Under en kort period mellan sisådär 1993 och 1997 var eurodiscon överallt. Unika basgångar, tunga beats och glada synthslingor över 130 bpm kröntes med kvinnlig refrängsång och tveksam manlig rap. Efter sig lämnade genren en rad hits och minnet av popcorndoft i skolmatsalen.

Men en man står kvar när de andra faller, ett kändisbarn som förutom att skriva odödliga klassiker som "This is the way" välsignat oss med sällan skådat entreprenörskap parat med ett illa dolt våldskapital.

Häng med till världens sämsta vägkrog via infekterade bråk om fusk-cd-skivor och engelskakunskaper. End goal är träl-cosplay i en äkta vikingaby – bara kommunen slutar sätta käppar i hjulet!