Vid årsskiftet valde bonden Mikael Bäckström att lämna en 20 år lång karriär som kommunpolitiker för centern i Aneby för att vara aktiv för den bygd han tror på på andra sätt. Han vill vara partipolitiskt obunden i sitt arbete för landsbygden. Varför? Du möter honom i ett samtal med Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mikael Bäckström är orolig över den bild som växer fram både i debatten om landsbygden och hos människor på landsbygden själva. Bilden är mer nyanserad i verkligheten menar han.

- Klart ingen vill flytta hit om vi bara pratar om det som inte fungerar hela tiden.

Detta är det andra programmet i serien ”Vem talar för landsbygden”  och serien är producerad i samarbete mellan P4 Jönköping och Tendens i P1.

Vem talar för landsbygden? Många av riksdagspartierna har fått ett nymornat intresse för landsbygden inför de val som varit och de som väntar i höst. Men för missnöjda landsbygdsbor finns det nu också nya partier som knackar på dörren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tendens börjar veckan i Vetlanda kommun där ett helt nytt parti skakat om den politiska kartan - på bekostnad av Centerpartiet. Och i ledningen för det nya partiet står Jan Johansson, mannen som säger sig tala för landsbygden – och staden.

Detta är det första programmet i serien ”Vem talar för landsbygden” och det är gjort av Alexandra Svedberg. Hela denna serie är samarbete mellan P4 Jönköping och Tendens i P1.

Närpolisen Per är frustrerad över att de som närpoliser inte fått mer resurser och tid att vara i Husby efter upploppen. Han var med under upploppen för ett år sen och säger att förebyggande arbete med ungdomarna är det enda sättet att stoppa kriminalitet och upplopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-  Jag önskar att det hade hänt mer i vårt lokala arbete, att vi skulle blivit fler poliser eller fått mer tid med de unga. Där känner jag inte att nått har hänt, säger Per.

Vi träffade Per för ett år sen, bara nån månad efter upploppen. Ett år senare är vi på fotpatrullering med honom igen genom Husby 

Hur har hans jobb som närpolis varit det senaste året? Har något förändrats sedan upploppen? Och har hans frustration försvunnit?

Ett program av [email protected]

Del 3/3 i temat: Husby- ett år efter krvallerna.

Lyssna på våra tidigare program om Husby, om upploppen och om sommaren efter det. Hur blev den sommaren i Husby?

Det har gått ett år sedan de uppmärksammade upploppen i Husby. Det var bilbränder, stenkastning och bråk. Men vad har hänt i Husby sedan dess och hur mår förorten idag? Tendens reporter Lorin Ibrahim besöker sina gamla kvarter och pratar med husbybor och eldsjälar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Utvecklingen måste vändas och det är ett ansvar för oss som bor här att öka trycket i den riktningen,  säger Arne Johansson som har bott i Husby sedan 70-talet och är mycket engagerad i frågor som rör Husby.

Arne Johansson blev vald till ordförande för Norra Järva rådet, ett stadsdelsråd som bildades efter kravallerna av personer från olika föreningar i stadsdelen. Syftet var att organisera sig, påverka och få politikerna att lyssna. Den 24 maj anordnar de ”En dag för Husby och Järva ett år efter kravallerna”, för att hedra sin förort.

Hur är det för Lorin att återvända till sina gamla kvarter efter upploppen?

Programmet är gjort av [email protected]

Del 2/3 i Tendens tema: Husby- ett år efter kravallerna.

Lyssna på våra tidigare program om Husby, om upploppen och om sommaren efter det. Hur blev den sommaren i Husby?

Hasret är 24 år och bor i Husby. Första gången vi träffar henne är under upploppen förra året. Vi har fortsatt att träffa henne under ett år. Hur har hon formats av att växa upp i Husby?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hasret har bott i Husby sen hon var tre år. Och hon har aldrig känt sig som nått annat svensk, hon är ju född i Sverige. Men när hon började gymnasiet i en skola utanför Husby, där det fanns få personer med utländsk bakgrund fick hon ofta frågan var hon var ifrån egentligen.

- Det var första gången jag fick uppleva den där känslan av att folk inte såg mig som svensk. Jag blev helt förvirrad, men vad är jag då om jag inte är svensk? Jag är ju född här. Det var verkligen hemskt, säger Hasret som efter två år bytte skola till en på blåa linjen igen.

Programmet är gjort av [email protected]

Del 1/3 i temat: Husby- ett år efter kravallerna.

Lyssna nedan på våra tidigare program om Husby, om upploppen och om sommaren efter det. Hur blev den sommaren i Husby?

Tjena Mini, hur var det på dagis idag? ropade killarna till Hanna Wallensteen när hon gick på högstadiet. Det där var killarna hon skulle flörta med men det var uppenbart att det inte gick. Ett program av Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hanna är inte så lång, 150 cm. Och när läkarna i tonåren berättade att det fanns en behandling med tillväxthormon som skulle kunna göra henne 2-8 cm längre så kändes det självklart att tacka ja.  Idag är, när hon är 40 år och ser tillbaka, är hon inte lika säker på att det var rätt beslut.

- Det tog många år att  komma bort från känslan att jag var något som skulle rättas till.

Sverige var på 80-talet ett föregångsland när det kom till att behandla kortväxta barn med tillväxthormon och är idag ett av de länder som behandlar flest barn, sett till andel av befolkningen. Tillväxthormonbehandling ska ges vid diagnosticerade  tillstånd som t.ex hormonbrist, men ges även till barn med en genetiskt betingad kortväxthet, inte sällan på grund av föräldrarnas oro inför sina barns framtid.  En dyrbar behandling med injektioner som pågår dagligen under barnets hela uppväxt. Men när blir barnets längd ett problem som måste behandlas? Och vem avgör det?

Så här skriver en förälder som funderar på om hon ska behandla sitt barn: ”Hur påverkas hennes syn på sig själv, om hon varje dag måste ta en spruta? Att varje dag få en påminnelse om att man måste ”anpassas” till det ”normala"?. 142 cm. Det är läkarens uträkning på hur lång hon kommer att bli.  Hur skulle det vara att vara 1.42?”

Ett program av Ola Hemström i serien "Kort i en lång värld".

Har du egna erfarenheter av att vara kort i en lång värld? Dela gärna med dig här på sidan.

När Lars Sundström var 13 år gammal fick han ett erbjudande av sin doktor. Han kunde börja äta tillväxthormon och därmed inte vara så kort som alla andra. Lars var redan som barn mycket kortare än andra jämngamla, men ändå ville han inte säga ja till erbjudandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-Jag sade nej på en gång. Varför skulle jag förändra något som jag inte såg som ett hinder för mig själv?

Han har många gånger undrat om hans liv hade sett annorlunda ut om han valt att äta tillväxthormon och därmed blivit längre än sina 160 centimetrar.

-Jag hade nog inte varit så kaxig om jag var en längre person. Som kort väljer man ju att kompensera, men jag ser inte det som något negativt, säger Lars idag.

Idag är Lars 42 år gammal och har återigen fått ta ställning till ett erbjudande om tillväxthormon, men nu gäller det hans son. Hur ska han göra?

Möt Lars Sundström i ett samtal om normalitet och om vilken betydelse längden har för vilken person du blir.

Ett samtal som ingår i Tendens temavecka "Kort - i en lång värld"

Producent: [email protected]

Vad har längden för betydelse för personligheten? Dela gärna med dig av egna erfarenheter nedan!

- Ett tag mätte jag mig jätteofta. Men sen bara slutade jag. Längden skulle inte ha nån makt över mig, säger Ala Riani, 158 cm lång vilket är 10 cm under genomsnittet för en kvinna i SVerige. När blir längden ett problem och vem är det egentligen som bestämmer det?Tendens handlar den här veckan om att vara kort - i en lång värld. Hur påverkar det ens sätt att se på sig själv och andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genomsnittslängden för en man i Sverige är 180 cm. Alfred Ruth är 170 cm. Han är grundare och delägare i ett it-bolag med 30 anställda. I sitt jobb har han aldrig känt av att hans längd skulle vara till en nackdel. Men när det kommer till förhållanden så har det spelat roll.

- Jag har aldrig varit tillsammans med en tjej som är längre än mig. Och skulle inte kunna se mig vara det heller. Tyvärr är mansnormen att killen ska vara den stora och starka och beskyddaren i förhållandet och tjejen ska vara den lilla och söta Och även om jag egentligen gör allt för att bryta normer så är just den normen grundmurad i mig.

- Vi är programmerade till att känna oss varma om hjärtat när vi ser individer som har barnsliga drag, som ser små ut. Och har man turen eller oturen att som vuxen dra igång det här programmet hos folk så får man vara på sin vakt.

När blir längden ett problem och vem är det egentligen som bestämmer det?

Detta är det första programmet  i vår serie Kort i en lång värld och det är gjort av Sukran Kavak.

På föreningen Grunden i Göteborg jobbar man under parollen Tänk med hjärtat - en uppmaning till alla runt omkring att våga börja se när tecknen på det otänkbara dyker upp. Grunden är en sammanslutning av personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsatts för övergrepp och som valt att själva ta tag i sin situation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tillsammans arbetar föreningen Grunden med att sprida information till myndigheter och andra berörda om hur verkligheten ser ut och vilket bemötande de skulle vilja ha.I programmet medverkar också Karin Torgny som tagit fram ett särskilt kommunikationshjälpmedel som myndighetspersoner och andra kan använda när de kommer i kontakt med utsatta personer.

Den tredje och sista delen i serien ”Utsatt i flera led” – om personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsätts för våld och övergrepp i det tysta, producerad av UR Barnaministeriet för Tendens.

Reportrar: Karin Andersson och Daniel Persson Mora.

Sedan Malin var liten har hon utsatts för misshandel och svek och har under i stort sett hela sitt unga liv kämpat i motvind. Det hon upplever som det värsta var när hon för sex år sen tvingades att resa till Pakistan för att giftas bort med sin fars kusin - trots att hon knappt förstod vad som hände. I den andra delen av tre i serien Utsatt i flera led - om personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsätts för våld och övergrepp i det tysta - ligger fokus på hedersrelaterat våld och förtryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För precis som för personer utan funktionshinder utsätts personer med det av övergrepp av den karaktären. Och har man då varken verktyg eller medel att göra sin röst hörd kan det vara svårt att kämpa sig ur det grepp man tvingats in i.

Malin blev bortgift i Pakistan trots att hon knappt förstod vad som hände. Idag har hon begärt skilsmässa och tvingas nu att hålla sig gömd av rädsla för sitt liv.

Vi möter också föreningen Tjejers rätt i samhället, TRIS, som är mitt uppe i att organisera ett skyddat boende för just den målgruppen – en grupp som samhället och myndigheternahittills haft stora svårigheter att möta.

Programmet är producerat av UR Barnaministeriet för Tendens.

Reporter: Daniel Persson Mora.