Vetenskapsradion

Vetenskapsradion

By Sveriges RadioScience
Download on the App Store

All Vetenskapsradion episodes

  • Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

    Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från rymden avslöja om universum? Och varför beskrivs årets kemipris med höger och vänster-händer? I ett specialavsnitt om Nobelprisen 2026 förklarar Vetenskapsradions Annika Östman, Camilla Widebeck och Lars Broström årets prisbelönta forskning i medicin, fysik och kemi.

    Programledare: Gustaf Klarin
    [email protected]

    21 min
  • Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

    ”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Programmet sändes första gången 3/4 2025.

    Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.

    Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.

    Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.

    Programledare: Mats Carlsson-Lenart
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    21 min
  • Nobelpriset i kemi 2026

    Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Molekyler kan förekomma som höger- eller vänstervantar - likadana fast varandras spegelbilder. I kroppen finns bara ena sorten. Men de olika spegelbilderna kan ha olika verkan, och det är därför viktigt för den som tar fram läkemedel att kunna bestämma vilken sorts ”vante” man vill göra.

    Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just avslöjats: Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai, vars reaktion vi hör i programmet.

    Gäst i programmet: Christina Moberg, professor i organisk kemi.

    Producent: Camilla Widebeck
    Programledare: Björn Gunér och Lars Broström

    21 min
  • Nobelpriset i fysik 2026

    Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung och för IceCube-observatoriet inne i Antarktis is.

    Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien.

    Gäst i programmet: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.

    Producent: Jonna Westin
    Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

    21 min
  • Nobelpriset i medicin 2026

    Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel är de tre pristagarna. Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet.

    Producent: Camilla Widebeck
    Programledare: Annika Östman och Lars Broström

    21 min
  • Vetenskapsradion tippar 2026 års Nobelpris

    Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vetenskapsradion följer spekulationerna inför årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi och diskuterar upptäckterna som kan stå näst på tur att prisas.

    Programledare:
    Gustaf Klarin
    [email protected]

    Reportrar:
    Annika Östman
    [email protected]

    Camilla Widebeck
    [email protected]

    Lars Broström
    [email protected]

    20 min
  • Här är glaset som lurar ljuset

    De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Forskningen startade på 00-talet då det talades om materialen i termer av "Harry Potters osynlighetsmantel". Det var en lätt överdrift då och är det fortfarande - även om små föremål faktiskt gjorts osynliga.

    Metamaterialen ger oss kanske snarare mer av platta linser som kan finnas i mobiltelefoner. Hologram till våra mobilchattar kan också komma med hjälp av metamaterial, och effektivare datorer - som inte behöver så mycket kylning som dagens datorhallar.

    Samtidigt har forskningen kommit att omfatta mycket mer än ljus och andra elektromagnetiska våglängder. Strukturer som är mindre än de våglängder de ska påverka - det är hemligheten som öppnar nya möjligheter.

    Möt två svenska forskare som lanserar "the meta way of thinking" – meta-sättet att tänka. Där de material som står till buds inte behöver vara gränsen för forskarnas fantasi och våra möjligheter.

    Reporter: Camilla Widebeck
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    21 min
  • Det våras för hårdtvålen

    Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Programmet sändes första gången 20251002.

    Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.

    I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.

    Reporter: Cecilia Ohlén
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    Tekniker: Viktor Bortas Rydberg

    20 min
  • Därför vet forskarna fortfarande för lite om samers hälsa

    För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Studierna ger en dubbel bild. Samers hälsa tycks i stort likna majoritetsbefolkningens, vilket är unikt för ett urfolk. Att kunna tala samiska hänger samman med bättre psykisk hälsa visar forskningen.

    Samtidigt rapporterar över en fjärdedel att de utsatts för kränkningar den senaste tiden, och bland unga samiska kvinnor har andelen som uppgett suicidförsök ökat kraftigt.

    Urvalet bygger på Sametingets röstlängd och register med koppling till renskötsel, men då saknas samer som varken röstar eller har renanknytning.

    Hur ska forskare få fram bättre kunskap utan att samtidigt öka misstron mot myndigheter och register? Det är en fråga som blivit allt mer central i takt med att Sverige granskar historiska övergrepp mot det samiska folket.

    Sanningskommissionens uppdrag och den statliga utredningen ”Marken, vattnet och tankarna” lyfter historiska oförrätter, men också behovet av tryggt deltagande och kulturkompetens i vården.

    Här hittar du forskningsantologin ”Marken, vattnet och tankarna”

    Reporter: Annika Östman
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    Tekniker: David Hellgren
    [email protected]


    Hit kan du vända dig om du mår dåligt
    Mind - självmordslinjen: 90101

    21 min
  • Bland glasdjur och golfbollar – möt svampdjuren från djuphavet

    Djupt nere i havet finns en värld av glas skapad av en av de mest ursprungliga djurgrupperna på jorden. Nu kartläggs den i skuggan av flera miljöhot.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Oljeborrning, fiske och utvinning av mineraler är alla aktiviteter som hotar livet i djuphavet. Men så lite är känt om de här enorma områdena på jorden, att det är svårt att veta vad som står på spel om de exploateras. Svampdjursexperten Paco Cardenas är en av de som försöker kartlägga livet i djuphavet innan det är för sent.

    Han har just kommit tillbaka från en expedition där han samlat in flera svampdjur vars skelett består av glas, och som kommer i alla möjliga olika former och storlekar.

    Programledare: Sara Sällström
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    21 min