

• 
  

  Sveriges säkerhet: Kan vi lita på NATO:s artikel 5 om USA tvekar?

  
  

• 
  

  Din plånbok: Hur tullkriget i Washington kan leda till dyrare elektronik och inflation i Gävle.

  
  

• 
  

  Klimathoppet: Vad innebär USA:s utträde ur Parisavtalet för planetens framtid?

  
  

• 
  

  Demokrati som vana: Varför källkritik är ditt viktigaste vapen mot desinformation i en osäker tid.

  
  

Historia händer inte bara någon annanstans – den händer här och nu. Och du är en del av den.

"Liberation Day" – så kallar Donald Trump dagen då han införde de mest omfattande tullarna i modern tid. Men vad händer med resten av världen när USA stänger dörren och sätter "Amerika först"? Är vi på väg in i ett globalt handelskrig, och vad betyder det för priset på din nästa iPhone?

I det här avsnittet av SO med Petrus analyserar vi Trumps andra mandatperiod och den rörelse som kallas MAGA. Vi reder ut begreppen isolationism och protektionism, och undersöker varför allianser som NATO plötsligt darrar. Från handelsavtal med Kina till de personliga relationerna med ledare som Putin och Xi Jinping – hur ser egentligen framtiden ut?

Vi går bland annat igenom:

• MAGA som ideologi: Mer än bara en keps – vad vill rörelsen egentligen?

• Tullarna: Varför Trump älskar avgifter på utländska varor och hur det drabbar EU.

• Säkerhetspolitiska skakningar: Kommer USA att lämna NATO, och vad händer då med Ukraina och Taiwan?

• Pax Americana: Är tiden då USA var världens polis officiellt över?

Världen efter Trump kommer aldrig se ut som världen före. Häng med när vi försöker förstå den nya verkligheten.

Den 6 januari 2021 förändrades USA för alltid. Medan kongressen skulle bekräfta valresultatet stormade tusentals anhängare Kapitolium. Men hur kunde det gå så långt? Och hur lyckades en president som ställts inför dubbla riksrätter och 91 brottsåtal göra en historisk comeback och vinna valet 2024?

I det här avsnittet av SO med Petrus dyker vi ner i "The Big Lie", de dramatiska timmarna i Washington D.C. och den politiska strategi som banade väg för Trumps återkomst. Vi pratar även om begreppet "demokratisk backsliding" – vad händer när en demokrati börjar monteras ned inifrån?

I avsnittet går vi igenom:

• 6 januari: Vad hände egentligen inne i och utanför Kapitolium?

  
  

• Riksrätt nummer två: Varför friades Trump trots anklagelser om uppvigling?

  
  

• Vägen till 2024: Hur åtal och "mugshots" blev bränsle för valkampanjen.

  
  

• Maktskiftet: När Joe Biden klev åt sidan och Kamala Harris tog över.

  
  

En orealistisk Hollywood-film? Nej, bara den amerikanska verkligheten.

Vad hände egentligen under Donald Trumps första år som president?

I det här avsnittet följer vi Trumps tid i Vita huset mellan 2017 och 2021. Det är fyra år fyllda av stora skattesänkningar, handelskrig med Kina, konflikter med medierna och ett politiskt klimat som blir allt mer polariserat.

Vi pratar också om riksrätten mot Trump, om protesterna efter George Floyds död och om pandemin som förändrade hela världen – och till slut även det val som Trump förlorade men vägrade erkänna.

Hur fungerar egentligen USA:s politiska system – och hur mycket makt har en president?

I det här avsnittet bryter vi ned grunderna i amerikansk politik. Vi går igenom konstitutionen, de tre maktgrenarna och systemet med checks and balances – där presidenten, kongressen och domstolarna ska kontrollera varandra.

Vi pratar också om elektorskollegiet, varför en kandidat kan vinna presidentvalet utan flest röster och varför vissa delstater avgör hela valet. Och vi jämför med Sverige – för USA:s system fungerar på ett helt annat sätt än vårt.

Året är 1972 och en 16-årig kung i Bhutan ger ett svar som skakar om världens ekonomer: ”För oss är bruttonationallycka viktigare än bruttonationalprodukt”. Men vad menade han egentligen? Kan man verkligen mäta lycka med samma precision som vi mäter export och räntor?

I den stora finalen av Den Stora Ekonomiresan ställer Petrus de allra största frågorna. Vi har pratat om pengar, handel och inflation i sju avsnitt, men nu zoomar vi ut för att undersöka om ett samhälle automatiskt blir lyckligt bara för att det är rikt. Vi granskar den klassiska "prislappen" på ett land – BNP – och avslöjar dess gigantiska blinda fläckar.

I det här avsnittet får du lära dig:

• BNP:s begränsningar: Varför landets ekonomi ser "rikare" ut på pappret efter en naturkatastrof, men ignorerar allt värdefullt arbete som görs gratis i hemmet.

• 
  

  HDI (Human Development Index): Hur FN mäter mänsklig utveckling genom att väga samman inkomst, hälsa och utbildning.

  
  

• Nya Zeelands "fyra kapital": Modellen som mäter allt från ekonomisk styrka till befolkningens känsla av tillit och gemenskap.

• Sveriges nya verktyg: Hur svenska politiker numera använder 15 olika mätpunkter – inklusive psykiskt välbefinnande och luftkvalitet – för att se hur landet egentligen mår.

En liten vit drönare dalar ner över Rwandas kullar med livsviktigt blod. Tekniken är tysk, flygplatsen brittisk och företaget amerikanskt. Hur blev världen så sammanvävd att fyra kontinenter samarbetar i realtid för att rädda ett liv i en liten by?

I det sjunde avsnittet av Den Stora Ekonomiresan dyker Petrus ner i det massiva spindelnät som kallas globalisering. Vi utforskar hur teknisk utveckling har krympt planeten och raderat ut gränserna för pengar, varor och information.

I det här avsnittet får du veta:

• Hur containerfartyg och internet blev motorerna i den ekonomiska globaliseringen .

  
  

• Varför globaliseringen har lyft hundratals miljoner människor ur extrem fattigdom och skapat en växande medelklass i Afrika.

  
  

• Den livsfarliga "dominoeffekten": Hur en stängd fabrik i Asien eller ett krig i Ukraina får priset på bröd i Småland att explodera.

  
  

• Kinas dominans: Hur världens största exportland påverkar allt från global ekonomi till FN:s klimatmål.

Du ser en skinande ren Volvo-lastbil rulla förbi på E4:an. Den känns som själva sinnebilden av svensk ingenjörskonst – men sanningen är att den egentligen är ett gigantiskt globalt pussel med elektronik från Indien, säten från Polen och växellådsdelar från Frankrike!

I det sjätte avsnittet av Den Stora Ekonomiresan zoomar vi ut och lämnar Sveriges gränser. Petrus förklarar varför vi nästan inte har några "helsvenska" prylar kvar och varför ett litet land som Sverige är helt beroende av den globala marknaden för att överleva.

I det här avsnittet lär du dig bland annat:

• Varför vi handlar över nationsgränser – från nödvändigheten av kaffe och bananer till smart ekonomisk specialisering.

  
  

• Hur handelshinder som tullar fungerar och varför EU:s inre marknad gör det billigare att beställa sneakers.

  
  

• Hur Sveriges historiska export av skog och järnmalm har bytts ut mot högteknologiska industrivaror som fordon och medicin.

  
  

• Den "osynliga" handeln: Hur vår export av data, IT-tjänster, musik och mjukvara har exploderat de senaste 20 åren.

  
  

Men vad händer egentligen när en fabrik stänger i Kina och lastbilen i Göteborg plötsligt inte kan byggas klart? Spänn fast säkerhetsbältet, för nu ger vi oss ut på världsmarknaden!

Tänk dig att Sveriges ekonomi är en bil som kör på en oerhört krokig och brant bergsväg. Vem är det egentligen som sitter bakom ratten och bestämmer när vi ska gasa för att inte rulla bakåt, och när vi måste bromsa för att inte krascha?

I det femte avsnittet av Den Stora Ekonomiresan tar Petrus med oss under huven på den ekonomiska politiken. Vi kikar på statens tre stora mål: ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och ett stabilt penningvärde. Dessutom reder vi ut vilka verktyg som egentligen finns för att jämna ut konjunkturernas branta toppar och dalar.

I det här avsnittet lär du dig bland annat:

• Varför regeringen använder finanspolitik (som skattesänkningar och stora motorvägsbyggen) för att gasa sig ur en lågkonjunktur.

  
  

• Varför staten ibland med flit måste gå med förlust och låna pengar för att rädda ekonomin.

  
  

• Hur den helt oberoende Riksbanken använder sin magiska spak – styrräntan – för att bedriva penningpolitik.

  
  

• Varför banken plötsligt gör det svindyrt för dig att låna pengar när inflationen skenar.

  
  

Spänn fast säkerhetsbältet – nu ska vi ta reda på hur vi håller Sveriges ekonomi på vägen! (Och missa inte slutet där vi ger en tjuvkik på nästa avsnitt om varför en svensk Volvo-lastbil egentligen inte alls är särskilt svensk ).

Spänn fast säkerhetsbältet! I det fjärde avsnittet av Den Stora Ekonomiresan tar Petrus med oss på ekonomins vilda berg- och dalbana.

Ibland snurrar samhällets ekonomiska hjul snabbt, men ibland börjar det gnissla och gå trögt. Vi reder ut varför den globala och svenska ekonomin ständigt åker upp och ner, och hur dessa konjunkturer påverkar oss alla – oavsett om du är en vanlig familj, ett företag eller den offentliga sektorn.

I det här avsnittet lär du dig bland annat om:

• Högkonjunktur: Varför goda tider innebär rekordhög efterfrågan, låg arbetslöshet, ökad konsumtion och ett växande BNP.

  
  

• Inflation: Hur stigande priser gör att dina pengar smälter i värde, och varför det skapar en enorm oro på marknaden.

  
  

• Lågkonjunkturens onda cirkel: Hur minskad efterfrågan tvingar fram uppsägningar, vilket i sin tur leder till ännu lägre konsumtion.

  
  

• Välfärdens utmaning: Varför staten förlorar skatteintäkter och kan tvingas till nedskärningar i skola och vård, precis när samhället behöver stödet som allra mest.

  
  

Är vi bara hjälplösa passagerare på denna galna åktur, eller finns det ett sätt att styra vagnen? Lyssna och förstå varför hundra kronor ibland räcker mycket kortare än du tänkt dig.