I det här avsnittet pratar vi om begreppet ”språkspel” – ett begrepp vi använder oss en del av när vi pratar om kommunikation och mellanmänsklig interaktion. Språkspel var ett centralt begrepp i filosofen Ludwig Wittgensteins tänkande. Han menade att språket vi använder och hur vi pratar om något påverkar verkligheten vi ser och vad som är möjligt i den. Språket är inbäddat i sammanhang och livsformer.

Vi pratar bland annat om

- begreppets bakgrund och betydelse

- exempel på språkspel i olika situationer, sammanhang och samhällsfrågor

- hur språket vi använder oss av gör något med oss

- om språkspelen är gynnsamma eller icke gynnsamma

- möten mellan olika språkspel i samverkan

- attraktiva och mindre attraktiva språkspel

- hur vi kan bryta språkliga mönster för förnyelse och kreativitet

Trevlig lyssning!

I detta avsnitt gästas vi av Adam Kahane, författare till boken Collaborating with the Enemy: How to Work with People You Don’t Agree with or Like or Trust. Adams arbete har under många år varit en viktig inspirationskälla för oss. Hans omfattande erfarenheter av att arbeta med komplexa samhällsutmaningar och samverkan i olika delar av världen, i kombination med hans förmåga att formulera centrala insikter på ett tillgängligt sätt, gör hans böcker till självklar läsning för många som leder samverkansprocesser.

Adam har nyligen reviderat och vidareutvecklat Collaborating with the Enemy. I samtalet fördjupar vi oss i flera av de lärdomar och perspektiv som har lett fram till viktiga förändringar i den nya utgåvan.

Här kan du läsa mer om Adam Kahanes arbete: https://reospartners.com/our-people/adam-kahane

Några av teman som vi tar upp i det här avsnittet:

• Skillnaden mellan “conventional collaboration” och “stretch collaboration” och vad som krävs vid arbete med hög komplexitet

• Att omfamna både konflikt och relation

• Modet att vara villig att förändra sig själv

• Att experimentera sig fram och ta steg för steg i osäkra sammanhang

• Tidsparadoxen i samverkan: ”vi har inte tid att samverka eftersom vi är upptagna med att hantera kriser som uppstår när vi inte har samverkat”

• “Co-existence” kontra “co-habitation”: hur kan vi faktiskt leva och verka tillsammans

I det här avsnittet pratar vi med Ted Harris, teologie doktor, pensionerad präst i Svenska kyrkan och medlem i Franciskus tredje orden. Ted är också författare till flera böcker såsom exempelvis ”Konsten att leva innerligt” och ”Att leva helhjärtat” och genomför regelbundet olika kurser i kontemplation och i filosofi.

Vi pratar bland annat om:

-Djupdimensionen i människan och vårt bidrag till livet och det levande

-Att stilla sinnet, gå bortom det intuitiva och vikten av kontemplation

-Hur vi kan leva i samförstånd och välvilja

-Existentiell ohälsa och hälsa

-Att vara en del av livsprocessen och var en del av något större

-Att leva i enlighet med det bästa inom oss

-Hur vi kan förena det objektiva med det subjektiva och var i en helhetskänsla

-Att prata om de inre processerna också i samhällsfrågorna

-Välvilja i stället för illvilja

-Vetenskap och andlighet och hur kan enheten mellan dessa främjas

Och mycket mer…..

Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar vi med Lennart Wittberg om ”systemsyn i praktiken”. Lennart är rådgivare och författare till flera böcker: ”Strategiskt tänkande” , ”Förnya offentlig sektor. Igen” samt ”Systemsyn i praktiken – om att se och förstå komplexitet”. Lennart ägnar sig åt att förstå organisationer och samhällen som komplexa sociala system. Det finns idag ett ökat intresse för systemsyn och många yrkesverksamma känner en frustration – man ser svåra problem men har svårt att komma till bra lösningar. Här kan systemsyn – som förhållningssätt – hjälpa vidare. Det är nödvändigt att se och förstå mer av både världen och sig själv – och det gör vi bland annat genom att prata med varandra. Vi lär oss av att samtala om det som är svårt.

Vi pratar bland annat om

- Den förföriska föreställningen att det finns linjära samband och att problem är ”komplicerade” och kontrollerbara, när de egentligen är komplexa och oförutsägbara

- Paradoxen i komplexitet: När vi möter osäkerhet försöker vi hantera den genom att ta kontroll och bygger upp en illusion av att vi har kontroll – ju större osäkerhet, desto större behov av kontroll. Vi behöver göra det motsatta av detta: att se och förstå komplexiteten

- Att det bästa sättet att möta osäkerhet är med flexibilitet, variation och handlingsutrymme

- Vad vi kan hålla oss i: Vår egen kompetens och ett gemensamt existentiellt syfte

- Svårigheten att se det existentiella och gemensamma syftet när vi är så vana att dra gränsen mellan ”mitt” och ”ditt”

- Professionella som arbetar nära målgruppen förstår det existentiella syftet bättre än chefer som snarare har ett organisatoriskt perspektiv. Därför blir samtalen så viktiga: Vi har olika utkiksposter och behöver hjälpas åt att se alla perspektiv

- Chefsuppdraget (som traditionellt handlar om den egna organisationen) behöver kompletteras med det större perspektivet – att lyckas tillsammans med andra organisationer

- Systemledning handlar inte om att skriva planer och styrdokument, utan om att undanröja hinder för att skapa handlingsutrymme i samverkan

- Det hjälper inte att skapa nya ”fyrkanter” i mellanrummen. Det ger bara ännu flera gränssnitt. ”Fler stolar gör att ännu mer kan falla mellan stolarna”

- Lösningen: att använda vårt professionella omdöme, vara kreativa och lära av effekterna av det vi gör

- och mycket mer. Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark med Pia McAleenan på Förnyelselabbet om samverkan kring komplexa samhällsutmaningar. Förnyelselabbet är en nationell plattform för systemisk design, lärande och samhällsomställning. Pia brinner för mer handlingsutrymme för personer som arbetar med samhällsfrågor, nya arbetssätt och en utveckling av styrning och ledning.

Vi pratar bland annat om:

-Design metodik som ett skapande arbetssätt för angelägna frågor

-Vikten av personliga intentioner samt att prova och testa i sin vardagspraktik

-Skissen som inte är färdig som ett förhållningssätt

-Att våga vara i det rörliga och ovissa

-Labbmiljöer som frizoner för att provtänka, känna och för att få syn på det som inte är så synligt

-Olikheter i perspektiv, meningsskapande och ständigt lärande

-Att reflektera kring sin praktik och träna omställningskraft

-Vad vi ska göra och vad vi inte ska göra-att bli framtidsskickliga

I det här avsnittet pratar Karoline och Anna om ”samtal på tvärs”. Att vi lyckas med våra samtal där många perspektiv får plats känns väldigt angeläget för att komma vidare i våra samhällsutmaningar. Men trots att det ofta pratas om vikten av samtal pratas det inte lika mycket om ”hur” vi kan göra konkret. Samtalsledaren är en roll vi behöver uppmärksamma och stärka mycket mer.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

-Varför det blir så viktigt med samtal på tvärs

-Vad det är som hindrar oss från att föra bättre samtal

-Vad forskningen säger om ”jämn” taltid

-Hur vi rent praktiskt kan gå till väga

-Hur man kan bli en bra samtalsledare och varför rollen är så viktig

Och mycket mer..

Redigering: Caroline Palm

I det här avsnittet pratar vi med Marie Gidlund, verksamhetsledare för Sweden Food Arena. Sweden Food Arena är en nationell arena där aktörer inom livsmedelsbranschen samverkar för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor och Marie är en inspirerande motor i att få till samverkstad och ”åstadkommation” som man säger i Ö-vikstrakten.

Vi pratar bland annat om:

-viken av forskning och innovation kopplat till livsmedelssektorn och att hela värdekedjan måste utvecklas och hänga ihop

-att företag, akademin, myndigheter och politik behöver dra åt samma håll

-planetskötare som ska förse oss alla med livsmedel och högteknologin i jordbruket

-behovet av att mötas över vetenskaps- och kunskapsgränser

-livsmedelsutvecklingen som en statsminister- och systemfråga

-inlåsningseffekter i innovationssystemet och vikten av långsiktiga satsningar

-att Sverige behöver färre men värre myndigheter

-vikten av personer som rör sig i mellanrummet som sammanför och kopplar

Och mycket mer…

Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar vi med Göran Andersson. Göran har länge arbetat på Vinnova med långsiktiga processer som handlar om samverkan mellan aktörer kopplat till innovation i olika delar av Sverige. Göran har arbetat med Vinnväxtprogrammet, som är ett intressant nationellt program med tydligt långsiktigt fokus på att stärka regional innovationssamverkan.

Vi pratar bland annat om:

- Det starka engagemanget och ”nördigheten” i att se vikten av samverkan mellan akademi, företag och samhällsaktörer

- Geografins betydelse för människor att träffas och skapa förändring och förnyelse

- ”Learning by fighting”, processer där man ser möjligheterna i konflikterna

- Balansgången struktur och förändring

- Vikten av att bygga tillit och vikten av det mänskliga mötet i samhällsförändring

- Processledarskapet som kan sammanföra och möjliggöra mellan aktörer

- Styrgrupper i samverkansprocesser och att skapa samlad kollektiv nytta

- Projekt kontra processtänkande

- Att avsätta resurser för att utveckla samverkansprocessen

Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark och Anna Hedman Jernberg med Martin Fransson som är forskare vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet och knuten till Samhällsnytta, en nationell mötesplats för utforskande av samhällsutmaningar i Sverige. Vi pratar om Martins rapport ”Värdskap för ledning av ägarlösa tjänstesystem” och om hur vi kan arbeta med komplexa samhällsutmaningar som kräver samverkan mellan många aktörer.

Vi pratar bland annat om:

• Vad ”ägarlösa tjänstesystem” är

• Varför ”systemvärdskap” blir viktigt i många frågor idag

• Vikten av bredd och höjd i samverkanssystemet

• Testande och lärande eller: ”Se vad som händer när skiten träffar fläkten”

• ”Systemledarskap” – att ta ansvar för att få in hela systemet i rummet

• ”Systemvårdsarbete” – att hjälpa andra att förstå behovet med samverkan

• Hur vår kunskapssyn påverkar vad vi lyssnar på

• Behovet av ”hissen” mellan nivåer

Vi pratar med Lisbeth Löpare Johansson som är samordnare för Nära vård på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Omställningen till Nära vård syftar till att vården ska komma närmare patienten och bli mer personcentrerad. Detta innebär i praktiken en gedigen och långsiktig förändringsprocess av hela hälso- och sjukvårdssystemet, med ett ökat behov av samverkan mellan organisationer och yrkesområden. Denna omställning kan enligt Lisbeth snarare ses som en ”rörelse” än en vanlig organisationsförändring, vilket får konsekvenser för hur vi ser på processen och hur den kan bedrivas. Här finns mycket att lära av både erfarenheter och design av processen, för alla som arbetar med omställning, även inom andra samhällsområden. Och en fråga vi ställer oss på slutet av samtalet: Vem tar ledarskapet för ett nytt paradigm för styrning och ledning av hela system – vad kommer efter New Public Management?

Vi pratar bland annat om

• Vad som är komplext inom sjukvårdssystemet

• Det viktiga i att föra samtal om ”varför”

• Att arbeta med en riktning, utan att veta exakt hur det kommer att bli

• Förutsättningar – som uthållighet över partipolitiska gränser

• Svårigheten att följa upp effekter i system – och behovet av att sådana utvecklas

• Att sprida goda erfarenheter – och att låta alla uppfinna hjulet

• Inspirerande resultat och effekter som redan blir synliga

• Samverkan som en ny praktikgemenskap

• Den mänskliga intuitionens betydelse