Taxen och Terriern

I veckans avsnitt, som är det sista innan sommaren, pratar vi om sömn, klass, goodvibes och att vara på övervarv. Vi har båda sovit dåligt och Joanna har läst en artikel som handlar om att vi är besatta av sömn och hälsa, vilket ju stämmer eftersom vi ofta pratar om att vi sovit dåligt. Vi pratar också om att sömn är en klassfråga och att kvinnor sover mindre än män. Då det gäller sköna människor och härliga vibes menar Sonja att det verkar vara en hemsk livsstil att endast omge sej med personer som har “good vibes”. Vidare har vi en lång diskussion om vad vi egentligen menar då vi säger “övervarv”. Som bonus två österbottniska uttryck: “Har du viko” och “gubbvila”! Vi hörs kanske i höst, det beror på er, men mest på oss!

I veckans avsnitt avslöjas en gång för alla om Joanna och Sonja är narcissister! Den som sparar gåvor av sina ex är narcissist, den som inte gör det slipper vara det! Sonja har för dåliga ex som inte gett henne några presenter värda att spara och Joanna har sparat sådant som är tillräckligt fint. Vi diskuterar också Sanna Marins festande och den konst hennes vilda privatliv genererat och om det är en aktivistisk handling att ha roligt. Som avslutning pratar vi om människans förmåga att vända även moraliskt förkastliga handlingar till något fint, Sonja menar att hon inte behöver göra det eftersom hon vet att hon är en dålig människa och Joanna är, fortfarande och för alltid, idealist i grunden. Nästa vecka blir det ingen podd för då är vi i Stockholm (vi flyger och det har vi omskrivit till en moraliskt försvarbar handling). Men vi hörs veckan därpå!

Att gräla, estetiserat lidande och etikettregler hos frissan - allt detta i veckans podd! Sonja har läst en artikel om hur vi skall gräla för att undvika alltför mycket aggression och hon har i.o.m. detta insett att folk runt omkring henne har en svag känsla av obehag mest hela tiden. Joanna har läst en artikel om att vi stannar i dåliga relationer eftersom vi ser estetiserat lidande på TV, detta backar hon upp med hjälp av det som sker i realityserier. Det kan låta kryptiskt men lyssna på podden så fattar ni (kanske). Vi hinner även med en snabbis om etikettregler hos frissan, och vi får veta att vi båda bryter mot hur vi borde bete oss. Vi är trötta men det avslöjar vi först i slutet av podden och det är inget att oroa sej för (hälsningar till Joannas mamma)! Vi hörs igen om en vecka!

I veckans avsnitt pratar vi om finlandssvenskar och om kritiken samt självkritiken gällande oss som minoritet. Sonja är irriterad över slarvig och oskarp kritik av finlandssvenskar medan Joanna menar att om en blir kallad för kackerlacka är det ändå ganska obehagligt. Vi pratar om att vara underhållna och om att allt runtomkring oss är underhållning och Joanna får en aha-upplevelse då hon fattar att hon är normkritisk som inte har en smartphone. Den aha-upplevelsen kan ni höra LIVE i podden! Sedan skrattar vi väldigt länge åt att Joanna har tvingat Sonja att läsa en artikel om “Loud Women” från 2018, det är lite för komplicerat för att förklara i text, men lyssna så fattar ni (kanske) vad det är frågan om. Puss och kram vi hörs igen nästa vecka!

I veckans avsnitt klagar vi på valresultatet och Joanna klagar särskilt på det faktum att det existerar Sannfinländare. Cliffhangern gällande vem Sonja röstade på avslöjas, så det är bara att trycka på play för att ta del av den oerhört intressanta informationen. Resten av podden ägnar vi åt att diskutera wellness och stress. Alla borde lära sej att ha en så avslappnad inställning till wellness som Sonja, Joanna älskar stress men känner sej ändå på ett obehagligt sätt pressad av wellness-kultur. Ni hör hur vi har det, inga svar, mest frågor, främst ställer vi oss frågan hur Gwyneth Paltrow har lyckats sälja obskyra prylar och tjänster till en bred massa under rubriken “wellness”. Vi avslutar med en ny cliffhanger, Joanna skall på Kulturfondens jubileumsföreställning och där får hon känna efter hur det känns att vara en bland tusen finlandssvenskar. Det får ni höra om i nästa veckas podd! Puss och kram!

Vi börjar med en kort rant från Sonja om att människor i Finland inte är intresserade av personer med intellektuell funktionsvariation. Joanna undrar hur saken ska lösas och vissa vaga svar ges. Sedan pratar vi om Michel Houellebecq och hans försök att stoppa en porrfilm han medverkat i. Sonja avslöjar saker ur sitt förflutna gällande nakenscener, överlag är Sonja lite för öppenhjärtig och raljant i detta avsnitt (enligt sej själv, inte enligt Joanna som står bakom allt Sonja säger). Vi avslutar med en kortis om konstnärers arbetsvillkor och välmående. Det som kommit fram är typ att alla mår illa och alla vill byta bransch. Tråkigt för oss som gillar kultur, Finland kommer att bli ett (om möjligt) ännu tristare land. Lyssna eller låt bli, nästa vecka är vi tillbaka igen!

I veckans avsnitt pratar vi om personer som är tillmötesgående och om det är en radikal handling att vara samarbetsvillig. Det tar en stund innan vi förstår vad det innebär att vara tillmötesgående och det är oklart om vi kommer fram till någon slutsats, men det vi vet är att vi båda är lite eller åtminstone delvis tillmötesgående personer. Vi pratar också om hur vi skall få ett bra förhållande till vårt utseende och ett tips är att sluta se på retuscherade selfies på sociala medier. Sonja menar att Blaue Frau får se sej själv i spegeln då det gäller retuscherade selfies medan Joanna menar att det inte är våra bilder som skapar ångest hos ungdomarna. Frågan är om vi är för snygga för instagram eller om vi kan fortsätta ta ta bilder av oss själva. Puss och kram, vi hörs om en vecka.

Vi är tillbaka efter vår Berlin-paus, Joanna är sjuk, Sonjas hälsotillstånd rapporteras det inget om. I Berlin såg vi scenkonst som inspirerade oss, publiken var engagerad och allt kändes mer rock’n’roll än på mycket länge. Joannas teori om att teatern inte är en del av samhällsdebatten i Finland bekräftas av Svenska YLEs intervju med Maria Sid och Jussi Sorjanen. Sonja menar att teatern borde se sej själv i spegeln eftersom teaterkonsten i Finland är reaktiv, Joanna menar att denna analys är för tunn: “Om någon sprutar målfärg ur anus (4 FLOORS OF WHORES på Viirus) är det inte reaktiv scenkonst”. Vi pratar också om att det är tre år sedan pandemin bröt ut och en kortis om att människor som småpratar på jobbet är effektivare än de som inte gör det. Lyssna eller låt bli, om en vecka är vi tillbaka!

Det händer mycket i Blaue Frau! Joanna har skött om en hund i 10 dagar, vi har blivit nominerade för ett pris och snart är vi Berlin och lever loppan! I veckans avsnitt tar vi oss an snackisen om Roald Dahls böcker och om det är rätt eller fel att byta ut ord i dem. Det är rätt oklart vad vi egentligen tycker, men det som är klart är att Sonja inte är intresserad av barnkultur och att Joanna redan gjort det jobb som “censuren” nu gör, eftersom hon intuitivt skalat bort vissa ord då hon läst böcker för sitt barn. Vi är lika mycket för det hela som vi är emot det och vi försöker febrilt förstå varför. Lyssna så kanske ni kan lista ut var vi står i frågan! Som bonus en kortis om hur vi skall handskas med känslan av osäkerhet i livet och vårt svar är att vi ska värna om livets X-faktor istället för att försöka skydda oss mot den.

Sonja är foglig och Joanna är hård som sten, inget nytt att rapportera från Blaue Fraus universum alltså! I veckans avsnitt diskuterar vi sex och varför finländarna har allt mindre sex för varje år. Joanna är provocerad redan i utgångsläget eftersom hon tror att vi igen skall tycka synd om männen, Sonja blir provocerad av Joanna som vägrar tro på forskning, Joanna har sin egen “empiriska forskning” som utgår från hennes åsikter och livserfarenhet. Vi hinner också med en kortis om paranoia, men det är en verklig kortis eftersom Sonja inte förstår vad paranoia innebär. Som bonus lite livsstilstips från oss båda: Drick er fulla och gå ut på krog så blir ni i alla fall en erfarenhet rikare i livet. Puss och kram från oss!