Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

I det här avsnittet reder vi ut vad som är skillnaden mellan det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varför det är viktigt att synliggöra och prata mer om det främjande arbetet i förskola och skola, dvs de saker vi gör på daglig basis utan att något har hänt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att varje barn och elev ska lära och utvecklas. Vi pratar också om vad forskningen säger i arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och vad vi kan göra för att förebygga och förhindra konflikter och kränkande behandling.

Hanna arbetar som Barnrättsombud på Utbildningskontoret, Norrköpings kommun.

Lästips:

Medverkande: Liria Ortiz, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

Med anledning av att den fjärde utgåvan av Motiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling har kommit och att Liria Ortiz och Anna Sjölund arbetar med en ny utgåva av Motiverande samtal vid NPF spelar vi in ett samtal om MI med leg. psykolog och författare Liria Ortiz. Hon berättar om grunderna och förhållningsättet i MI, när MI kan vara en hjälp i skolan, både för individer och grupper, och vilka förändringar som har gjorts i de nya utgåvorna. Hon lyfter också fram hur MI kan anpassas till personer med NPF.

Lästips

Medverkande: Leg, logoped Ann-Sofie Björkman Taleman, enhetschef  Logopedimottagningen i Linköping, US och intervjuare leg. psykolog Sofia Månsson centrala barn- och elevhälsan Norrköping

Hur ser en förväntad språkutveckling ut? Hur ska man veta när man ska reagera, med tanke på att det är naturligt att barn utvecklas i olika takt? Det och lite till pratar leg. logoped Ann-Sofie Björkman Taleman om i detta avsnitt av Barn- och elevhälsopodden.

Tips:

Beskrivning av studie som visar att mängden prat i ett barns uppväxtmiljö har större samband med egen språkproduktion än faktorer som socioekonomisk status, kön och flerspråkighet.

https://www.forskning.se/2024/01/22/barns-sprakutveckling-gynnas-av-mycket-prat/

Podcast om studien: https://www.pnas.org/post/podcast/adult-talk-and-childrens-speech

Lärpocket ”Förstå och arbeta med språkstörning” Av Anna Eva Hallin.

https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/forsta-och-arbeta-med-sprakstorning/187d6e29-fe99-4f35-a641-da50beba0965

Bild på språkpyramid:

https://images.app.goo.gl/uq5V8uAvcbWNRDYK8

Här finns samma bild i bättre upplösning, men i ett bildspel på 1177:

https://www.1177.se/api/hjv/unit/SE2321000222-0257300/offers/8/files/1/Del%202.pdf

Medverkande: Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och får ibland frågor om förskolebarns sexualitet. Många pedagoger tycker att det är svårt att närma sig och prata om onani och sexualitet hos förskolebarn. Sofia berättar i avsnittet om vad sexualitet hos barn innebär och hur det tar sig uttryck. Hon berättar också om olika strategier man som pedagog kan använda sig av när barn exempelvis ”fastnar i” onani på förskolan.

Boktips

RFSU: Barns sexualitet en vägledning

I vissa barngrupper kan det finnas ett extra stort intresse för kroppen. Här finns material att inspireras av för att lyfta in ämnet i den pedagogiska verksamheten:

Rädda barnen: Stopp! min kropp

Medverkande: Idor Svensson, leg psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, professor i klinisk psykologi Linnéuniversitetet och Therese Björnstam, psykolog centrala barn- och elevhälsan Norrköping (intervjuare)

Assisterande teknik och dess plats i skolan kan väcka funderingar när allt fler röster höjs för att öka andelen tryckta läromedel i skolan. Lyssna på när Idor Svensson, professor och forskare, samtalar med Therese Björnstam om hur assisterande teknik utgör ett komplement i undervisningen, för vem det är absolut nödvändigt och hur lärare kan nyttja tekniken på bästa sätt.

För dig som vill veta mera vänd dig till centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.

Länkar:

https://www.svd.se/a/Gy1JKQ/debattorer-vissa-elever-behover-ta-hjalp-av-teknik

https://www.mtm.se/

https://www.regeringen.se/artiklar/2024/01/regeringen-satsar-pa-okad-lastid-och-minskad-skarmtid/

Medverkande: Eva Lindberg, skolsäkerhetssamordnade på Utbildningskontoret, Miriam Fohlin, leg. psykolog på Centrala barn- och elevhälsan, Tony Georgson, säkerhetsstrateg på Säkerhetsavdelningen och Therese Björnstam, leg psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

Intranätssida om Hot och våld för Norrköpings kommun

Barn och elevhälsopodden – Den goda relationen del 3 – Från teori till praktik på en förskola

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden, Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik samt fil. dr och leg. psykolog Petri Partanen.

I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan.

Lästips:

Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering.

Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan

Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), från förskolan Hantverkaren Patricia Mohlin, barnskötare, och Joline Ernell, förskollärare, och från Centrala barn- och elevhälsan Sofie Berglund Ernman, socionom och Miriam Fohlin, leg. psykolog

När förskolan Hantverkaren upplevde att de hade kört fast i arbetet med att nå goda relationer med vårdnadshavare vände de sig till Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam för att få hjälp och stöd. Tillsammans tog de sig an arbetet att stärka samverkan och bygga hållbara samverkansprocesser för att förbättra relationerna mellan förskola och vårdnadshavare. I avsnittet delar de med sig av gemensamma arbetet, från uppstart till avslut, från såväl förskolans perspektiv som Centrala barn- och elevhälsans perspektiv.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog

Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Kristina Wessman, pedagog på förskolan Svanen och Sofie Berglund Ernman, socionom på Centrala barn- och elevhälsan

Det är känslomässigt laddat att arbeta med andras barn. Det är många gånger svårt och kräver mod, nyfikenhet av var och en som arbetar runt barnet och eleven. Dessutom krävs en tillit och tro på sig själv och sin yrkeskompetens, men även en tro på barnet/eleven och dess föräldrar. Förskolan och skolan har ett uttalat uppdrag och ansvar i relationsarbetet med barn och familjer. Samtidigt är det lätt att utgå från att det samarbetet bara ska finnas och att vi inte pratar konkret om vad det innebär och hur det går till. Poddavsnittet handlar om just detta och berör både vad vi som pedagoger kan göra och vilka förutsättningar som behöver finnas i organisationen.

Länktips

Samarbete i förskolan av Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström

Föräldrasamverkan: att bygga tillit av Ann S. Pihlgren