Regeringen överväger ett förstatligande av Gotlandstrafiken. Det kommer varken att stärka konkurrensen eller bidra till att pressa kostnaderna.

Trots rättsliga ställningstaganden fortsätter utvisningarna av högutbildad arbetskraft för bagatellartade misstag.

Miljö- och klimatpolitiken utmärks av ett ointresse för att utvärdera åtgärdernas faktiska nytta. Stora och kostsamma eller för politiken symboliskt viktiga beslut förutsätts helt enkelt göra skillnad. Det skadar klimatpolitikens trovärdighet, skriver Agnes Karnatz.

Moderaternas nya förslag om att begränsa arbetskraftsinvandringen bygger på ett stort missförstånd kring hur arbetsmarknaden fungerar och riskerar att skada svensk ekonomi. I arbetskraftsinvandringsfrågan tycks M ha förlorat sin marknadsliberala kompass, skriver Caspian Rehbinder.

Den politiska ivern att klippa band och lansera stora nybyggen har skapat ett berg av eftersatt underhåll av vägar och järnväg. Decennier av felprioriteringar tar nu ut sin rätt i form av försenade tåg och ett vägnät som knakar i fogarna. Infrastrukturpolitiken måste nu avstå från olönsamma storsatsningar, och samtidigt säkerställa att underhållspengarna används mer effektivt, skriver Cecilia Reje.

Ifrågasätter du vaccin på grund av att det inte är naturligt är du en foliehatt. Vill du att maten ska produceras under sämre former eftersom det är ”naturligt”, betraktas du däremot som en progressiv miljövän. I själva verket är det miljön som är den stora vinnaren när allt fler konsumenter överger ekomärkt, skriver Per-Ola Olsson.

Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.

Varje dag klockan 15 gör restaurangpersonal runtom i Sverige oväsen med grytor och kastruller. De ifrågasätter inte att det behövs smittskyddsåtgärder, utan vill bara ha det stöd som de har utlovats av regeringen. Annars väntar en konkursvåg utan dess like, skriver Tobias Samuelsson och Emanuel Örtengren.

Förståelsen för kärnkraftens betydelse i det svenska energisystemet ökar. Det senaste året har allt fler politiska beslutsfattare insett att det är svårt att möta ett ökat elbehov och samtidigt upprätthålla stabiliteten i elnätet utan kärnkraft. Därför skulle det inte överraska om det snart börjar byggas nya reaktorer, skriver Daniel Westlén.

Trots att korruptionen är högre i kommunala bolag än i offentlig sektor i stort fortsätter svenska kommuner att bolagisera verksamheter. Smedjans Adam Danieli och Vendela Magnell har talat med nationalekonomen Andreas Bergh om varför bolagisering av kommunala verksamheter leder till korruption och vad som krävs för att bryta utvecklingen.