Det finns plats för fler får i Sverige och det finns plats för fler fårbönder. Många inom lantbruket är till åren komna och fårbönderna utgör inget undantag. Samtidigt kan en verksamhet med får och lamm vara en av de mer realistiska för unga som vill starta upp eller ta över ett lantbruksföretag. Vi har pratat med tre unga fårbönder som satsar på får.

- Hanna McKernan driver tillsammans med sin syster Marianne släktgården Vena Säby lantbruk i Dalsland. Gården är i botten en växtodlingsgård, men man har idag en mycket diversifierad verksamhet med växtodling, fröodling, biskötsel, får och agroforestry. Både Hanna och Marianne jobbar heltid på gården, och det är bland annat utifrån önskemålet att kunna göra det, som de har format sin verksamhet

- Andreas Ekegren Hällgren driver tillsammans med sin fru Maria Ekhällagård i Yttertavle, i Västerbotten. När de tog över gården från Marias föräldrar gjorde de ett omtag när det gäller fåren och gårdens huvudfokus är nu i lammproduktion, både skinn och kött. Planen är att på sikt bygga ett större fårstall och skala upp fårflocken. Andreas jobbar också med skog och han ser dagligen marker som står och väntar på får, när han reser runt i norra Sverige.

- Harry Johansson är 18 år och går på gymnasiet men är redan proffesionell fårklippare, erfaren fårbonde och sedan många år avelsansvarig hemma på Hälje gård utanför Umeå. Hälje Gård har utöver lammproduktionen en väletablerad besöksverksamhet som hela familjen är involverad i. Harry berättar om sina framtidsplaner, hur gårdens besöksverksamhet drivs och hur det funkade att resa runt som fårklippare med buss, vilket han gjorde innan han tagit körkört.

Välkommen till Fårpodden!

Tacka + Bagge = Lamm, och visst brukar de kunna sköta det där ganska bra själva. Men betäckningen är samtidigt årets viktigaste insats, i alla fall om planen är att det ska bli lamm, och det finns mycket man kan behöva veta för att få tackorna dräktiga när man vill och lamningen enligt plan. Här kommer allt fårbonden kan behöva veta om betäckning och fertilitet!

- Malin Bernhard, veterinär på Gård & Djurhälsan, och Titti Strömne diskuterar hur man förbereder och undersöker tackor och baggar, betäckning vid udda tidpunkter, brunstsynkronisering, vad som är speciellt när ungtackor ska betäckas, hur man avlar för god fertilitet och mycket mer.

- Vi ringer också upp tre fårbönder med olika raser och lamningstidpunkter, för att kolla hur de gör för att lyckas med betäckningen. Eric Adseke i Skåne, Kicki Landström i Västerbotten och Christoffer Lindahl som är fårmjölkbonde i Västernorrland delar generöst med sig av sina erfarenheter.

Välkommen till Fårpodden!

På Elmias poddscen mötte Einar vår landsbygdsminister Peter Kullgren och SF:s ordförande Gudrun Haglund-Eriksson. De diskuterade vad politiken kan och behöver göra för att vi ska få fler betesdjur och kunna producera mer lamm i Sverige.

Välkommen till Fårpodden!

Vad behöver vi som fårägare vara beredda på och hur kan vi förbereda oss för att klara kriser och oförutsedda händelser?

- Om beredskap ur djurhälsoperspektiv pratar vi med Karin Lindqvist Frisk, veterinär och affärsområdeschef för får hos Gård & Djurhälsan. Vad händer när en epizooti upptäcks, hur jobbar veterinärkåren om det blir krig och varför blir det så ofta brist på viktiga läkemedel? Blåtunga är ett annat ämne som vi kommer in på, eftersom en ny serotyp av sjukdomen härjar i norra Europa och kryper norrut. Risken att svidknotten som sprider sjukdomen blåser över till oss innan knottsäsongen är över är stor.

- Beredskap på fårgården kan handla om många olika delar. Tomas Olsson, välkänd lammproducent och ordförande i LRF Mälardalen, som jobbat mycket med beredskapsfrågan, om hur vi kan tänka och vilka områden som är viktiga att prioritera.

- Kort om hur man kan klara elförsörjning vid strömavbrott och veterinärbristens konsekvenser är andra ämnen vi tar upp.

Välkommen till Fårpodden!

När vi förbereder oss för lamning handlar det ofta om att förbereda tackorna och att själv lära sig vad man ska göra om något går snett. Men här fokuserar vi på "normala" lamningar och hur vi jobbar och rutinerna ser ut efter att lammen är födda.

- Titti Strömne och fårbönderna på Högagärde Fårgård i Småland, Elisabeth Fungby Jönsson och Patrik Jönsson, samtalar om hur de jobbar i fårhuset under lamningsperioden.

- Anna och Einar fyller på med tankar och anekdoter från sina 20 respektive ca 50 lamningssäsonger, och även lite om betessläpp.

Välkommen till Fårpodden!

Både Titti och Einar upplevde rovdjursangrepp på sina får under 2023. Det är en traumatisk upplevelse när det sker, oavsett om det är ett mindre eller ett större angrepp. I detta avsnitt berättar de vad som hände, vilka konsekvenser det fått och vi fokuserar mycket på det praktiska. Vad händer efter ett angrepp och hur kan man förbereda sig?

Dessutom:

- Alfred Akersten jobbar för länsstyrelsen som viltspårare och besiktningsman. Han berättar om hur hans jobb ser ut när det varit ett angrepp och bjuder på många handfasta råd, både om hur man kan förbereda sig och hur man hanterar situationen om man drabbas.

- Gudrun Haglund-Eriksson är ordförande i Svenska Fåravelsförbundet och har även posten som rovdjuransvarig. Var står SF i rovdjursfrågan, hur ser arbetet ut, vad har uppnåtts under åren, vilka förändringar är viktigast att få till stånd och vad tror vi om framtiden?

Välkomna till Fårpodden!

Vi följer upp #30, som var en grundkurs i fåravel, med mer om avel i teori och praktik. Inslag om bevarandeavel, avelsvärdering och mönstring. Men också en hel del om avel i praktiken, och hur man genom avel kan få en mer lättskött och effektiv besättning.

- Allmogefåren består av tio olika raser, en elfte är på gång, och de är traditionella svenska lantrasfår från olika delar av landet. Allmogefåren bevaras i levande genbanker och målet är att bevara fåren och deras egenskaper som de är, utan att förädla. Peter Larsson som är ordförande i Föreningen Svenska Allmogefår berättar för Anna hur bevarandeavel fungerar, om allmogerasernas historia och hur det går med bevarandet av de svenska allmogefåren.

- Hur gick gårdsmönstringen? Titti talar med Mattias Karlsson på Jäders-Husby gård om årets mönstring. Hur går en gårdsmönstring till, hur gör man för att hinna när det är många djur och vad ska man tänka på för att det ska fungera bra för alla inblandade.

- Avelsvärdering är ett ämne som kan vara svårt att greppa. Om hur den går till, vilka egenskaper vi avelsvärerar på i Sverige och hur man kan använda resultatet för att gå framåt i aveln samtalar Titti och Victoria Gustafsson som är ordförande i Svenska Suffolkföreningen och som jobbar med både renras- och korsningsavel.

- Dessutom medverkar Jonas Karlsson, avelsansvarig i Svenska Fåravelförbundet och en av våra mesta avelsnördar. Han delar med sig av erfarenheter och tankar efter många år med får och andra lantbruksdjur. Jonas strävar efter en jämn besättning där alla djur kan skötas på samma sätt och med samma resultat. Men varför gillar Jonas korta får och varför sparar han inte bara livdjur som har höga avelsvärden?

Välkommen till Fårpodden!

På hemsidan finns länkar och kontaktuppgifter till oss som gör Fårpodden.

Hur kommer man igång med avel som ny fårägare, vilka verktyg behöver man, hur tänker man när man väljer livdjur och hur är fåravels-Sverige organiserat? Med dessa frågor som utgångspunkt har vi gjort en Fårpodd om avel.

- Titti Strömne är fårrådgivare med ett stort intresse för avel. Tillsammans med Anna går hon igenom avelns grunder, de viktigaste begreppen och framför allt vad man behöver göra för att få en sund och lönsam besättning som utvecklas åt rätt håll.

- Svenska Fåravelsförbundet är erkänd avelsorgansisation för får i Sverige. Vad betyder det och hur ser avelsverksamheten ut? Jonas Karlsson och Anna Törnfelt är SFs avelsansvariga, de berättar om förbundets roll som spindeln i avelsnätet.

- En framgångsrik avelsbesättning med många decenniers erfarenhet i ryggen berättar om hur de jobbar med avel. Einar fick en intervju med Årets Fårföretagare 2023 Jenny Andersson, som tillsammans med sin man Börje driver Ateljé Guldtackan och en Gotlandsfårbesättning. Häng med till Ateljé Guldtackan och Hult fårgård!

Välkommen till Fårpodden!

Det har hänt en del sedan vi senast gjorde en podd om parasiter och resistensläget. Läget är fortfarande bra i Sverige jämfört med andra fårländer, men parasiter som är resistenta mot avmaskningsmedel har blivit vanligare. Denna podd handlar om vad som händer när resistenta parasiter upptäcks i en besättning och hur vi kan leva med dem. Vi har också pratat med två fårbönder om årets betessläpp och deras betes- och parasitstrategier, en i söder och en i norr.

- Karin Kristoffersson i södra Halland berättar för Anna om gårdens betesstrategier, hur de förnyar sina vallar och sår grönfoder utan att plöja och om längtan efter regn.

- Josefin Lundberg bor i södra Norrbotten där betessläpp normalt ligger en och en halv månad senare än hos Karin, men i år var fåren ute ovanligt tidigt. Josefin var noga när hon kollade parasitstatus före betessläpp, och det tackar hon sin lyckliga stjärna för. Titti intervjade Josefin.

- Einar har samlat Jonas Karlsson och Malin Bernhard för att diskutera den resistensundersökning som gjorts på Jonas gård och hur livet kommer att bli framöver när resistens har konstaterats i besättningen. Vi får veta hur en resistensundersökning går till och lite om den senaste studien av resistensläget i landet.

- Allan Hägg Grönborg är veterinär och samordnare för djurslaget Får inom Distriktsveterinärerna. Han höll en föreläsning vid årets Lammriksdag som väckte hopp, nyfikenhet och entusiasm och Einar haffade honom omgående för en intervju. Allan berättar hur vi kan göra våra får motståndskraftiga och till och med resistenta mot parasiterna, så att de klarar smitta utan att blir sjuka. Om att bekämpa mag/tarmparasiterna med avel!

Välkommen till Fårpodden!

Elitlamm är ett datorprogram för fårägare, i grund och botten ett hjälpmedel för att dokumentera, hålla ordning på sina får och att uppfylla myndighetskrav. Det är också via Elitlamm Avel som svenska får registreras i det officiella avelsregistret, och rasrena fårs stamböcker förs. Idag är det drygt 3000 besättningar som använder Elitlamm.

Här får vi möta flera av de personer som jobbar med Elitlamm, både med daglig drift, teknisk utveckling, framtidsvisionsar och att hålla styr på saker som regelverk, avelsvärdering och utbildning. Kanske är du nyfiken på vilka nya funktioner som är på gång?

Välkommen till Fårpodden!