Bakom bokhyllan

Forskning visar att vi tänker med hela kroppen snarare än med bara hjärnan. I den andra delen av vår serie om e-böcker vill vi med utgångspunkt i det ta reda på mer om hur läsminnet fungerar när vi läser och pluggar digitala texter, och vi tar hjälp av läsforskaren Anezka Kuzmicova, som i sina undersökningar utgått från forskningsinriktningen embodied cognition.

Forskare framställs ofta ensamma framför en dator omgiven av böcker. Sedan lämnar hen från sig ett bokmanus och allt är klart. Men så funkar det väl inte? Egentligen är forskningsarbetet mycket större och innehåller allt ifrån att söka pengar och samla in data, till att prata med journalister.

I detta avsnitt av Bakom bokhyllan går vi till botten med forskningsprocessen och träffar forskaren Caroline Uggla som jobbar på SUDA, den demografiska enheten på Stockholms universitet. Hon berättar hur det gick till när hon kom fram till att könsfördelningen på arbetsplatsen påverkar skilsmässor, något som blev riksnyheter.

Robotar och andra intelligenta tekniker är på frammarsch och aldrig tidigare har AI (artificial intelligens) diskuterats så livligt som nu. Redan idag styr tekniken oss utan att vi tänker på det. Till exempel när du ska strömma film eller boka tåg- o flygbiljetter på nätet så samlas data om var du befinner dig. Är det så att den digitala informationstekniken behöver juridisk styrning i vad som ska vara möjligt eller kan vi lita blint på teknikutvecklingen? Ja, hur vill vi att samhället ska se ut?

I den här andra delen om rättsinformatik går vi vidare med aktuella forskningsfrågor för juridiken i det digitala informationssamhället och möter åter igen universitetsadjunkten Christine Storr från juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi hör också Christine Storr berätta om sin egen forskning om juridisk informationssökning. Hur kan vi få verklig kontroll på hela informationsmängden när vi söker i databaser? Kan tekniken ta hänsyn till vårt tänkande när vi söker efter information?

I poddavsnitt #9 dyker Universitetsbibliotekets podd Bakom Bokhyllan ned i ett omfattande ämne som rör oss dagligen: Rättsinformatik - juridiken i det digitala samhället. Vi möter univ.adj. Christine Storr som forskar och undervisar i det tvärvetenskapliga ämnet rättsinformatik vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

I den här första delen av två benar vi bland annat ut begreppet rättsinformatik och hör också vilken betydelse Universitetsbibliotekets databaser har för studierna inom rättsinformatik. Christine berättar också om hur kan tekniken hjälpa juridiken och hur kan jurister använda tekniken för att bli mer effektiva. Frågorna inom området är inte bara tekniska och juridiska utan även filosofiska och etiska. Har rättsinformatiken någon betydelse för alla integritetsaspekter som finns inom t.ex. sociala medier? Kan och/eller ska vi reglera AI-tekniken?

Det barkar mot jul och ett nytt år, en tid då många har en stund över för att reflektera både kring vad som hänt och vad som kommer att hända framöver. I detta julavsnitt av Stockholms universitetsbiblioteks podd Bakom bokhyllan ska vi göra just det.

Vi kommer gå tillbaka till ett par av höstens program och återigen träffa juriststudenten Avin Kadir, överbibliotekarie Wilhelm Widmark, men först ska vi till studenthuset och träffa studie- och språkverkstaden för att höra om studietekniker och hur man kan kombinera julledighet med tentaplugg.

I det sjunde avsnittet av Stockholms universitetsbiblioteks podd Bakom bokhyllan ska vi gå in lite närmare på Open Access, öppen tillgång, som är en del av Open Science, eller öppen vetenskap. Det här är den andra delen i vår serie om öppen vetenskap, och vi ska bland annat försöka ta reda på hur framtiden ser ut för Open Access, och höra vad forskare säger om både Open Access och om EU-initiativet Plan S, som fått kritik inom delar av forskarvärlden.

På Stockholms universitetsbibliotek finns cirka 800 000 e-böcker tillgängliga, men vad väljer studenterna att läsa när det kommer till valet mellan den tryckta och den digitala boken? Går det lika bra att läsa och lära från en skärm som från tryckt text? I det här avsnittet möter vi studenter och bibliotekarier för att reda ut eventuella hinder och möjligheter för e-boken. Vi hör också vad forskningen kan berätta om våra vanor och attityder till digitala texter.

Open science, open access, öppen kod, öppna data, öppna lärresurser, citizen science. Ja, det är kanske inte helt enkelt att hålla koll på alla begrepp som finns inom paraplyet för öppen vetenskap. I det femte avsnittet av Bakom bokhyllan ska vi reda ut de här begreppen och så ska vi höra vad det finns för vinning med att göra forskning öppet tillgänglig. Vad kan du som student få ut av öppen vetenskap? Och vad är bibliotekets roll i allt det här?

Nu i oktober är det många som nyligen har lämnat in terminens första skrivuppgifter – och för vissa är det kanske de första akademiska skrivuppgifterna i hela livet. Vad ska man då tänka på när man skriver akademiskt, hur ska man förstå uppgifterna, hur vet man vad läraren vill ha och vad gör man om man inte förstår?

I fjärde avsnittet av Bakom bokhyllan träffar vi åter John Riesenfeld från Studie- och språkverkstan. Universitetslektorn Daniel Ritter berättar utifrån sin synvinkel om hur han konstruerar tentor och vad han förväntar sig av studenter. Och Karl Gustafsson, som kommer direkt från gymnasiet, berättar om sin första tid som student på DSV, Institutionen för data och systemvetenskap

I det tredje avsnittet av Bakom bokhyllan beger vi oss ut på Stockholms universitet för att ta reda på hur man kan lära sig att plugga effektivt. Det här är den sista delen i vår inledande trilogi om att vara ny student på universitetet, och du möter återigen studenterna Anna Börjesson, Avin Kadir, Christian Masarov och Sara Kullström. Vad har de för knep när det gäller studieteknik och vad kan de lära dig? För att få svar från fler håll har Bakom Bokhyllan också träffat pedagogen John Arwidsson från Studie- och språkverkstan som varje dag hjälper studenter med akademiskt skrivande och studieteknik.