Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket.

Samtalsledare: Anna Jansson

Klippning: Urban Göranson

Producent: Magnus Bremmer

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så småningom förändrade den svenska visan. Litteraturvetaren David Anthin gästar Verket och berättar om Taubes lika fascinerande liv som unika fabuleringskonst.

Samtalsledare: Paulina Helgeson

Klippning: Urban Göranson

Producent: Magnus Bremmer

Vädrets makter är starka i Marcus Larssons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Lantbrukarsonen från Åtvidaberg började sin karriär som dekormålare hos en sadelmakare och fick sitt genombrott i Düsseldorf. Han blev en av den svenska romantikens viktigaste, mest kända men också mest omdiskuterade konstnärer. Klassikerpodden Verket diskuterar Larsons målning "Småländskt vattenfall". Hur ser man att det är en målning från romantiken? Vad är det "sublima" i målningen? Hur togs den emot i sin samtid? Och varför har Marcus Larsons stjärna dalat så i modern tid? Gäster i studion är konsthistorikerna Dan Karlholm och Carl-Johan Olsson.

Samtalsledare: Anna Jansson.

Klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler avsnitt och andra poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se

Carl Jonas Love Almqvists ”romaunt” Drottningens juvelsmycke har fängslat läsare i snart tvåhundra år och är en av svensk litteraturs märkligaste böcker. Kring mordet på Gustaf III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik berättelse, där människor intrigerar och älskar. Nästan alla har ett gemensamt: den obönhörliga dragningen till Tintomara, som varken är man eller kvinna, och som står emot alla försök att fånga henne. Kön, begär, historia och musik är några av de perspektiv på romanen som diskuteras när klassikerpodden Verket djupdyker i romanen. Gäster i studion är litteraturvetarna Eva Borgström och Mats Malm.

Samtalsledare: Paulina Helgeson.

Inspelningsteknik: Martin Joviken.

Klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer.

Klassikerpodden Verket produceras av bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, mer info om gäster liksom andra poddar hittar du på anekdot.se.

Alldeles i början av 1800-talet beställde den spanske ministern Manuel Godoy ett antal allegoriska målningar att pryda sitt palats i Madrid. Uppdraget föll på hovmålaren Francisco de Goya. Två av dessa målningar, "Poesin och skalderna" och "Sanningen, Tiden och Historien" finns sedan 1960-talet i Nationalmuseums ägo. Vad är en allegori? Vilken plats intar de i Goyas konstnärskap? Och varför är hans konst så svår att kategorisera? Konsthistorikern Juan José Hervias gästar klassikerpodden Verket och reder ut begreppen om Goyas allegorier.

Samtalsledare: Anna Jansson.

Klippning: Urban Göransson.

Producent: Magnus Bremmer

Några år efter krigets slut reste Astrid Lindgren ut på tre reportageresor till Frankrike, Italien och USA. På uppdrag av Damernas värld skulle hon skriva resebetraktelser för tidningens unga kvinnliga läsare. Hon kom hem med tre följetonger om Kati - den unga sekreteraren från Stockholm som reser ut och upptäcker världen. Berättelserna kom senare ut i bokform. Klassikerpodden Verket läser den andra boken i serien, Kati på Kaptensgatan från 1952. Hur mycket har Lindgrens egna erfarenheter som sekreterare under kriget influerat skildringen? Hur väl har egentligen böckerna åldrats? Och vad kan dessa mindre kända böcker säga om det berömda författarskapet i stort? Litteraturvetaren Malin Nauwerck och författaren Jonas Ellerström gästar klassikerpodden Verket.

////

Samtalsledare: Paulina Helgeson.

Producent: Magnus Bremmer

Klippning: Urban Göranson.

/////

Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Estrid Ericson (1894-1981) var teckningslärarinnan som blev en av Sveriges viktigaste formgivare. Hon grundade designföretaget Svenskt tenn och drev det i 56 år. Samtidigt fortsatte hon att skapa klassiskt design som idag är med och definierar den skandinaviska stilen. Textilen Elefant syns än idag på allt från gardiner och kuddar till barnfiltar och servetter. Hur kom det sig att Estrid Ericsons formspråk fick ett sådant starkt genomslag? Hur såg samarbetet med Josef Franck ut? Och har varor från Svenskt tenn alltid varit en klassmarkör? Designhistorikerna Cilla Robach och Christopher Wikner gästar klassikerpodden Verket.

Ett versepos om en rymdresa? Harry Martinsons ”Aniara” från 1956 är en av den svenska litteraturens mest säregna klassiker. Historien om människorna i rymdskeppet som flyr den strålskadade planeten jorden har kanske aldrig varit mer aktuell än idag. Johan Svedjedal gästar klassikerpodden Verket och samtalar om Aniaras humor och mörker, konservatism och progressiva genusskildringar.

Johan Svedjedal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han är specialiserad på 18- och 1900-talens svenska litteratur och är författare till en mängd prisbelönta biografier, nu aktuell med biografin "Min egen elds kurur. Harry Martinsons författarliv (Albert Bonniers förlag).

Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Sara Ranta Rönnlund är författaren som växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj i Leivas sameby. Hennes författarskap är på många sätt en vidräckning med uppväxtmiljön. Ranta Rönnlund beskriver det samiska samhället som patriarkalt och primitivt, inte sällan präglat av djupt religiös laestadianism. Men hon var också en vass kritiker av den samtida, svenska politiska debatten i samefrågan. Klassikerpodden Verket läser Ranta Rönnlunds debutbok "Nådvalpar" från 1971 och diskuterar ett i många avseende unikt författarskap i den svenska litteraturen. Gäster i studion är konstnären Katarina Pirak Sikku och litteraturhistorikern Anne Heith. Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Samtalsledare: Paulina Helgeson.

Klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Johan Tobias Sergel (1740-1814) är en av den svenska 1700-talskonstens storheter. Hans skulpturkonst hade internationell räckvidd och relationen till Gustaf III:s hov var stark. I hans skulptur ”Amor och psyke” från 1787 skildras det ödesmättade ögonblicket när kärleksguden Amor lämnar sin älskade psyke. Skulpturen säger mycket om det sena 1700-talets kärlek till antiken, kopplingarna mellan Stockholm och Rom och om nakenhetens betydelse i den klassiska konsten.

Gäster i studion är Christopher Landstedt och Linda Hinners.

Christer Landstedt fil. dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på det sena 1700-talet. Linda Hinners är konsthistoriker och skulpturintendent vid Nationalmuseum.

Samtalsledare: Anna Jansson.

Klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Mer info om avsnittens verk och gäster – samt fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.