Hur såg världen ut innan européerna började korsa haven? Spoiler: den var redan full av megastäder, imperier och smarta system. I SO med Petrus zoomar vi in på Tenochtitláns kanaler och akvedukter, mayastädernas astronomi och Inkarikets vägnät. Vi kliver in i Timbuktus bokvärld och Indiska oceanens handelsplatser, innan vi följer maktskiftena när Konstantinopel faller 1453 och Osmanska riket tar plats. Vi möter Mogulrikets prakt i Delhi, shogunernas och samurajernas Japan och Ming-Kinas ”Mittens rike” med Kejsarkanalen, porslinet och Zheng Hes enorma expeditioner.

Det här är avsnittet som ritar upp kartan före ”upptäckterna” – och visar varför sjövägarna blev så avgörande. Perfekt om du vill få grepp om Aztekerna, Maya, Inka, Timbuktu, Osmanska riket, Mogulriket och Mingdynastin i ett svep – utan segt pluggprat, med tydliga exempel och gott tempo.

Från “mörk” medeltid till nya horisonter! I det här avsnittet reder vi ut hur Europa gick från leråkrar till långväga havsresor. Digerdöden skakar om samhällsordningen, tryckpressen gör idéer virala, krut och kanoner flyttar makt – och handeln via Sidenvägen, Hansan och Medelhavet fyller kassakistorna. Samtidigt enas Spanien i väst medan osmanerna tar Konstantinopel i öst – och plötsligt lockar havet som den stora genvägen. Häng med när SO med Petrus knyter ihop politik, teknik och pengar till startskottet för upptäcktsresorna

Året är 1941 – och plötsligt står hela världen i brand. Tyskland anfaller Sovjetunionen, Japan slår till mot Pearl Harbor och USA kastas in i kriget. Front efter front knyts ihop – från Finlands skogar till Stilla havets öar. Hur kunde två separata krig bli ett enda världskrig? Petrus tar oss med till ögonblicken då allt brann samman och andra världskriget blev globalt.

Hur håller man sig neutral när världen brinner? I det här avsnittet följer vi Sveriges nervösa balansakt under andra världskriget. Per Albin pratar om “vår goda beredskap” medan landet i hemlighet darrar. Svenskar hjälper Finland, tyskar åker tåg genom landet, censuren stramar åt och spioner smyger runt i Stockholm.
Samtidigt kämpar folk hemma med ransoneringskort, mörkläggning och kaffe utan kaffe. Och mitt i allt – frågan som inte går att fly från: gjorde Sverige rätt?
Ett avsnitt om rädsla, mod, eftergifter och små fiskebåtar som räddade tusentals liv.

Miljoner döda, städer i ruiner och människor på flykt. Efter andra världskriget försöker världen förstå: Hur skipar man rättvisa efter ett så brutalt krig? I det här avsnittet av SO med Petrus följer vi vägen från bombade städer till rättegångarna i Nürnberg – och vidare till jakten på nazister långt efter att vapnen tystnat.
En berättelse om skuld, minne och kampen för att aldrig glömma.

Vad räknas som ”svenskt” när idéerna föds här, prylarna byggs där och ägandet sitter någon annanstans? I det här avsnittet reder vi ut export vs import, varför Sverige ofta säljer mer än vi köper, den växande tjänsteexporten (från Spotify till mobilnät) och vårt beroende av omvärlden. Vi kikar också på hur företag som Volvo, Ericsson, Gevalia/Mondelez, ABB och Stora Enso gör gränser suddiga – och vad allt detta betyder i din vardag

Varför ser näringslivet så olika ut i Nigeria, Indien och Brasilien? I det här avsnittet reder vi ut de tre sektorerna – jordbruk, industri och tjänster – och hur naturresurser, utbildning, politik och handel styr ett lands väg. Vi tittar på Nigerias tuffa omställning bort från oljan, Indiens tjänsteboom bredvid en ojämn vardag och Brasiliens “blandade” ekonomi med stora skillnader

April 1945: Berlin brinner. I detta avsnitt följer vi Hitlers sista dagar i Führerbunkern—beslut, propaganda och panik—fram till självmordet den 30 april och Tysklands kapitulation. Vi reder ut vad som faktiskt hände, vilka myter som lever kvar och varför slutstriden blev så brutal för civila.

Från Einsteins varningsbrev till svampmolnen över Hiroshima och Nagasaki – här följer vi Manhattanprojektet: de hemliga städerna, Trinity-testet och besluten sommaren 1945. Varför användes bomberna – militärt, politiskt, moraliskt – och hur drabbades hibakusha, de överlevande? Vi knyter också vidare till början av atomåldern och Kalla kriget. Perfekt inför prov i historia.

Från 1942 när axelmakterna verkade ostoppbara till kapitulationen 1945 – här följer vi vändpunkterna som avgjorde kriget: Stalingrad, El-Alamein, Italiens sidbyte, D-dagen, bombkriget och slutstriden om Berlin. Parallellt i Stilla havet fortsätter utnötningen fram till Hiroshima och Nagasaki. Du får en tydlig tidslinje, förklaringar till varför fronten vände och vad begrepp som “vändpunkt” och “utnötningskrig” faktiskt betyder – med blick mot vårt separata avsnitt om Manhattanprojektet.