Monica Braw är japanolog och författare. I sin artonde bok om Japan får vi möta den europeiska fascinationen för Japan under sent 1800-talet som gick under benämningen “Japonismen". Det var en tid då européer entusiastiskt köpte upp konst från det då, för många västerlänningar, helt okända Japan. Vad betydde det här för den europeiska konsten? Och var det verkligen en rättvis bild av Japan som den europeiska allmänheten fick ta del av?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Edvard Hollertz är agronom och politisk redaktör på ATL. I sin bok Tågen stannar inte här längre gör han en resa genom södra och mellersta Sveriges landsbygd. Han möter politiker och entreprenörer som berättar hur landsbygden ser ut inifrån. Han besöker gamla bruksorter som fått nytt liv och presenterar den nya trenden att köpa och renovera ödehus.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Brissman är idéhistoriker vid Lunds universitet. I Framtidens historia beskriver Brissman hur framtiden skildrats genom historien. Vare sig det handlat om utopier eller dystopier har bilden av framtiden alltid varit beroende av sin samtid. Sättet vi blickar in i det okända säger oss något om den tid vi lever i.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius valet av Magdalena Andersson till ny statsminister, hur fria samhällen bör hantera den ökande smittspridningen av covid-19 och om Sverige går mot en permanent elkris. Programledare: Erik Thyselius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gudrun Nyberg, som är läkare och författare, har skrivit boken Läkarinnor. År 1870 blev det möjligt för kvinnor att studera medicin. Då valde 24 pionjärer att utbilda sig till läkare. Alla blev inte färdiga, men det var målmedvetna kvinnor som stod emot sin tids diskriminering och fördomar, och som fann en nisch som folkbildare i fråga om kvinnors hälsa.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När organiserades vikingatidens samhälle? Lotta Gröning samtalar med Kristina Ekero Eriksson som är vetenskapsjournalist och arkeolog. I sin bok Vikingatidens vagga berättar hon om handelsvägar, segelfartyg och utveckling av järnsmide och vapen, och om hur krigarna rustades med raseriet som grund och stridstekniken som vapen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elektrifieringen av industri och transporter innebär att elbehovet ökar kraftigt. Samtidigt sker ny elproduktion i dag nästan uteslutande genom vindkraft. Kombinationen av större efterfrågan och större beroende av ojämn produktion – vindkraften producerar ingen el när det inte blåser – förvärrar obalanserna i elsystemet. Fortsätter Sverige på denna väg är risken överhängande för allt större problem med kapacitetsbrist och prissvängningar och till och med roterande nedsläckningar av elnätet. Det menar Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och vd för konsultföretaget INBEx. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jakob Christensson är idéhistoriker. I Vattenvarelser stiftar läsaren bekantskap med hajar, valar och maneter samt andra djur som under stora delar av mänsklighetens historia väckt fascination, skräck och förundran. Trots att vi levt nära haven och dess varelser har många av djuren, in i vår tid, förblivit mystiska väsen vars liv vi vet lite om.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ylva Herholz är författare och journalist. Hennes senaste bok Det där tyska beskriver dels den egna släktens vedermödor i ett efterkrigstida Europa och hur erfarenheterna från kriget än idag präglar den tyska offentligheten, men är också en studie av hur vår svenska självbild har formats i mötet med just Det där tyska. Samtalet leds av Erik Thyselius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torbjörn Elensky är kritiker, librettist och författare: nu senast till Absolut text, en bok om hur språket i allmänhet och skriften i synnerhet formar vår värld. Framställningen bygger på anteckningar och reflexioner som Elensky gjort under mycket lång tid, jag egentligen hela sitt vuxna liv. Resultatet har också blivit rikt och brett med gott om historiska referenser. Religionens nära samspel med text, översättningarnas problem och möjligheter, vad makten att namnge betyder är bara några av de frågeställningar han tar sig an.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.