Timbro Arkivet

Ludwig von Mises grundade inte den nationalekonomiska österrikiska skolan, men han blev en mycket central gestalt. Med kontroversiella åsikter som att riksbanken borde avskaffas har ”österrikarna” sällan fått ta plats i nationalekonomins finrum. Ändå är det här man kan hitta marknadsvänner som inte tror på en perfekt marknad, och ekonomer som inte tycker om siffror. I det här avsnittet av Idésherpa förklarar Patrick Krassén grunderna i teorin.

Den som försöker hitta Thomas Sowells tjänsterum på Stanford får leta länge. Någon namnskylt finns nämligen inte – han vill inte bli störd! Så ger han också vid 80 års ålder fortfarande ut en bok om året, och publicerar ständigt nya krönikor. Uppväxten i Harlem ledde honom till marxismen, som han övergav när han undersökte arbetsvillkoren för puertoricanska arbetare. I det här avsnittet av Idésherpa berättar Thomas Gür om afroamerikanen som avskyr kvotering och som visar att marknaden är minoritetsgruppernas bästa vän.

Isaiah Berlin: en rysk jude som föddes i Riga men hittade hem när han kom till Oxford. En av 1900-talets intellektuella giganter, som trots ett obegripligt uttal blev populär föreläsare i brittisk radio. Blev mest känd för sina ”två frihetsbegrepp” – negativ frihet och positiv frihet – och umgicks obehindrat med sin tids kändisar. Gina Gustavsson, doktorand vid Uppsala universitet, berättar i det här avsnittet av Idésherpa om den här excentriska och samtidigt väldigt vanliga britt.

Ibland skapar ett ord bara förvirring. Multikulturalismen kan både beskriva hur världen ser ut och beteckna en idé om hur världen borde se ut. Dilsa Demirbag-Sten är en av Sveriges mest kända författare och debattörer. I det här avsnittet av Idésherpa reder hon ut begreppen.

Mario Vargas Llosa: en av Latinamerikas främsta författare, och en av de stora liberalerna. Han fick Nobelpriset i litteratur år 2010 för sin ”kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag.” I det här avsnittet av Idésherpa berättar Mauricio Rojas om sin vän och inspirationskälla.

Robert Nozick var den som, tillsammans med Rawls, gav den politisk-filosofiska diskussionen i hela västvärlden en pånyttfödelse under 1970-talet. I boken "Anarki, stat och utopi" kritiserar Robert Nozick John Rawls och drar upp riktlinjerna för vilka rättigheter människor bör ha, och framför allt: vilket uppgift staten ska ha. I det här avsnittet av Idésherpa förklarar professor Ingemar Nordin hans teorier.

John Locke brukar kallas för liberalismens fader. Den här brittiska läkarens tankar om separation mellan kyrka och stat och människan som ett oskrivet blad inspirerade till den amerikanska revolutionen och nästan alla demokratiers politiska system. I efterhand har han också kritiserats för mycket, bland annat för sin kvinnosyn. Författaren och bloggaren Louise Persson förklarar i det här avsnittet av Idésherpa Lockes tankar för oss.

En enda konferens ändrar sällan hela samhällsdiskussionen. Men så var det faktiskt med Barnardkonferensen 1982 där feminister och akademiker som Carole Vance och Gayle Rubin på djupet ifrågasatte den radikalfeministiska analysen om makt, sex och våld och förde fram alternativa feministiska förståelser. Konsekvenserna av konferensen syns än i dag. Petra Östergren, författare och forskare, förklarar på vilka sätt konferensen vid universitetet i New York fortfarande har relevans för jämställdhetsdebatterna.

Han har kallats dunkel, svårbegriplig och inte minst svårläst. Spinoza menar att människans fria vilja inte finns. Samtidigt bör "statens ändamål vara friheten". I det här avsnittet av Idésherpa guidar oss filosofen Fredrika Spindler från Södertörns högskola oss till en filosof som inte har fått så mycket uppmärksamhet i Sverige, men som är desto större på kontinenten.

Kan en politisk filosof som får en massa kritik både från höger och vänster vara värd att lyssna på? Till och med om han beskrivs som noggrann intill tråkighetens gräns? Ja, eftersom en enda bok av John Rawls vitaliserade hela den politiska och filosofiska debatten. I början på 1970-talet hade många dödförklarat den politiska filosofin, men Rawls visade sig vara väl värd att lyssna till. Kritikern Carl Rudbeck introducerar oss i det här avsnittet av Idésherpa till mannen som alla måste förhålla sig till.