På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem? Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kongofristaten brukar med rätta nämnas som kolonialism när den var som värst. Flera hundra svenska officerare tjänstgjorde på plats. Hur såg de på den verklighet i vilken de damp ner? Och vilken roll spelade de? Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Någon världskarta förelåg inte fix och färdig i tidernas begynnelse. Vad gjorde att kunskaperna formligen exploderade under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal? Martin Neuding Skoog, fil dr i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drömmen om ett imperium som omsluter den bebodda världen har uråldriga anor. Hur har drömmen motiverats? Är den bara av ondo? Och hur har det gått när försök har gjorts att realisera den? Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Erik Hörstadius, Sanna Rayman och Catarina Kärkkäinen regeringens återinförda coronarekommendationer, nyheten om civilminister Ida Karkiainens eventuella Hitlerhälsning som ung och framtiden för Sveriges elförsörjning. Programledare: Erik Thyselius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap. I sin senaste bok, Franska flanörer presenterar hon oss för författare som Balzac, Zola, och Hugo när de flanerar i 1800-talets Paris. Flanörerna vandrar ensamma, studerar människor, bilder och ljud. De ser stadens fattigaste delar och de fina boulevarderna. Vad de ser återspeglas i deras dikter och romaner.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Vargö är doktor i japanologi och har under sin långa karriär bland annat varit svensk ambassadör i Seoul och Tokyo. I den nya boken Tomhetens filosofi beskriver han zenbuddhismens japanska historia, betydelse och väsen. Han tar upp förhållandet mellan zen och den politiska makten liksom relationen mellan buddhism och den inhemska traditionella religionen shinto. Boken tecknar samtidigt en bild av japansk historia under tusen år och den så kallade Kyotoskolans försök att skapa syntester mellan japanskt och västerländskt tänkande.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Monica Braw är japanolog och författare. I sin artonde bok om Japan får vi möta den europeiska fascinationen för Japan under sent 1800-talet som gick under benämningen “Japonismen". Det var en tid då européer entusiastiskt köpte upp konst från det då, för många västerlänningar, helt okända Japan. Vad betydde det här för den europeiska konsten? Och var det verkligen en rättvis bild av Japan som den europeiska allmänheten fick ta del av?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Edvard Hollertz är agronom och politisk redaktör på ATL. I sin bok Tågen stannar inte här längre gör han en resa genom södra och mellersta Sveriges landsbygd. Han möter politiker och entreprenörer som berättar hur landsbygden ser ut inifrån. Han besöker gamla bruksorter som fått nytt liv och presenterar den nya trenden att köpa och renovera ödehus.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Brissman är idéhistoriker vid Lunds universitet. I Framtidens historia beskriver Brissman hur framtiden skildrats genom historien. Vare sig det handlat om utopier eller dystopier har bilden av framtiden alltid varit beroende av sin samtid. Sättet vi blickar in i det okända säger oss något om den tid vi lever i.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.