Barnen

Barnen

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Barnen episodes

  • Betygsjakten
    Med bara några månader kvar till skolavslutningen kämpar eleverna i årskurs nio på Hovsjöskolan för att klara betygen. Barnens Jonna Berglund besökt Hovsjöskolan och i det sista programmet är årskurs nio i blickfånget.

    - Allt går om man vill! säger en tjej som går i nian.  Hon har lyckats höja sina betyg  under det här läsåret och går på läxhjälp efter skoltid för att fortsätta med det. Flour Mardo har precis fått tillbaka ett av de nationella proven i svenska när Barnen är på skolan. Hon fick det näst högsta betyget. Men trots det tycker hon att det är tufft nu: - Betygskraven höjs hela tiden och ibland är det svårt att orka med det, säger Flour Mardo.  Hovsjöskolan är en skola där det sjuder av liv och rörelse. Men det är också en skola med stora utmaningar. Omkring hälften av niorna saknar betyg för att komma in på gymnasiet. - Jag vill kunna plugga vidare.. För att göra min mamma stolt. Det säger Jimmy Hyvättinen,  också en av niorna på Hovsjöskolan som lägger in en extra växel nu under det sista läsåret på grundskolan.
    Det tredje och sista programmet i serien: En skola med utmaningar
    30 min
  • Jag älskar skolan
    Det är som att dras in i en virvelvind. På Hovsjöskolan i Södertälje sjuder det av liv och vilja. Men trots det saknar nära hälften av eleverna i nian betyg för att komma in på gymnasiet. Varför?Den andra delen från Hovsjöskolan i Södertälje har fokus på eleverna i årskurs sex.

    - Jag gillar att vara annorlunda. Det är omväxlande, säger Noa Galan Frick. Om alla är lika blir det inga fler konversationer, fortsätter han.
    Noa Galan Frick går i årskurs sex på Hovsjöskolan. Vi får följa hans tankar under några vinterdagar. Han älskar skolan och är en bland fler som välkomnar betygen som  infördes i årskurs sex i år. - Betygen gör att vi skärper oss, säger Noas kompis, Ram Moshtaq Abdulwahed Al-Jabiri som också hörs i programmet.
    Del 2 av 3 i serien: En skola med utmaningar
    30 min
  • Vi översätter mellan de nyanlända och fröken
    Det är som att dras in i en virvelvind. På Hovsjöskolan i Södertälje sjuder det av liv och vilja. Men trots det saknar nära hälften av eleverna i nian betyg för att komma in på gymnasiet. Varför?

    Barnen i P1 har under flera vinterveckor besökt Hovsjöskolan, där nästan alla barn har ett annat modersmål än svenska och där andelen nyanlända barn bland annat från krigets Syrien blir fler. Idag sänder vi det första programmet av tre därifrån och då är det klass tre som är i blickfånget. -Vi är fyra i familjen, men när farbror kom från Syrien fick vi bli fem. Min farbror är skön, för han har sinne för humor. Det säger Gabriel Khajo, 11 år som går i årskurs tre  och som är en av dom som Barnen följt under några vinterveckor. -Det är några i min klass som har svårt att prata svenska. Så det är tur att vi andra barn kan hjälpa till att översätta mellan dom och fröken, säger Despina Dib som också går i årskurs tre.
    Gabriel Khajo och Despina Dib har själva varit med och gjort programmet. Under några dagar fick de låna varsin bandspelare för att  skildra sin vardag på Hovsjöskolan.
    30 min
  • I gatuvåldets skugga
    - Kommer man till stan ska man vara beredd på att det kan bli bråk. På plattan i T-centralen sitter 17-årige Aldo Ortiz Cruz och väntar på sina kompisar. Den snabbast växande gruppen som påverkas av gatuvåldet är unga mellan 15 och 17 år. Där offer ibland blir förövare.

      Den 13 oktober 2011 presenterades en ny rapport beställd av hjärnskadeförbundet ”Hjärnkraft” och projektet ”Akta huvudet” om gatuvåldets ekonomi. En misshandel kan kosta samhället runt 75 miljoner kronor.
    I skuggan av en misshandel finns familjer, släkt, vittnen och myndigheter som ska sätta in resurser för att hantera var och en av de ca 235 grova fall av misshandel som sker dagligen enligt rapporten Gatuvåldets ekonomi.
    Victor Maldonado var 16 år när han högg en kniv i en annan person och sen dess har han velat  ändra sitt våldsamma beteende.
    Erik Bolin är projektledare till ” Akta huvudet” som finansieras av arvsfonden.   – Vi har offer,vittne och förövare i vårt fokus, ingen föds till förövare man blir det.
      Programmet sändes första gången 27 oktober 2011.
    30 min
  • Får man slåss?
    Vad är det för krafter som sätts igång när barn brottas och mäter krafter med varann? Ska vi vuxna stoppa alla tendenser till våld hos våra barn? I det fjärde programmet i serien Barn och våld går vi på spaning efter gränsen mellan våld på lek - och våld på allvar.

    - Man känner både hat och glädje under ett pass, säger Andy. Han tränar på Stockholms enda klubb som lär ut kampsporten MMA, Mixed Martial Arts, till barn från sex år. Men han och sparringpartnern Fidel Coard är överens om att här tränar man med varann, inte mot varann.
    - Jag vill ju inte bryta hans arm, jag vill att vi båda ska lära oss något, säger Andy.
    Johan Fröding har ett fantastiskt minne från mellanstadiet. Barnen hittade isoleringsrör på en byggplats nära skolan. Man kunde knyta ihop dem i ändarna och svinga dem som ett vapen. Varje rast samlades killarna på byggplatsen för att slåss.
    - Vi blödde näsblod och skrapade upp knäna. Men vi kände oss levande. Mobbare och mobboffer, alla fick vara med. Och alla respekterade lekens regler, säger Johan.
    Ett program av Lollo Collmar.
    30 min
  • Tjejer som slåss
    - Man blir som en hund som pressas in ett hörn. Till slut kommer man att bita tillbaka och för mig blir det väldigt snabbt, istället för att använda ord använder jag nävarna. Malin som idag är 21 år har slagits sedan hon var tonåring. För ett år sedan polisanmäldes hon för misshandel i tunnelbanan.

    - Om man ser mig ser jag inte ut som en kickersbrud. Jag kom ner till Stureplan, jag är väldigt blond och hade höga klackar. Tjejerna som kaxade trodde väl att den här tjejen kommer inte göra något. Hon är inte sån.
    I Barnen möter vi tre unga flickor mellan 15 och 21 år som berättar varför de slåss. Malin är en av tjejerna som börjat synas i kriminalstatistiken. Antalet tonårstjejer som misstänks för våldsbrott har fördubblats på tio år. Fler tjejer än tidigare drar sig inte längre för att lösa konflikter med knytnävarna.
    Enligt en undersökning från Brottförebygganderådet, där forskare sen 1995, intervjuat elever i årskurs nio om deras utsatthet för brott och brottslighet, ser man inte någon ökning av flickors våld.
    Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att samhället tidigare inte såg lika hårt på flickors våld som på pojkars våld, medan man idag tenderar att polisanmäla våldsamma flickor i högre grad än tidigare.  -Pojkars våldsbrott behöver ingen förklaring för det har ansetts naturligt medan flickors våldsbrott kräver en förklaring för att de av samhället uppfattas som annorlunda, främmande, till och med sjuka.  En flicka slåss inte.
    Ett program av Vania Moore Briones
    28 min
  • När syskonbråk blir till våld
    - Den är min! - Nej, den är min! Så låter det i de flesta barnfamiljer men varför bråkar syskon och vad gör man om bråken övergår i våld? Syskonrelationen grundläggs tidigt i livet och är en stark relation ändå pratas det så lite om hur vi påverkas av våra syskon.

    - Det är så man gör med syskon, man bråkar, säger Agnes nio år och Gustav som är lika gammal tycker det kan vara bra att bråka för då får man prata ur sig all ilska.
    - Vi brukar liksom säga låtsatsförlåt till varandra, ett förlåt fast på låtsas, säger Michael också han nio år, när han förklarar hur han och hans lillebror gör när de blir sams igen.
    En del familjer behöver hjälp för att reda ut bråken mellan syskon och i Umeå finns det en studiecirkel som kallas Familjepeppen som riktar sig till föräldrar.
    - Syskonbråk är något som ofta får föräldrar att slita sig i håret, säger Ulla Nilsson som är kursledare.
    Men vad gör man om bråken blir till våld?
    - Det finns normala syskonbråk men om bråken blir för våldsamma kan det påverka relationen syskon emellan resten av livet, säger Elisabeth Schönbeck som är beteendevetare.
    Emma Nygren och Anneli Lindberg arbetar på tjejjouren i Umeå och ibland chattar de med tjejer som berättar om att de utsätts för våld av något syskon.
    - Det finns en hedersaspekt i syskonvåldet som inte handlar om andra kulturer eller andra religioner, säger Emma och Anneli.
    Ett program av Filippa Armstrong
    30 min
  • "Jag ville döda min pappa"
    - Jag trodde jag förtjänade att bli slagen, att det var mitt eget fel som var så dum och så värdelös.Peter Westberg som är 21 år och bor i Umeå blev misshandlad av sin pappa från att han var fem år tills han var åtta. Då började personal från skolan förstå vad som pågick. Efter hot om anmälan upphörde misshandeln, men såren hos Peter var djupa och skulle ta tid att läka.

    1979 blev det förbjudet att slå sina barn I Sverige, men trots det visar olika studier att 10 procent av alla barn i Sverige någon gång blivit slagen av en vuxen i hemmet. Sex procent av alla barn har blivit slagna vid upprepade tillfällen. Och mörkertalet är stort.
    När Peter var i tonåren började det hat han stängt inne bubbla upp. Han blev rädd för sig själv, för vad han kände. Han ville döda sin förövare, sin pappa.  Idag är han  21 år och efter samtal inom psykiatrin började han skriva om vad han varit med om och det blev början till en bok. Där berättar han om sin utsatthet och om vuxenvärlden som svek. Men det är också en berättelse om vägen till försoning.
    Ett program av Filippa Armstrong.
    30 min
  • Jennifer fick narkolepsi
    - Det känns ju skit att ligga här mitt i Stockholm precis intill en väg där det kör en massa bilar och se helt drogad ut. Dessutom är det livsfarligt för jag kunde lika gärna ramlat ihop mitt ute på gatan. Men det är som det är.

    Barnen sänder Barnaministeriet dokumentär: Jennifer fick narkolepsi
    För 14-åriga Jennifer Blom vändes livet upp och ned 2009 – ett par veckor efter att hon tog den där sprutan hon egentligen inte ville ta. För det visade sig att hon är en av de drygt 150 barn i Sverige som drabbades av narkolepsi efter att de vaccinerat sig mot svininfluensan. En sjukdom som på många sätt tvingat hennes att förändra sitt liv och vänja sig vid symptom som kataplexier och konstant trötthet och att äta beroendeframkallande mediciner. Men trots att det ibland känns mörkt finns hoppet om bot och framtidsdrömmarna där. Ett program av Karin Andersson.
    29 min
  • Bästisar med autism
    - När vi är hemma hos mig brukar vi sjunga och när vi är hon hos henne brukar vi leka rollspel.Så beskriver sextonåriga Mira vad hon och hennes bästa kompis Anna helst brukar göra när de ses.

    De ses ofta för de har mycket gemensamt – de är födda samma månad och har en gemensam halvsyster eftersom Marias mamma och Miras pappa en gång varit gifta. Och så har de bägge fått diagnosen autism. Idag går de inte på samma skola men snart börjar gymnasiet och deras plan är klar – de vill och ska gå tillsammas. Barnen sänder Barnaministeriet dokumentär: Bästisar med autism Ett program av Jonas Knutell.
    29 min

About Barnen

From the publisher's feed

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.