Vi går rakt på sak: befolkning, urbanisering och migration. Från globala kurvor till Lagos och vattenstadsdelen Makoko – där kåkstadens vardag möter planerade skyline-projekt som Eko Atlantic. Vad händer när arbete, bostad, vatten och avlopp inte räcker till? Och varför kan en enkel uppgradering av ett kvarter göra större skillnad än ett glänsande nybygge?
Lyssna på SO med Petrus och få begreppen – demografisk övergång, försörjningskvot, informell sektor, kåkstad och megastad – på plats med konkreta exempel

I det här avsnittet av SO med Petrus reser vi genom Indiska halvöns myllrande historia – från Himalayas snömagasin och monsunregnens flodsystem till dagens megastäder och byliv. Vi börjar i Indusdalen med Mohenjo-daro och Harappa, där de första stadsborna lämnar efter sig gåtfulla spår. Sedan kliver indoarierna in med ritualer och brahminer, och vi följer hur idéerna fördjupas när handel och städer växer längs Ganges: karma, återfödelse och nya vägar som jainism och buddhism tar form (tänk Ashoka och stora svängar i makt och tro). Under Guptariket får hinduismen en tydligare profil – Vishnu och Shiva tar plats, tempeltraditioner blommar, och kultur sprider sig hela vägen till Sydostasien. Vi möter också islam, Delhi-riket och Mogulernas prakt, och ser hur sikhismen föds i Punjab – en korsning av idéer snarare än en mur mellan dem. Kolonialtiden och 1947 års delning skär upp kartan till Pakistan och Indien och skapar nya gränser i människors vardag. Slutligen reder vi ut orden: ”hinduism” och sanatana-dharma – vad betyder de och varför spelar det roll? Vi landar i nutiden med bhakti, filosofi, neohinduism, appar, diaspora och debatter om tradition och förändring. Kort sagt: ett avsnitt där historia, religion och samhälle vävs ihop till en berättelse som förklarar hur en av världens största religioner blivit just… så här mångsidig

Här reder SO med Petrus ut hinduismens stora idéer utan krångelspråk. Vi börjar i bredden: en religion utan startskott och utan en enda helig bok – mer som ett helt bibliotek än en manual. Sedan följer vi fem nyckelbegrepp som knyter ihop helheten: brahman (den gränslösa verkligheten), atman (ditt innersta jag), samsara (återfödelsens kretslopp), karma (handlingar och deras följder) och moksha (befrielsen från hjulet). På vägen jämför vi återfödelse med uppståndelse, pratar om varför begär håller oss fast och varför meditation dyker upp i så många traditioner.

Vi gör det konkret: hur kan man tänka kring ansvar och val i vardagen om karma ses som ett “moraliskt eko”? Varför beskriver vissa tänkare atman och brahman som djupast sett sammanhörande? Och hur hänger allt ihop med de tre vägarna som ofta kallas yoga – handling, kunskap och hängivenhet?

Resultatet blir en kartbild över hinduismen som både ger överblick och öppnar för egna funderingar. Häng med om du vill förstå varför ord som låter abstrakta faktiskt påverkar hur människor lever, firar högtider och ser på sig själva. Titel: Hinduismens fem nycklar – från brahman till moksha

I det här första avsnittet öppnar vi dörren till en av världens största religioner och möter hinduismen som ett helt spektrum av traditioner, idéer och sätt att leva. Vi reder ut varför det inte finns en enda grundare, hur begrepp som dharma och karma faktiskt märks i vardagen, och vad atman, samsara och målet moksha betyder när man pratar om liv, död och återfödelse. Du får följa med hem till altaret för puja, vidare till templet för darshan och höra hur löften – vrata – kan forma allt från studier till vänskap. Vi kikar också in i årets stora högtider som Diwali och Holi, och pratar om hinduismen i dagens Indien: religion och samhälle, jämställdhet, kastproblematik och miljöfrågor. Dessutom ritar vi ut kartan för var hinduer finns i världen – från Nepal och Bali till London, Toronto och Sverige – och hur traditionen följer med i resväskan, anpassar sig och fortsätter leva. Kort sagt: många vägar, ett mål – och nu börjar serien. Följ flödet för kommande delar

Hur hamnade svenska flaggan i Karibien? I det här avsnittet seglar vi till Saint-Barthélemy – ön som Sverige bytte till sig 1784 och gjorde till frihamn med huvudstaden Gustavia. Vi följer hur en torr klippö blev ett hett handelsnav, men också hur samma hamn drogs in i slavhandel och en svensk variant av Code noir. Det leder fram till 9 oktober 1847 då 539 människor frigavs – och vidare mot rasande orkaner, sjukdomar, dalande ekonomi och folkomröstningen 1877 som banade väg för återgången till Frankrike 16 mars 1878.

Kvar finns svenska spår i namn och symboler, men framför allt frågor om handel, makt och moral. En kompakt resa på 21 kvadratkilometer – full av historia som angår oss än idag.

SO med Petrus – Saint-Barthélemy: Sverige i Karibien (utökad beskrivning)

Sverige + Karibien = sant. Vi reser till Saint-Barthélemy, den lilla, torra ön som Gustav III bytte till sig 1784 och gjorde till frihamn. Här växte Gustavia fram som ett internationellt handelsnav: skepp, lagerhus, kontrakt och kvitton – och Svenska Västindiska Kompaniet som skötte mycket av ruljansen. Den svenska flaggan gav neutralt skydd i oroliga tider och gjorde att varor kunde passera snabbt vidare i Atlanten.

Men historien har en baksida. I Gustavia knöts handeln ihop med slaveriet. En svensk variant av Code noir styrde liv och straff för förslavade och ”fria färgade”, och under 1810-talet var en stor del av öns befolkning ofri. Samtidigt fortsatte vardagen i hamnen med skrivare, sjömän och hamnarbetare från hela världen. Krig, orkaner och epidemier visade hur skör ekonomin var – och när frihamnsprivilegierna tappade kraft under 1830-talet började hela projektet knaka.

Vändningen kom 9 oktober 1847: fyra kanonskott på fästningen i Gustavia markerade att 539 människor blev fria. Efteråt följde det sega arbetet med nya avtal och ett samhälle som måste hitta plats för alla. Trettio år senare röstade invånarna för att lämna Sverige; den 16 mars 1878 överlämnades ön till Frankrike. Kvar finns namn som Gustavia, svenska gatunamn och tre kronor i symboler – och en berättelse om handel, makt och ansvar som angår oss än idag.

I avsnittet hör du om:

• varför Sverige ville ha en hamn snarare än sockerfält

• hur frihamnen byggdes upp med lagar, domstol och kompanier

• slaveriets regler, vardag och vägen till frigörelsen 1847

• kriserna som knäckte ekonomin och folkomröstningen 1877

• spåren efter Sverige – och vilka frågor de väcker

21 kvadratkilometer historia, full av skepp, protokoll och människor av kött och blod. Lyssna och följ tråden från Göteborg till Karibien och tillbaka

Sätt segel med Petrus och följ Sverige när ett Östersjöland försöker spela i samma liga som de stora sjömakterna. Vi går från Svenska Afrikakompaniets korta försök på Guldkusten till äventyret Nya Sverige vid Delawarefloden, och vidare till Göteborg där Ostindiska kompaniet gör te, porslin och siden till heta varor på europeiska auktioner. Det är berättelsen om silver i fickorna, stormar på haven, hård konkurrens – och om hur hemlighetsfulla affärsresor formade en hel stad.

Men vi väjer inte för skuggorna. Avsnittet tar upp slaveriets roll i den globala ekonomin och vad det innebar att vara en liten aktör i ett brutalt system. Samtidigt visar vi hur handeln drog med sig idéer: Anders Celsius standardiserar temperatur, Eva Ekeblad gör potatisen nyttigare i vardagen, och Carl von Linné ordnar naturen så att världen blir begriplig – och exporterar tänkandet ut i världen.

Du får en rak och jordnära guidning genom 1600–1700-talets Sverige: misslyckade kolonier, smart logistik, riskfyllda resor och en kunskapsexplosion som märks i allt från sjökort till jordbruk. Perfekt om du vill förstå hur historien om te, järn och porslin fortfarande ekar i dagens globala kedjor – och hur frågor om makt, moral och pengar alltid följer med när varor rör sig över haven

Socker i Europa, kedjor över Atlanten. I det här avsnittet skalar vi bort glansen från världshandeln och följer spåren från östafrikanska handelsnät och karavanvägar till portugisiska kustfort, slavskeppens mörka däck och auktionstorgen i Karibien och Amerika. Vi reder ut varför efterfrågan på arbetskraft exploderade, hur triangelhandeln faktiskt fungerade (vinster på varje ben) och hur europeiska hamnstäder – ja, även nordiska aktörer – tjänade pengar på att göra människor till varor.

Men det här är också en berättelse om motstånd: uppror ombord, flykter från plantager, vardagligt trots och rörelser som pressade politiken att förbjuda både handel och slaveri. Längs vägen pratar vi om ordens makt – hur avhumaniserande språk smorde maskineriet – och om spåren som lever kvar i dag: i musik, maträtter, efternamn och ojämlikheter.

Du får en tydlig resa från de tidiga handelsmönstren före Atlanten, via Portugals första “testbäddar” för socker, till 1700-talets brutala masshandel och de lagar och idéer som till slut spräckte systemet.

I det här avsnittet av SO med Petrus seglar vi rakt in i den tid då världshandeln föds på allvar. Nya sjövägar till Asien och över Atlanten kapar mellanhänderna, kryddor och textilier börjar flöda direkt till Europas hamnar – och plötsligt blir havet den viktigaste spelplanen för makt och pengar.

Vi följer Nederländernas smarta taktik med fluyten – det billiga, lättseglade lastfartyget som ger övertag i kryddhandeln – och ser varför Nya Amsterdam blir till New York. Samtidigt växer två jättar fram: Storbritannien och Frankrike. De bygger olika modeller i Nordamerika och Indien, stöter och blöter om floder, fort och handelsvägar – och laddar upp för en global uppgörelse.

När brittisk sjömakt tar form blir cirkeln tydlig: handel ger pengar, pengar blir flotta, flottan skyddar handeln. Det avgör Sjuårskriget (1756–1763), där britterna drar det längsta strået och skaffar sig baser, sjövägar och självförtroende nog för att dominera långt in på 1800-talet. Efteråt används handelsregler för att låsa vinsterna till hemlandet – något som skapar ordning för London, men också irritation i kolonierna och sätter gnistor som snart får egna namn i historieböckerna.

Du får:

• en tydlig berättelse om hur sjövägarna gjorde världen mindre och vinsterna större

• förklaringen till varför ett “enkelt” lastfartyg kunde förändra maktbalansen

• en snabb överblick av den brittisk–franska rivaliteten i Nordamerika och Indien

• varför Sjuårskriget ofta kallas det första “världskriget”

• hur lagar och sjöfart tillsammans byggde ett imperium – och skapade nya konflikter

Här dyker vi ned i den dramatiska vändpunkten när Europa och Amerika krokar i varandra – på gott och ont. I det här avsnittet av SO med Petrus följer vi spåren från landstigningen 1519 till ett helt nytt världssystem. Vi startar vid Mexikos kust där Cortés och en liten, tungt beväpnad styrka kliver i land. Snart växer följet när lokala fiender till aztekerna ansluter. Vi går in i Tenochtitláns gator, möter härskaren Montezuma, hör gevärens dunder och ser hur akvedukter slås ut. Belägringen blir lång – 75 dagar – och samtidigt drar osynliga soldater fram: smittkoppor och andra sjukdomar som försvagar försvaret inifrån.

När riket faller byggs Mexico City på ruinerna, och vi vrider blicken söderut: Pizarro rider in i Cusco 1533 och Inkariket går samma öde till mötes. Härifrån rullar silverlass över Atlanten och gör Spanien till Europas stormakt – men priset är fruktansvärt. ”Den stora döden” skär igenom Amerika: befolkningen krymper dramatiskt, tvångsarbete och slavhandel växer, och malaria sprids.

Vi packar också upp den nya varornas värld: potatis, majs, tomater, kakao och tobak till Europa; hästar, nötkreatur, vete, socker och kaffe till Amerika. Till slut breder kolonierna ut sig: Nya Spanien, vicekungadömet Peru, Brasilien och Filippinerna – ett imperium där man sa att solen aldrig gick ner.

Lyssna för att förstå hur allianser, teknologi, sjukdomar och politik tillsammans kunde välta två stora riken och samtidigt knyta ihop haven. Och fundera med oss: vem tjänade på förändringen – och vem fick betala?

Hur ändrar man världens karta utan att sudda? Genom att byta väg. I det här avsnittet hoppar vi ombord på Portugals stora experiment: att runda Afrika och hitta en sjöväg till Asiens kryddor. Vi möter Beninrikets välorganiserade städer, följer vindar och strömmar ner mot Godahoppsudden och ser hur Vasco da Gama – med hjälp av en arabisk lots – korsar Indiska oceanen till Calicut, där europeiska varor visar sig vara rätt iskalla på marknaden. När handeln kärvar byts silvertungan mot kanonerna, och Portugal tar kontroll över kustens nyckelhamnar från Östafrika till Malacka.

Samtidigt spelar Spanien ett helt annat kort: västerut över Atlanten år 1492. Columbus landstiger i Västindien, tror att han nått Asien, och kickstartar en era av conquistadorer – kartmakare, handelsmän, soldater och präster – som sprider sig över en kontinent européerna inte ens visste fanns. Tillsammans ritar dessa resor om hur varor, idéer och människor rör sig. Vi pratar kryddhandel, prestige, teknik och makt, men också möten som leder till både affärer och våld.

Ett avsnitt för dig som vill förstå varför Portugal och Spanien satsade allt på havet – och hur de nya rutterna gjorde Atlanten och Indiska oceanen till världens motorvägar