I det här avsnittet pratar vi med Lennart Wittberg om ”systemsyn i praktiken”. Lennart är rådgivare och författare till flera böcker: ”Strategiskt tänkande” , ”Förnya offentlig sektor. Igen” samt ”Systemsyn i praktiken – om att se och förstå komplexitet”. Lennart ägnar sig åt att förstå organisationer och samhällen som komplexa sociala system. Det finns idag ett ökat intresse för systemsyn och många yrkesverksamma känner en frustration – man ser svåra problem men har svårt att komma till bra lösningar. Här kan systemsyn – som förhållningssätt – hjälpa vidare. Det är nödvändigt att se och förstå mer av både världen och sig själv – och det gör vi bland annat genom att prata med varandra. Vi lär oss av att samtala om det som är svårt.

Vi pratar bland annat om

- Den förföriska föreställningen att det finns linjära samband och att problem är ”komplicerade” och kontrollerbara, när de egentligen är komplexa och oförutsägbara

- Paradoxen i komplexitet: När vi möter osäkerhet försöker vi hantera den genom att ta kontroll och bygger upp en illusion av att vi har kontroll – ju större osäkerhet, desto större behov av kontroll. Vi behöver göra det motsatta av detta: att se och förstå komplexiteten

- Att det bästa sättet att möta osäkerhet är med flexibilitet, variation och handlingsutrymme

- Vad vi kan hålla oss i: Vår egen kompetens och ett gemensamt existentiellt syfte

- Svårigheten att se det existentiella och gemensamma syftet när vi är så vana att dra gränsen mellan ”mitt” och ”ditt”

- Professionella som arbetar nära målgruppen förstår det existentiella syftet bättre än chefer som snarare har ett organisatoriskt perspektiv. Därför blir samtalen så viktiga: Vi har olika utkiksposter och behöver hjälpas åt att se alla perspektiv

- Chefsuppdraget (som traditionellt handlar om den egna organisationen) behöver kompletteras med det större perspektivet – att lyckas tillsammans med andra organisationer

- Systemledning handlar inte om att skriva planer och styrdokument, utan om att undanröja hinder för att skapa handlingsutrymme i samverkan

- Det hjälper inte att skapa nya ”fyrkanter” i mellanrummen. Det ger bara ännu flera gränssnitt. ”Fler stolar gör att ännu mer kan falla mellan stolarna”

- Lösningen: att använda vårt professionella omdöme, vara kreativa och lära av effekterna av det vi gör

- och mycket mer. Trevlig lyssning!