Minns du den stora flyktingkrisen 1944, när 56 000 människor flydde över Torne älv och halva Lappland stod i brand… Inte? Jag kan inte klandra dig för det. Det är ett historiskt skede som ofta överskuggas av det större händelseförloppet som det också var en del utav, nämligen D-dagen i Normandie. Men hur är det kopplat till en flyktingkris i norra Skandinavien tillika förstörelsen av Lappland? För att förstå det måste vi förflytta oss till Iran 1943.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förra året (2022) gav Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien ut skriften Ichthyologia, med undertiteln Det vill säga alla verk om fiskarna, omfattande 696 sidor. Den redovisar ångermanlänningen Peter Artedis vetenskapliga arbeten fram till hans död 1735, endast 30 år gammal. Hans arbeten publicerades tre år senare av kollegan Carl von Linné (fram till adlandet 1757 Carl Linnæus). I nuvarande utgåva är Artedis och Linnés latin översatt till svenska och trevligt kompletterad med texter av forskare inom olika specialistområden. Boken är därför läsvärd, även för den som inte vill fördjupa sig i fiskarters beskrivningar och släktskap.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lapplandskriget var det tredje kriget i Finland under andra världskriget. Det har fått mindre uppmärksamhet än Vinterkriget och Fortsättningskriget. Kriget pågick från september 1944 till april 1945. Evakueringen av civilbefolkningen i finska Lappland började redan under sommaren 1944 på grund av räder som utfördes av ryska partisaner. Under hösten 1944 evakuerades 75% av befolkningen i finska Lappland. Till Sverige kom över 56 000 människor och 22 000 kor. Sommaren 1945 återvände de till sina hem i det nerbrända Lappland. Till Västerbotten kom 17 000 evakuerade flyktingar. Under årens lopp har jag träffat och intervjuat många av dem. I den här artikeln återberättar jag glimtar ur några evakuerades minnen om tiden i Västerbotten.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2021 fyllde Gammlia 100 år och efter flera års restaureringsarbete hade Västerbottens museum tänkt sig ett maffigt födelsedagskalas. Men pandemin satte käppar i hjulet och i stället kommer firandet att spridas ut i mindre skala under 2022, lagom till firandet av Umeå 400 år. Platsen som bevarar och påminner oss om Umeå och Västerbotten förr, har med åren också blivit en plats för kulturarrangemang, gemenskap och friluftsliv. Men hur kom det sig egentligen att Gammlia från första början blev till?

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Norrland där förutsättningen för spannmålsodling varit mindre god – eller saknats helt – har boskapsskötseln sedan lång tid tillbaka dominerat. Det förhållandevis stora antalet djur har inneburit ett behov av mer bete och vinterfoder än vad markerna närmast gården och byn kunde erbjuda.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denna andra del av artikeln om krigets konsekvenser för lokalbefolkningen i Västerbotten under krigsåren 1808–1809 behandlas främst situationen för befolkningen i Sävar by, där finska krigets näst största slag ägde rum.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krigshändelserna år 1809 har satt djupa avtryck i Västerbotten. Det har skrivits mycket genom åren om den svenska kustarméns expedition hit och striderna mot Ryssland vid Sävar och Ratan. Den påverkan som kriget hade på civilsamhället är med några undantag inte alls lika uppmärksammad och belyst. Befolkningen i Västerbotten drabbades nämligen av långtgående konsekvenser och påfrestningar på grund av finska kriget i stort, bland annat till följd av de farsoter som arméerna förde med sig och att de tvingades avstå betydande mängder föda och andra förnödenheter till arméerna.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var inte bara bönder och deras ättlingar som odlade ny mark och skapade nya bosättningar i Sverige i äldre tid. Soldaterna bidrog också i hög grad, i synnerhet under senare delen av 1800-talet då krigandet minskade och soldaterna kunde vara hemma längre tider. I soldatkontraktet med byn ingick ofta att soldaten hade rätt att välja ut en plats att nyodla och bo på efter att tjänstetiden tagit slut. Till dess bodde man på rotejorden, i byns soldattorp. Det man skrev under på var en överenskommelse som vi kanske idag skulle kalla win-win. Eller? Marken fick brukas och bebos under soldatens samt soldatänkans livstid. Det innebar ju ett försörjningsstöd för en tid framåt. Efterkommande ättlingar hade dock inga sådana rättigheter. Vid en soldats frånfälle eller avslutad tjänst återgick marken till byn eller markägaren och någon ersättning för arbetsinsatsen fick soldaterna inte.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När landet reste sig ur havet efter den senaste istiden kom de första människorna. De var jägare, fiskare och samlare och levde i grupper som rörde sig över stora områden. Tundran dominerade innan skogarna bredde ut sig. Då var vildren och säl viktiga byten, men med skogarna kom fler jaktbara vilt som älg, bäver, hare och skogsfågel. Vildrenen jagades hårt under århundradena, men på 1800-talet utrotades den.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och den stolthet dessa fäder måste hysa över döttrar som kunde lära sig pastörisera och förbättra ortens ekonomi genom framlockandet av osten som skulle hänföra människor i hela Sverige…

Sara Lidman - Lifsens rot

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.