Krigshändelserna år 1809 har satt djupa avtryck i Västerbotten. Det har skrivits mycket genom åren om den svenska kustarméns expedition hit och striderna mot Ryssland vid Sävar och Ratan. Den påverkan som kriget hade på civilsamhället är med några undantag inte alls lika uppmärksammad och belyst. Befolkningen i Västerbotten drabbades nämligen av långtgående konsekvenser och påfrestningar på grund av finska kriget i stort, bland annat till följd av de farsoter som arméerna förde med sig och att de tvingades avstå betydande mängder föda och andra förnödenheter till arméerna.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var inte bara bönder och deras ättlingar som odlade ny mark och skapade nya bosättningar i Sverige i äldre tid. Soldaterna bidrog också i hög grad, i synnerhet under senare delen av 1800-talet då krigandet minskade och soldaterna kunde vara hemma längre tider. I soldatkontraktet med byn ingick ofta att soldaten hade rätt att välja ut en plats att nyodla och bo på efter att tjänstetiden tagit slut. Till dess bodde man på rotejorden, i byns soldattorp. Det man skrev under på var en överenskommelse som vi kanske idag skulle kalla win-win. Eller? Marken fick brukas och bebos under soldatens samt soldatänkans livstid. Det innebar ju ett försörjningsstöd för en tid framåt. Efterkommande ättlingar hade dock inga sådana rättigheter. Vid en soldats frånfälle eller avslutad tjänst återgick marken till byn eller markägaren och någon ersättning för arbetsinsatsen fick soldaterna inte.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När landet reste sig ur havet efter den senaste istiden kom de första människorna. De var jägare, fiskare och samlare och levde i grupper som rörde sig över stora områden. Tundran dominerade innan skogarna bredde ut sig. Då var vildren och säl viktiga byten, men med skogarna kom fler jaktbara vilt som älg, bäver, hare och skogsfågel. Vildrenen jagades hårt under århundradena, men på 1800-talet utrotades den.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och den stolthet dessa fäder måste hysa över döttrar som kunde lära sig pastörisera och förbättra ortens ekonomi genom framlockandet av osten som skulle hänföra människor i hela Sverige…

Sara Lidman - Lifsens rot

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen i november 2019 reste till Musken i Tysfjord för att inviga minnesstenen över de samiska gränslotsarna, på norska kallade “grenseloser”, blev ceremonin en handling laddad med fördröjd rättvisa. Stenen hade stått där i över 20 år utan officiell invigning, trots att den restes till minne av de samer som under kriget hjälpte mellan 2 500 och 3 000 norrmän att fly över fjällen till Sverige. Att återvända till dessa berättelser är inte enbart att skriva historia. Det är att lyfta fram erfarenheter och kunskaper som kan lära oss något om mänsklighet, motstånd och moral även i vår tid.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Fru Märta Forssell besökte Jörn i december 1940 förändrades livet för många kvinnor i bygden. På bara en vecka bildades en lottakår, och med den växte ett starkt engagemang för försvar, hjälparbete och gemenskap fram – mitt i en orolig tid som krävde mod, omtanke och en hel del arbete.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lanthushåll 1945. De svenska beredskapsåren hade mer än något visat på betydelsen av en fungerande livsmedelsproduktion med självförsörjande lanthushåll. Men landsbygden befann sig i förändringens tid. Städer och modernitet lockade landsbygdens ungdom mer än lantlivet. Samtidigt fanns krafter som försökte bromsa avfolkningen och mitt i denna dragkamp befann sig den svenska lanthusmodern.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Umeå, den 7 juni 1903. Klockan har just passerat åtta på kvällen och folkmassan passerar in genom dörrarna till läroverkets gymnastiksal. Ett förväntansfullt sorl fyller lokalen, ikväll ska Umeborna få bevittna det omöjliga. På plats i staden är den omskrivne spiritisten doktor Adam Epstein, han som förbluffat både tsar Alexander, drottning Viktoria av England och vår egen Oscar II med sina talanger.

Programmet har utlovat dansande skelett, tankeläsning, clairvoyance, levitation och andeframmaning – där de döda ska uppenbara sig på scenen och vandra ut i publiken.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kvinnliga rösträtten fyller 100 år i år, 2021. Politisk rösträtt är något grundläggande och självklart för oss idag. Likaså att man som vuxen fullt ut får råda över sitt liv och sina inkomster. Men Sverige var sent ute med reformerna! Faktiskt var vi sist ut i Norden att införa allmän rösträtt för kvinnor. Finland var först, 1906, sedan Norge 1913 och Danmark och Island 1915. Sedan dröjde det alltså ända till 1921 innan det blev kvinnornas tur att få rösträtt i Sverige, trots att frågan debatterats i riksdagen sedan mitten på 1880-talet.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Energiknippe och slitvarg. Fixare och storgörare. Korridorpolitikernas okrönte kung. 

På Gösta Skoglund passar det in, alltihop. Om honom är det ingen överdrift att han blev en legend redan i sin livstid.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.