Bakom bokhyllan

Making the work of researchers open and accessible is nowadays a requirement from governments, financiers and scientific publishers worldwide. But wahat does it mean in practice ti work openly? In this episode we meet two researchers who have made open science their everyday practice.

Researcher Nina Kirchner, Associate Professor of Glaciology at Stockholm University, and Director of Tarfala Research Station, spends several months each year in the northern parts of Sweden and in the Arctic to collect data from glaciers and mountain peaks. This research is important in the understanding of climate change, therefore Nina Kirchner and her researh team shares this data in repositories accessible by anyone.

Open science is the practice also for ethologist John Fitzpatrick, Associate Professor at the Department of Zoology, and Teacher of the Year, who has a research interest in sexual selection and the evolution of reproductive behaviours. In the Department of Zoology open science is standard, with a rarely high rate of open data publications.

In this episode they talk about their research, how they handle research data and what the incentives as well as the challenges might be to work openly.

The podcast is in English. Find more episodes on open science (in Swedish) in our backlog, or at the website of Stockholm University Library.

Please rate our podcast, and this episode in you pod app! Or contact us and let us know what you think: [email protected]

In Bakom bokhyllan's first episode in English we look at science communication: What impact does it have and why are we doing it? Can knowledge really change people's behavior?

We talk with Will Brehm, Associate Professor of Education and International Development at University College London & Creator of the academic podcast FreshEd, and Gia Destouni, Professor of Hydrology and Water Resources at Stockholm University.

Will and Gia are researchers and teachers, working in two very different fields at different universities, but they are both interested in how research is being communicated to the general public, and within the academic world.

This episode is a collaboration with the podcast Fresh Ed. Host is Cecilia Burman, communication officer at Stockholm University Library.

For further exploration, please visit:

Freshed.com

su.se/bakombokhyllan

Konst + vetenskap = sant.

Hur kan två så vitt skilda discipliner bli något mer och kanske större när de får verka tillsammans? I det här avsnittet får vi träffa Hanni Kamaly, konstnären som jobbar forskningsorienterat, och Lena Sawyer, forskaren som till viss del jobbar konstorienterat, för att prata om just det här. Men vi börjar på Accelerator, konsthallen som samtidigt är en mötesplats – för konst, vetenskap och aktuella samhällsfrågor, där konsthistorikern och föreståndaren Mårten Snickare berättar om hur denna ganska unika verksamhet blev en del av Stockholms universitet.

Ända sen Carl von Linnés tid på 1700-talet har allmänheten bidragit i stor skala till vetenskapens framsteg. Nu kan vanliga medborgare även delta i sökandet efter utomjordiskt liv, bara en knapptryckning bort. Men hur säkerställer man att icke-forskare gör rätt – och hur stor är egentligen sannolikheten att hitta E.T?

I avsnittet intervjuas Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Lars Mattsson, astrofysiker vid Nordita och en av projektledarna för medborgarforskningsprojektet VASCO.

Med anledning av den pågående Open Access-veckan intervjuar vi Paula Uimonen, professor i socialantropologi på Stockholms universitet om hur hon ser på öppen tillgång utifrån ett rättviseperspektiv.

Den akademiska världen kan vara svårnavigerad, även för den som har kommit en bit på sin forskarkarriär. Då kan det vara skönt att ha en mer erfaren forskare att vända sig till. Men vad innebär det att ha, eller att vara, en mentor?

I höstens första avsnitt av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan får lyssnarna möta mentorn Laura Alvarez Lopez och den tidigare mentanden Britta Zetterström Geschwind som berättar om sina erfarenheter. Båda deltog i förra omgången av Humanvetenskapliga områdets mentorsprogram på Stockholms universitet, som startar på nytt hösten 2021.

Tiden under coronapandemin har för många inneburit ett arbets- eller studieliv på distans, där en stor del av vardagen fått flytta från de faktiska rummen till de digitala. Hur har den här snabba digitala omställningen påverkat oss, på kort och lång sikt? Och vad tar vi med oss till det nya normala, både i form av praktiska erfarenheter och som spår i våra hjärnor? Det pratar vi med två forskare om – Håkan Fischer och Petra Lindfors, båda professorer i psykologi på Stockholms universitet.

I spåren av coronapandemin har en våg av desinformation, spekulationer och konspirationsteorier om viruset också spridits över världen. Men varifrån kommer detta idéstoff, och är förtroendet för vetenskapen hotat?

Vetenskapen och forskningen har hamnat i centrum under det senaste året på grund av coronavirusets spridning. Men forskarna är inte alltid överens, varken om virusets ursprung eller om strategier för att förhindra smittspridning. Så hur ska allmänheten kunna avgöra vad som är fakta och vad som är spekulation? Och vad är skillnaden mellan att syna makthavarna och konspirationsteoretiskt tänkande?

Vi samtalar med Annika Rabo, professor på Socialantropologiska institutionen på Stockholms universitet. Hon är också delaktig i COMPACT, ett tvärvetenskapligt nätverk som samlar forskning om konspirationsteorier i Europa.

Med avstamp i årets Internationella kvinnodag forskar vi i orsakerna till att endast 29 procent av professorerna på svenska lärosäten är kvinnor. Vilka hinder och möjligheter finns för att kvinnor ska kunna göra akademisk karriär? Och vilka fördomar möter kvinnor som studerar inom mansdominerade områden, som naturvetenskap och teknik?

Nästan all undervisning på högre utbildningar sker i dagsläget på distans, och många studenter sitter hemma och pluggar. Men hur får man plugget gjort när man varken kan träffa lärare eller kursare? Hur skaffar man sig bra rutiner? Och vad kan man vinna på att lära känna sig sina egna brister och styrkor?

Ja, hur fixar man egentligen plugget på distans, när tvättmaskinens ljud trummar i bakgrunden och det känns ensamt framför datorn?

I det 33:e avsnittet av Bakom bokhyllan får vi hjälp av Studie- och språkverkstadens skrivpedagog Kristina Schött som tipsar om vad du som student kan göra för att få till en bra studieplanering. Hon går också igenom nio konkreta råd till dig som pluggar hemifrån. Vi träffar också lektorn och forskaren Maria Öhrstedt som guidar till din inre studiemotivation.