Bakom bokhyllan

I mars 2020 nådde coronapandemin Sverige med full kraft. Stora delar av samhället tvingades ställa om och Stockholms universitet var inte ett undantag. Undervisningen på campus blev digital över en natt in och på Frescatibiblioteket var man under en period tvungen att slussa in besökare med hjälp av en vakt. Under hösten öppnade campus till viss del upp igen, men mycket av undervisningen har fortsatt skett på digitala plattformar.

Hur har den här krisen påverkat studenterna, bibliotekspersonalen och forskarna på Stockholms universitet?

I avsnitt 32 av Bakom bokhyllan tar vi en återblick på året som gått och möter studenterna Hedda och Wilma som precis hade börjat plugga när pandemin slog till, bibliotekarierna Annika Zachrisson och Anna Stigell, samt forskaren och psykologiprofessorn Per Carlbring som fått nya insikter om forskningens förutsättningar.

Runt om bland världens universitet och högskolor pågår en förändring inom den vetenskapliga kommunikationen där stora krafter vill öppna upp forskningsresultat och andra vetenskapliga källor som öppna tillgångar för studenter, forskare, ja, alla samhällsmedborgare att fritt få ta del av. Att kunna ladda ned fullt ut alldeles gratis. På Stockholms universitet finns ett vetenskapligt förlag som heter Stockholm University Press, SUP, där forskare styr utgivningen och som bygger just på idén om öppen tillgång.

I år firar Stockholm University Press fem år och sedan första boken gavs ut 2015 har SUP publicerat 31 böcker och 10 st tidskriftserier. Allt finns fritt tillgängligt på förlagets hemsida.

I det här 31:a avsnittet av Universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan ska vi titta in och få en inblick i vad förlaget Stockholm University Press gör och vilken funktion det fyller. Vi möter Stockholms universitets vice rektor Elisabeth Wåghäll Nivre, frankofil-forskaren Christophe Premat och de båda redaktionsrådsrepresentanterna Stefan Helgesson och Sonya Peterson samt bibliotekschefen och ansvarige utgivare för SUP, Wilhelm Widmark.

Alexander Mörk Eidem, regissör vid Dramaten, är aktuell med Röde orm, Frans G Bengtssons klassiska vikingaepos. Den älskade äventyrsromanen har blivit pjäs och den utspelar sig på ett bibliotek, och karaktärerna är således bibliotekarier. Men under pjäsens gång förvandlas de till blodtörstiga vikingar och biblioteket tar sig an formen av ett böljande hav. Vad kan det här dramat säga oss om bibliotekarien och bibliotekets roll idag?

Vi bestämde oss för att bjuda in Alexander Mörk Eidem till poddstudion tillsammans med Stockholms universitets överbibliotekarie Wilhelm Widmark för att prata om bibliotek och bibliotekarier både inom konsten och populärkulturen, och i den verkliga verkligheten. Det blir ett samtal om kulturkvinnans starka ställning, hur man bäst lurar män till teatern, om bibliotekens identitetskris och så kommer vi att spräcka hål på klichébilden av bibliotekarien.

Den här intervjun spelades in 9 mars 2020, precis innan coronakrisen tog fart i Sverige. Premiären av den här pjäsen som skulle ske den 2 april blev alltså inställd då, och det är anledningen till att avsnittet sänds först nu.

I alla tider har människan sökt kunskap i strävan att utveckla en bättre värld eller sätt att leva eller förstå världen. Men i alla tider har det också många gånger varit kontroversiellt att komma med nya upptäckter utan att bli hycklad eller rent ut av få ge avbön på sin vetenskap. Historiens kanske mest kända exempel är Galileo Galilei som år 1633 tvingades ge avbön på sin förklaring och erkännandet av den heliocentriska världsbilden. Hur är det med den akademiska friheten egentligen? Har den alltid funnits eller när och varför kom den? Hur pass skör är den akademiska friheten och vilka påfrestningar, förändringar har den stött på genom åren? Bakom bokhyllan dyker i det här 29:e avsnittet ned i ett samtal med prof. i idé- och lärdomshistoria, Staffan Bergwik, och Cecilia Åse som är professor i genusvetenskap. Båda verksamma vid Stockholms universitet.

I dagarna kom ett pressmeddelande om att Kungliga biblioteket tillsammans med fem universitetsbibliotek i Sverige, varav Stockholms universitetsbibliotek är ett, i en gemensam insats ska digitalisera hela det svenska trycket – från 1400-talet fram till idag. Hur inleder man ett sådant mastodontprojekt? Det ska vi få veta i det här avsnittet av Bakom bokhyllan, som dock börjar mitt framför den digitaliseringsrobot som köptes in 2011 för att kunna påbörja ett annat stort digitaliseringsprojektet här på Stockholms universitetsbibliotek, då vi bland annat digitaliserade och publicerade omkring 1500 doktorsavhandlingar, vilket skulle skapa rubriker i tidningar och en anmälan till Justitiekanslern.

De äldsta, unikaste och mest värdefulla böckerna i bibliotekets boksamlingar står i två klimatanpassade magasin under entréplan. Det handlar om böcker ända tillbaka till 1400-talet. I vissa av de äldre vetenskapliga böckerna blandas iakttagelser med ren fantasi. I detta avsnitt guidar bibliotekarien Leif Friberg oss bland några av de äldsta och märkligaste böckerna.

I avsnittet deltar även Emilie Wellfelt, postdoktor i historia, som bland annat använder de här böckerna för sin forskning om paradisfågeln där hon undersöker paradisfågelns betydelse både i västerländsk dåtid, men också i den lokala muntliga traditionen, samt fågelhandelns inverkan på spridningen av islam.

Till Stockholms universitetsbibliotek kommer flera tusen besökare dagligen för att plugga eller söka efter litteratur. Men hur gör du om du vill koppla av och lätta på tankarna med annan litteratur på biblioteket? Bakom bokhyllan har träffat bibliotekarie Emil Erixon som berättar om hur du hittar tidskrifter och dagstidningar i bibliotekets samlingar. Vi tipsar också om användbara databaser och appen BrowZine där du bygger upp ditt eget läslustarkiv.

Klimatrapporterna och nyhetsrapporteringen kring klimatet avlöser varandra. Ingen kan ha undgått att just vårt flygande innebär negativa konsekvenser för klimatet, men samtidigt som vår medvetenhet ökar, fortsätter vi att i nästan samma takt som tidigare resa på samma sätt. Och den akademiska världen är inget undantag.

På Stockholms universitet har tjänsteresorna med flyg ökat stadigt under åren, samtidigt ska parollen ”att leva som vi lär” vara central för universitetets miljöarbete.

Hur går allt det här ihop? Vad säger forskarna själva om det här?

I det här avsnittet av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan ska vi träffa klimatforskare och andra som bestämt sig för att klimatbanta rejält, och så får vi veta mer om det Climate Emergency Letter som universitetet skrivit på. Dessutom får vi höra hur man smidigast tar sig jorden runt utan att vara i luften.

Och vi ställer frågan: Att forska utan att flyga – är det möjligt?

Uppdatering 12 mars: De preliminära siffror som nämndes tidigare i avsnittet avseende ökningen av utsläpp från flygresor mellan 2018 och 2019 har reviderats centralt på SU och avsnittet har därför uppdaterats med korrekta siffror.

Mitt under Nobelveckan måste vi ju släppa ett specialavsnitt om Nobelpriset, men från ett annat perspektiv än festligheterna, glittret och äran. Vi vill ta reda på vad Nobelpristagaren Svante Arrhenius privatliv under förra seklet kan säga om naturvetenskapernas och Nobelprisets fortsatta manliga dominans idag, och träffar Staffan Bergwik, docent i idé- och lärdomshistoria vid Stockholms universitet. Han har bland annat forskat om genusstrukturer inom naturvetenskapen under första halvan av 1900-talet, och berättar om hur Arrhenius privatliv, med en borgerlig hemmafru och barn, var tätt sammanflätat med det offentliga livet som en av tidens mäktigaste vetenskapsmän. Vad säger dåtidens normer och strukturer om vetenskapen och Nobelpriset idag?

Under lång tid har världens länder rört sig mot demokrati, men nu syns flera länder röra sig bort från den. Det hävdar flera forskare och nämner Kina, Ungern och Turkiet som exempel på länder där den akademiska friheten är hotad, och där forskare tvingas söka skydd i andra länder. Vad är akademisk frihet och hur ser det ut med den vetenskapliga autonomin och forskningsfriheten såväl i Sverige som runt om i världen? Om det handlar det här avsnittet av Bakom bokhyllan om.

Vi möter två personer från Stockholms universitet som på olika sätt jobbar för akademisk frihet: Arne Jarrick, professor i historia, och Johanna Wiklund, strategisk handläggare för internationalisering och kontaktperson för det internationella nätverket Scholars at Risk (SAR). Sedan 2013 är Stockholms universitet med i nätverket, som främjar den vetenskapliga autonomin genom att hjälpa forskare som utsätts för förföljelser, våld eller andra typer av trakasserier i sina hemländer. Tillsammans med SAR jobbar SU för de akademiska kärnvärdena: Autonomi, rättvisa, integritet och akademisk frihet.