
Sign up to save your podcasts
Or


Tryffelfebern växer med nya odlare, kockar och hundförare på Gotland. Samtidigt varnar forskare för färre tryfflar i ett varmare klimat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På Gotland har bourgognetryffeln gått från misstänkt raritet till en eftertraktad delikatess. På en odling på östra delen av ön står ekar i rader. Svampen lever i symbios med träd som ek och hassel och behöver en väl dränerad, kalkrik jord för att trivas. När hösten kommer tar jakten fart och tränade hundar söker av marken efter de mogna fruktkropparna som ligger gömda under jord.
Skörden har ökat tydligt. Under 2025 gav odlingen 52 kilo säljbar tryffel, jämfört med 27 kilo året innan. Intresset har samtidigt vuxit och fler vill lära sig odla, träna hundar och använda tryffel i matlagningen. På hösten ordnas också tryffeljakter som mynnar ut i en tryffelfestival i november, med marknad och särskilda tryffelmiddagar.
Men framgången är inte given. Tryffeln är beroende av vatten, och de flyktiga aromerna är en del av svampens strategi för att locka däggdjur som sprider sporerna vidare. Forskare pekar ut klimatförändringar som ett hot mot framtida skördar, särskilt med värme och torka. Gotland har hittills gynnats av milda höstar, men sämre säsonger längre söderut har redan gjort att bourgognetryffel efterfrågas längre norrut.
Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester i jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spridningen av avloppsslam på svenska åkrar har fördubblats på tio år. För bönderna är slammet ett billigt gödselmedel som tillför fosfor, kväve och organiskt material, särskilt viktigt när importerat gödsel blivit dyrare efter Ukrainakriget. Samtidigt innehåller slammet oönskade ämnen som tungmetaller, PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester.
Kritiker varnar för risker för miljö och livsmedelsproduktion, medan förespråkare pekar på kretsloppstänkande och ekonomiska vinster. Jordbruksverket och Naturvårdsverket anser att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]
Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 6/11–2025.
På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.
Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]
Tekniker: David Hellgren
[email protected]
Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten låter Falkenbergs kommun besökare smaka sallad på sockertång, inlagd med dressingar som dill och citron, sesam och chili. Provsmakningar och försök i skolmatsalar är tänkta att sänka tröskeln och göra tång mer vardaglig.
Den svenska tången har diskuterats sedan 1980-talet, men på butikshyllan dominerar fortfarande importerade produkter som nori och wakame. Samtidigt visar FN:S livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, att Asien odlade över 38 miljoner ton alger 2024, medan svenska företag skördade drygt 90 ton 2023.
Forskare pekar på flera skäl att odla mer tång, eller makroalger, som det också heter, i kalla, näringsrika vatten. De växer på rep eller linor i havet, tar upp koldioxid samt kväve och fosfor och kan därför bidra till minskad övergödning. Havssallad, Ulva fenestrata, lyfts som en god källa till vitamin B12, och algernas umami och havsarom kan ge marin profil åt nya livsmedel.
Men hindren finns kvar: lönsamhet, kostnadseffektiv odling och förädling, samt att produkterna måste synas och gå att hitta i butik. Säkerheten behöver också hanteras. Alger kan binda tungmetaller och brunalger kan bli jodrika, vilket gör rena odlingsplatser och metoder som blanchering viktiga.
Reporter: Angela Wiese Edeler
[email protected]
Producent: Peter Normark
[email protected]
Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Jorden roterar runt sin axel ett varv per dygn. Men bara ungefär. Rotationshastigheten varierar lite och avtar med tiden. Därför har man då och då stoppat in en extra sekund, en skottsekund.
Men det är lite besvärligt att göra det, och därför tog den internationella meterkonventionen sitt beslut på ett möte i Paris nyligen: Vi ska inte längre stoppa in några skottsekunder. Istället får det bli en skillnad på en hel timme mellan sol och klocktid innan vi gör nåt åt det.
Just nu snurrar jorden dessutom snabbare än vanligt och man hade börjat se ett kommande behov av att ta bort en sekund - vilket aldrig gjorts.
Men vad är det som gör att jordrotationen varierar som den gör? Och varför var det så viktigt att slippa justera sekunder?
Vi hör astronomen Eric Stempels och Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på Rise.
Producent: Lars Broström
[email protected]
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]
Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En smart TV. Ett uppkopplat kylskåp. En robotdammsugare. Den typen av prylar som är uppkopplade via sakernas internet, internet of things (IoT), kan vara ett lätt offer för AI-system som vill hacka dem och dra nytta av deras datorkraft.
Idag har inte AI-modellerna förmågan att göra så mycket med de här ganska enkla systemen, men före årets slut räknar företaget Anthropic med att AI-agenter kan kopiera sig själva och sprida sig vidare på "sakernas internet".
Hör Pontus Johnsson, professor i cybersäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]
Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet.
Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande.
Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]
Ljudtekniker: David Hellgren
[email protected]
Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 16/10–2025.
Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.
I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.
Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.
Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
[email protected]
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I långa rader, över stora fält i Skåne, står det bärbuskar och fruktträd. Rosor och humle. Krydd - och köksväxter. Knölar och perenner. Och i växthusen samsas pelargoner med kaktusar, och andra krukväxter.
Den Nationella genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp har till uppgift att bevara generna från trädgårdsväxter som är äldre än 1950. Detta för att växterna innehåller viktiga gener, de är den genetiska basen för framtida trädgårdsväxter, men de går inte att sparas som fröer utan de måste odlas vegetativt för att bevara sina specifika egenskaper.
Det är inte bara växterna som ska bevaras också historierna om växterna, som den om Leksandslöken som ortsborna åt råa i kyrkan, eller den om en dahlia som som gavs i doppresent till en liten pojke i slutet av 1800-talet och som fortfarande finns bevarad.
Medverkande: Erik de Vahl och Lena Ansebo, genbankskuratorer på den Nationella Genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp, SLU.
Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Priset går till Robert E. Hall och Michael Woodford. De har utvecklat en ny typ av makroekonomiska modeller som bidrar till att samhället och ekonomin snabbare kan återhämta sig efter att inflation eller arbetslöshet har stuckit iväg.
Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just har avslöjats. Gäst i programmet är Per Krusell, sekreterare för priskommittén och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud