Det finns mycket att säga om samverkan. Bland annat att det är svårt. Varför det kan vara bra att säga att det är svårt, och varför det faktiskt är bra att det är svårt, det pratar Karoline Bottheim med Priyanka John om. Priyanka har lång erfarenhet av komplex samverkan och har tillsammans med andra skrivit boken ”Samverkan över sektorsgränser. Möjligheter, utmaningar och förutsättningar”. Vi är alltså två riktiga samverkansnördar som fördjupar oss i våra olika erfarenheter och lärdomar av samverkan.

Vi pratar bland annat om:

- Makt och varför det är viktigt att prata om makt i samverkan

- Varför ”vi måste baka en tårta tillsammans” – i stället för att nöja oss med att vara ”olika tårtbitar som passar ihop”

- Betydelsen av att kliva fram som människor, något vi tvingas att göra i samverkan

- Vikten av rum som tillåter samtal och ”sensemaking” – och därmed större förflyttningar – över tid

- Vår tids fråga: Den hållbara människan, som är lite mer hel och inte behöver stänga av för många delar av sig själv

Och mycket mer.

I det här avsnittet pratar vi med två dialogexperter: Marianne Döös och Lena Wilhelmson skrev för många år sedan boken ”Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle” (senaste utgåva 2023) och den är fortfarande högaktuell – dialog hjälper oss både att tänka klokare och att förstå andra och oss själva lite bättre.

Vi pratar bland annat om

- Vad dialog är – en särskild överenskommelse och ett förhållningssätt

- Dialogkompetens, något vi kan lära oss och träna på

- Fördelning av tid – tid att tala, tid att lyssna

- Varför friktion ingår i det goda samtalet (dialog är inte gullig)

- Dialogkompetens som basförmåga för problemlösning

- Skillnader mellan kvinnlig och manlig dialog – eller integrerande och differentierande dialogstilar

- Behovet av att metaprata för att få till goda dialoger

Hypotesbildning är ett begrepp som kan hjälpa oss att synliggöra vad som ligger bakom våra tolkningar, vårt agerande, våra föreställningar om saker och ting. Hypotesbildning sker hela tiden och styr mycket av det vi ser som möjligt eller omöjligt att göra.

Begreppet hypotesbildning kan med fördel användas för att öppna upp för större medvetenhet om vad som styr oss – och därmed öppna upp för ett vidare handlingsutrymme än vi har när hypoteserna finns i det dolda.

Samverkansprocesser brukar vara fulla med hypoteser, både om andra aktörer och om samverkansprocessen som sådan. Här kan begreppet verkligen hjälpa oss att konkret komma längre och ta tillvara vår samlade klokskap.

Vi samtalar om begreppen ”linjärt” och ”cirkulärt” som beskriver två helt olika tankesätt, förhållningssätt, ageranden. I tankesätten ingår nämligen mycket mer än bara tankar. Vi skulle kunna säga att dessa två tankesätt handlar om hur vi väljer att ”vara i världen” på. Att bli medveten om dessa tankesätt kan hjälpa oss att förstå bättre och därmed välja hur vi förhåller oss i samverkan, i våra projekt och på våra arbetsplatser. Och i våra liv.

Det här är ett annorlunda poddsamtal. Vi har spelat in en lärande reflektion vi gjorde efter ett samverkansprojekt vi var en del av under ca 2 år. Projektet (Accelerera) handlade om komplexa frågor och vi var många aktörer inblandade. I det här samtalet deltar några representanter för de aktörer som var djupast involverade i projektet. Det är Marie Andervin (DigJourney), Anna Fjällström (Transformation Capacity), Harald Rohracher (Linköpings Universitet), Ewa Svensson (Crearum), Anna Zingmark och Karoline Bottheim (Länka).

Vi tror på vikten av lärande reflektioner och detta samtal stärker oss i det. Särskilt i komplexa utvecklingsprocesser finns ett stort värde i att sätta ord på vad vi har varit med om och vilket värde vi har skapat tillsammans. Samtalet ger både nya insikter men också bekräftelse på vad som har hänt i det gemensamma arbetet.

Detta samtal är alltså ett exempel på hur vi praktiskt kan föra ett reflekterande lärande samtal.

”Människors och gruppers förmågor, kompetenser, resurser och potential är den mest outforskade kapacitet vi har” skriver Kicki Oljemark i boken ”Att leda i förändring: Ledarskap, Appreciative Inquriy och samskapandets kraft” (2022). Boken är en omfattande sammanställning av vad som enligt aktuell forskning fungerar på riktigt i praktiken för att mobilisera människor och grupper till förändring. När vi står inför komplexa utmaningar som tex den rådande klimatkrisen kan vi lätt drabbas av en känsla av makt- och hopplöshet. Vi pratar i det här samtalet om hur styrkebaserade metoder kan hjälpa oss att ta utgångspunkt i de resurser och kompetenser vi har för att lyckas med den förändring vi önskar.

Vi bland annat pratar om:

- Förändringsledning som ett sätt att ta tillvara på människors drivkrafter, motivation och kompetens

- Uppskattande utforskande och Appreciative Inquiry (AI) som filosofi och metod

- Hoppets betydelse

- Kraften i frågor för att mobilisera större system

- Vikten av att titta bakom problemet och prata om det på ett annat sätt

- Värdighetsbroar och hur vi kan skapa mer gynnsamma positioner

- Kickis arbete med styrkebaserad utveckling i Nepal och Tanzania

- Varför vi inte använder dessa metoder mer i Sverige

- Att byta ut traditionella SWOT analyser mot SOAR analyser (Strenghts, Opportunities, Aspirations, Results)

Vi pratar om rollerna ”facilitator” och ”systemarkitekt” – två centrala förmågor när vi leder samverkansprocesser. Vi tror att dessa två roller och kompetenser blir avgörande när vi ska ta oss an dagens komplexa utmaningar, och när vi möts för att samverka mellan organisationer, kunskapsområden och perspektiv. Om vi tar våra komplexa frågor på allvar, behöver vi också tillsätta rätt kompetens som krävs för att komma djupare och längre.

Vi pratar bland annat om:

- Bakgrunden till facilitatorskompetensen i 60-talets San Fransisco

- Facilitering som hantverk med bland annat design av möten, riggning av mötet, att lösa saker som uppstår. Att vara förberedd och att vara i stunden med fingertoppskänsla

- Facilitatorn som processledare, tillhandahållare av metoder och verktyg, som neutral part, processutbildare

- Vad rollen som systemarkitekt innebär

- Vikten av att vara proaktiv kring att ta ett helhetsperspektiv och driva systemisk förändring i komplexa frågor

Vi pratar om de så viktiga gränsgångarna och gränsgångarpraktiken, de som är avgörande för att vi ska lyckas agera emellan organisationer, ta ett helhetsgrepp kring frågor och mellan delar av organisationer och kompetensområden. Vi samtalar med Heiti Ernits som skrivit ”Ledarskap i mellanrummen- fallstudie av gränsgångare och gränspraktiker i en komplex samverkansmiljö” och ”Omgiven av gränsgångare” och Carola Samuelsson som länge verkat som gränsgångare.

Vi pratar bland annat om:

-Vikten av att gå över gränser för att lösa de komplexa samhällsutmaningarna

-Att vara lojal mot helheten och kunna gå utanför sitt uppdrag

-Vad det faktiskt innebär i vardagspraktiken att vara gränsgångare

-Friktionen och framgångarna, nystandet och trasslandet i samverkan

-Samvärkan, om att vara i olikheter och att det gör lite ont

-Det härliga och kreativa med att vara i det oförutsägbara

-Att sätta ord på gränsgångarnas vikt men samtidigt behålla magin för de som agerar gränsgångare

-Gränsarrangemang och mycket annat…

Vi pratar om tillit, detta så viktiga ämne. Öppenhet och tillit blir nämligen helt avgörande när vi tar oss an komplexa frågor. Hur kan vi förstå tillit och hur skapar vi förutsättningar för tillit? Vi samtalar med de två tillitsexperterna Kerstin Rodell Lundgren och Anders Wendelheim som har skrivit boken: ”Öppenhet och Tillitsspiralen. Utveckling på riktigt” (2021). Följ med oss när vi tillsammans vandrar genom den ”engelska trädgården”!

Vi pratar bland annat om

- Vad tillit egentligen är

- Hur öppenhet och tillit hänger ihop

- Vad mötesagendor enligt den ”franska trädgården” gör med oss

- Vikten av sårbarhet och mod att säga det som måste sägas

- Hur kontroll minskar nivån av tillit

- Stavmixern som rör om kultur och struktur

- Vårt ansvar att utvecklas och ”expandera jaget” i våra arbetsgrupper

- Medvetandegörande av det talbara och det knappt talbara i grupper

Att det är smart att samarbeta smart skulle väl ingen säga något emot. Men vad innebär smart samarbete egentligen? Vi pratar med Alexander Löfgren som har skrivit boken ”Smart samarbete – mot meningsskapande mikrosystem” (2022). Boken beskriver på ett praktiskt sätt hur vi kan se på organisering och samarbeten på nya sätt. Här hittar du både teoretisk bakgrund och många konkreta tips och modeller för hur du kan gå tillväga för att stärka samarbeten.

Vi pratar bland annat om

- Hur begreppet ”mikrosystem” kan hjälpa oss att ta oss an samarbete på nya sätt

- Varför det är gynnsamt att prata om intelligent organisering (verb) i stället för organisation

- ”Smarta samarbetstillfällen”

- Den ”magiska mixen” av kontroll och kreativitet

- Det läskiga med att släppa fram dialogen – och det vi kan vinna på det

- Hur vi kan förenkla för dialogen – för att kunna ta hand om de komplexa frågorna

- Värdet av visualisering

- Om att våga trigga saker och repetera

- Mikrosystemsvanor – träning ”i steget”