Vad händer när ett barn hamnar i ett familjehem med en annan kultur, religion och språk än den barnet är vad vid? Vad riskerar hända med barnets relationen till den biologiska familjen? Och hur hanterar föräldrarna rädslan för att deras barn förlorar sina kulturella och religioäsa rötter? - Jag kunde inte be i familjehemmet. De hade hundar och det är orent, berättar Mona som har somalisk, muslimsk bakgrund och var 16 år då hon omhändertogs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det hem där Mona, som vi kallar henne, hamnade fanns det hundar, alkohol och fläskkött. Allt gjorde det svårt för henne att utöva sin religion och hon fick svårigheter med att både be och äta. 

Den här veckan handlar Tendens om omhändertagna barn. Igår, måndag, handlade programmet om vad man av all saknad och längtan till sina syskon som placerats i familjehem. Då hette programmet ”Rätten till min familj. Idag sänder vi ”Rätten till mina rötter”. Då är perspektivet också föräldrarnas. Vi möter Ali vars barn har familjeplacerats. Men i familjer som har en helt kultur, språk och religion än Alis. Hur handskas han med rädslan att hans barn mister sina rötter?  

Programmet  är producerat av Besir Kavak.

Det är inte helt ovanligt att syskons som placeras i familjehem eller på institution för att de inte kan bo hemma hos sina biologiska familjer splittras. Forskning visar att det är vanligt att de barnen saknar sina syskon och längtar efter varandra. - Jag saknar mina syskon varje dag. När jag kommer hem känns det som om de inte finns alls, berättar Helin som var 17 år när hennes småsyskon omhändertogs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Helin var som en förälder för sina syskon och älskade dem mer än livet men plötsligt förändrades allt när polisen kom och hämtade dem. Du möter Helin i dagens Tendens.

Den här veckan handlar Tendens om just omhändertagna barn. Hur är det att bli kvar i familjen när ens syskon familjeplaceras? Vad ska man göra av all saknad och längtar till syskonen? Och vad gör man när man inte får träffa sina syskon så ofta som man vill?

Reporter var Johanna Sjövall

Imorgon sänds ytterligare ett program om familjehemsplacerade barn, då handlar det om rätten till sina rötter som kultur, religion och språk.

Per Henrik Bergquist satt för några år sedan på fjället med geväret i hand och tänkte ta sitt liv. Då kom han att tänka på sin lille son och beslöt sig för att leva vidare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag föreläser Per Henrik ofta om det han var med om, och visar att självmord inte är en lösning. 

Per Henrik fick som många andra samer vända sig till Norge där det nationella centret, SANKS,  arbetar med psykisk ohälsa bland samer.

På centret arbetar Petter Stoor som psykolog. Han får ofta höra kritik mot Sveriges sätt att behandla sin ursprungsbefolkning och efterlyser ett hälsocenter för samer även i Sverige.

Det finns också ideella krafter som försöker vända den negativa trenden med höga självmordstal bland unga samer. Kören Vaajmoe sjunger för livet och Jannie Staffansson som är projektledare för kören säger att unga samers höga självmordstal  är en viktig fråga som behöver lyftas.

Det som är viktigt att förstå, speciellt när det kommer till politiker och regeringen, är att vi slåss för våra liv vardagligen. Vi slåss för att våra familjer och släktingar ska hålla samman och överleva!

Jannie Staffansson

Programmet är gjort av Gunilla Nordlund
[email protected]

Sedan barnsben har Ann-Ristin Fjellgren följt sin pappa i renskogen, och steg för steg har hon lärt sig om djuren och naturen i Sápmi. För henne är rennäringen själva kärnan i det samiska, och kärnan i den hon är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ann-Ristin bor i Gällivare och är uppvuxen i Jämtland. Men hon föddes i en helt annan del av världen. Hon adopterades från ön Tonga när hon bara var några månader gammal.

- Vad hade jag gjort om jag varit kvar på den där ön? Jag trivs där det är kallt, och med snö så långt ögat kan nå. Jag tror inte att jag hade stått ut där.

Som vuxen har hon bott från norr till söder i Sápmi, och har aldrig ifrågasatts i sin samiska identitet på grund av att hon är adopterad.

- Jag tror att det beror på hur jag är och bemöter andra människor. Min samiska identitet sitter i den kunskap jag har och som jag bär på.

Hennes kunskaper som renskötare har byggts upp genom generationer. Och renskötseln har alltid varit en del av hennes liv.

- Min första uppgift som liten var att kasta fast min fars kalvar vid renmärkningen med lasso. Det kändes roligt, och jag lärde mig känslorna för djuren och området. Om man älskar sina djur och sitt område, så värnar man dem. Känslorna lärde jag mig från de som var äldre än jag. Och de sitter starkt!

Rennäringen, menar hon, är en viktig samisk kulturbärare. Därför fortsätter hon att leva som renskötare, trots att näringen hotas av expanderande skogsbruk och planer på nya gruvor.

Ann-Ristin har fyra söner som hjälper henne i arbetet med renarna. Och för henne är det viktigt att föra kunskapen och kulturen vidare.

- De utfodrar renarna, samlar lav och den äldste har börjat märka renar i fjol. Om jag kan ge dem den barndom som jag har haft, så vet jag att det kommer att vara en rikedom i deras vuxna liv. Även om de väljer ett annat yrke.

Svenska politiker har ingen kunskap om samer, det menar Helena Omma och Anders Sunna. De upplever också att engagemanget i de frågor som berör dem i princip är obefintligt. Hur påverkar det samerna, deras syn på sig själva och deras framtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jörgen Stenberg är renskötare i Malå skogssameby, genom åren har han fått se den mark som hans sameby brukar minska, gruvorna är många och de senaste åren tar allt fler vindkraftverk delar av renarnas betesmark. Jörgen har också fått uppleva att människor inte klarar av att ta in hur renskötarens vardagsliv ser ut med bland annat rovdjursdödade renar.

Det här är första programmet i Tendens serie Samerna - ett folk i Sverige? Dagens program är gjort av Anna Sunna. Serien är ett samarbete mellan Sameradion och Tendens i P1.

-Våld är alltid våld, berättar Maja Britzelli som nyligen kommit ut med boken Som om inget hade hänt. Det handlar om Beatrice som är våldsam mot sin man Anders. En berättelse om en till synes lycklig medelklassfamilj med en hemlighet ingen vill tala om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Män och kvinnor i nära relationer anser sig lika utsatta för våld, enligt en nyligen publicerad rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Men definitionen av våld skiljer markant mellan könen och männen är mer våldsamma.

-Det handlar om makt, enl. Klas Hyllander på den politiskt obundna ideella organisationen Män för jämställdhet. Klas har under lång tid arbetat med projektet Frihet från våld, som främst riktar sig till unga män.

– Den som slår, oavsett om det är mannen eller kvinnan, är förloraren.

Klas Hyllander

På Mansjouren på Södermalm i Stockholm träffar vi volontärerna Fredrik Sörebo och Annika Övelius. Annika har under fem år levt i en mycket våldsam relation med sin man. Hon har bestämt sig för att utnyttja den erfarenheten för att jobba med männen hon möter på Mansjouren i Stockholms län.
 

Tema: En av alla. #enavalla  

Producent: Christer Söderqvist [email protected]

- Alla som jag träffade var ett hot. Oavsett om det var tjej eller kille. Och på den tiden hade jag redan kommit ut som lesbisk, inte bara bisexuell. Men oavsett om det var en kille, så var det ett hot. Det handlade om att hon inte ville att jag skulle vara tillsammans med någon, säger Sofia, som levde i flera år i en destruktiv relation med en annan kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var Sofias allra första förhållande och hon var 19 år gammal. Till en början var det kärlek, sedan blev det alltmer kontroll, hot och våld.

– Hon var längre, starkare, äldre. Hon gav mig skuldkänslor, jag kände mig tvungen att göra som hon ville. Det var inte lönt att försöka ha en diskussion.

– Det jag visste om kärlek var vad jag såg av mina föräldrar, och de var ju världens sötaste mot varandra. Så det är klart att jag insåg att hon manipulerade mig, men jag visste inte hur jag skulle handskas med det.

Sofia, som egentligen heter något annat, berättar i dagens Tendens om sina erfarenheter av våld i en samkönad relation.

– När man talar om våld i nära relationer, så tänker man oftast på våld mellan en man och en kvinna. Men våld finns ju också i samkönade relationer. Jag tycker att det är viktigt att tala om det. Det skulle inte förvåna mig om våld i hbtq-relationer är lika vanligt som våld bland heterosexuella par, säger hon.

Programmet är det andra i Tendens serie "En av alla" och är producerat av Lotta Malmstedt

Dela gärna med dig av dina egna erfarenter. Via #enavalla eller via mail till [email protected] eller här, i vårt eget kommentarfält.

På övervåningen på kvinnojouren Frida bor just nu 8 kvinnor och 8 barn, alla på flykt undan våldet. Man kan höra deras steg på golvet ovanför. Verksamhetschefen Lise-Lott Otterdahl stod själv en gång stod utanför dörren här och knackade på. Ett program av Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är säkerhetslås och galler på alla fönster och dörrar på verksamheten som kalla Kvinnohuset.  I soffan i samtalsrummet sitter  verksamhetschefen Lise-Lott Otterdahl och berättar.  Det var till slut andra som fick henne att lämna sitt eget våldsamma förhållande och börja berätta om hur det verkligen var.

-Hur ont slagen än gör och hur rädd man än är så är den allra största känslan skam. Det är därför man döljer det.

Detta är det första programmet i Tendens nya serie ”En av alla” – om våld i nära relationer och programmet är gjort av Ola Hemström.

Programmet ingår i Sveriges radios kanalöverskridande satsning "En av alla" om våld i nära relationer. 

Programmet spelades in 2014. 

Arne Gunnarsson i Gräsholma i Markaryds kommun bestämde sig för att starta ett eget landsbygdsparti. Det var besvikelsen över det idéprogram som centerpartiet presenterade 2010 som låg bakom avhoppet från hans gamla parti. Ett program av Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets val har han slagit sig ihop med andra svenska småpartier för att bilda ett rikstäckande landsbygdsparti.

- Vi kanske talade lite mindre om landsbygden något år men nu är vi tillbaka, menar Svan Jansson i Skararp, bonde och centerpartistiskt kommunalråd i Markaryd.

Men är det verkligen ett nytt parti landsbygden behöver? Och stämmer bilden av en fortsatt avfolkad landsbygd?

Riksorganisationen "Hela Sverige ska leva", som samlar runt 5000 lokala utvecklingsgrupper runtom i Sverige, avslutade just sin senaste landsbygdsriksdag där man drog upp riktlinjerna för de frågor man vill driva inför valet i höst, ett möte där flera av de stora riksdagspartierna presenterade sina tankar om landsbygdens framtid.

- Det är kanske ingen ny gröna våg på gång men visst skvalpar det i alla fall lite kring landsbygdsfrågorna nu, säger Staffan Bond, verksamhetschef på "Hela Sverige ska leva". 

Detta är det tredje och sista programmet i Tendens serie ”Vem talar för landsbygden”. Programmet är gjort av Ola Hemström i samarbete med P4 Jönköping.