Han är tolv år nu. I sju och ett halvt år har han och hans mamma varit hemlösa. De har bott i garage, i källare och tillfälligt som inneboende. Under denna tid har de aldrig haft en egen nyckel. Pojken drömmer om att bli hockeyproffs så han kan köpa ett hem till sig och sin mamma. Nu har han gjort en egen radiodagbok. - Jag skulle vilja fråga kungen varför det finns hemlösa barn i Sverige, säger han.

För fyra år sedan letade en asylsökande 8-årig pojke mat i containrar utanför mataffärer runt om i Stockholm. Han gick i lågstadiet och på fritiden spelade han hockey. Nu har det gått fyra år, pojken har hunnit fylla tolv år och han och hans mamma har fått uppehållstillstånd i Sverige, men annars har nästan ingenting förändrats, sedan dess. De flyttar ständigt runt. Nyligen bodde de tillfälligt på ett patienthotell. Nu bor de inneboende hos en bekant, i väntan på att få hjälp med en permanent bostad.

Pojken säger att han har en framtidsplan.

- Jag vill bäst i hockey och köpa ett hem till mig och min mamma.

Enligt FN’s barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadssstandard, eller som det står i artikel 27: ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling”. Tidigare i år kom Rädda Barnens omdiskuterade rapport om barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Den visade att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll, ökar år från år. Programmet Barnen har träffat några av de barn som gömmer sig i statistiken. Hur lever de egentligen?

I dagens avsnitt: ”Jag bodde i ett garage” hör vi den hockeyspelande pojken och hans mamma berätta om hur deras liv ser ut idag.

Serien Barnen bakom siffrorna görs av Randi Mossige-Norheim och Rosa Fernandez.

Vad tänker du om pojkens situation? Kommentera eller maila gärna.

Barnen bakom siffrorna - ny serie i Barnen i P1! När Elin var tio år fick hon resa på semester med sin pappa för andra gången i sitt liv. Det blev en resa till Åland. Hennes pappa Lennart som är ensamstående sjukpensionär hade sökt stöd från Majblomman för att han och Elin skulle kunna hitta på nåt kul. Den här sommaren har de inte haft råd att åka nånstans, utom en campingnatt på Gävle camping. - Asså jag behöver inte ha nån semester och sånt/ /säger Elin och fortsätter Jag är bara glad att jag är med pappa//och om pappa inte har råd så behöver jag inte åka Att sjukdom kan påverka vardagsekonomin är ingen nyhet, men är man dessutom ensamstående förälder kan en förminskad inkomst få stora konsekvenser. I en annan lägenhet i utkanten av Söderhamn berättar Erica om en mardrömsnatt i våras, när allt förändrades för henne. Då var hon 15 år. - Jag gick tillbaka ut i köket och då ligger hon på golvet

Ericas mamma hade fått ett epilepsianfall och väl på sjukhuset hittade läkarna att orsaken var en okänd hjärntumör. Sedan dess har Erica, hennes lillebror och mamma Annika varit tvungna att flytta till en mindre lägenhet. Efter skadan fick 15 åriga Erica ta hand om hela hushållet och om sin mamma. Men de hade inte mycket pengar att röra sig med.

-Nu ligger vi väl väldigt lågt med att köpa saker.

Enligt FN’s barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, eller som det står i artikel 27: ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling”.

Tidigare i år kom Rädda Barnens uppmärksammade rapport om barns ekonomiska utsatthet i Sverige och i och med Unicefs rapport om socialt utanförskap så har debatten tagit ny fart. Programmet Barnen har träffat några av de barn som gömmer sig i statistiken. Hur lever de egentligen? Och vad händer när en förälder plötsligt blir sjuk och inte kan jobba mer?

I veckans Barnen hör ni Elin, 11 år och Erica, 16 år som båda vet hur man kan behöva pussla för att få matpengarna att räcka.

Serien Barnen bakom siffrorna görs av Randi Mossige-Norheim och Rosa Fernandez

- Här får hon in fröna, eller spermierna, jag råkade säga fel.

Edvina Hansson är fyra år och berättar om när hon blev till. Hennes mamma Veronica är ensamstående och Edvina blev till via insemination.

Hon väljer att tänka att hon inte har någon pappa.

Bröderna Nils och Emil, sju och fyra år gamla, har två mammor och har vuxit i olika magar. Men de har samma pappa, eller donatorpappa, som de ibland kallar mannen som lämnade spermierna på storkkliniken.

Hur svarar man på frågor om vad en donator är och hur mycket vill man veta om honom?

Reporter: Tove Zackrisson.

-Det värsta jag vet är när man ska presentera sig i min nya skola. För om jag stammar så kanske dom retar mig. Eller skrattar. Då känns det som jag vill göra sönder saker eller slå någon, berättar Douglas 12 år. Ett program från Barnaministeriet Dokumentär/UR

Tolvårige Douglas Wanström berättar hur det är att leva med stamning, ett funktionshinder som det inte alltid är så lätt att vare sig hantera eller vänja sig vid. Särskilt inte när omgivningen reagerar på hans stamning och han blir så arg han börjar stamma ännu mer. Då, när känslorna blir alltför för starka, brukar han försöka gå undan eller gå in på sitt rum och avreagerar sig på sitt elektroniska trumset. Och på fritiden har han börjat boxas.

Stamning är vanligast bland barn. Man uppskattar att en av tjugo stammar eller har stammat som barn. Oftast försvinner problemen med åren men för knappt en procent följer stamningen med livet ut.

För Douglas är det inte så mycket det att talet låser sig som är det stora problemet, utan reaktionerna och den frustration som följer på dem. Och det är han inte ensam om att känna. Många stammare upplever det just så, att det största hindret mot ett mer flytande tal är rädslan för att hånas. Och många väljer därför att prata så lite som möjligt, med resultat att många isolera sig socialt.

Men så tänker sig inte Douglas sin framtid, han har vänner och de tänker han behålla. Och stamningen den tror han snart försvinner.

– Jag tror det kommer gå bort snart, om kanske ett halvår. När jag känner alla här och inte längre behöver vara nervös för att de ska reta mig.

Ett program av Karin Andersson/UR

Barnaministeriet Dokumentär i samarbete med Barnen i P1. Idag har Mimmi hunnit fylla 18 år och trots att de psykiska problemen finna kvar har hon bestämt sig för att kämpa vidare, även om det inte alltid känns värt besväret.

-Det var så jag kände mig just då för tre år sedan- som en ängel som fallit.

Så berättade den då 15-åriga Mimmi när vi träffade henne första gången. Hon var då hemma från skolan eftersom hon mådde för dåligt psykiskt och hade för många tvångstankar för att orka vistas bland folk.

Ett program från UR gjort av Andreas Viklund

När åttaårige Chris fick en överraskning i form av ett kort föreställande en liten bebis förstod han att han skulle bli storebror. Pappa Josef och hans tjej Emelie ska få sitt första gemensamma barn.

Vi följer honom och familjen innan, under och efter förlossningen - en känslosam tid fylld av glädje, tvivel - och frågor:

-Dom bits väl i magen, bebisarna ?

-Nä dom bits inte, dom har inga tänder

-Men ni får inte bara gosa med den - ni måste gosa med mig också!

Programmet är nominerat till årets radiodokumentär i den internationella tävlingen Prix Europa.

Ett samarbete mellan Barnaministeriet dokumentär i UR och Barnen i P1.

-Här finns många jättebra gömställen, berättar syskonen Ella och Edvin Gibro. De är ofta i skogen och leker. Men flera av Ellas kompisar tycker att skogen är läskig.

Följ med ut på "Gissa bajset" lektion på Ur och Skurförskolan Utsikten, som är en förskola och skola grundad av Harriet Guter. Det är en alternativ form av barnomsorg och skola med Friluftsfrämjandets friluftsskolor som bas och pedagogisk idé, som går ut på att ge barnen ett alldeles unikt förhållande till naturen.

Programmet är gjort av Christer Söderqvist i samarbete med Tendens tema: Vems är skogen?

---WEB: Skrivkramp kan som bekant drabba den bästa av författare. På Berättarministeriet i Södertälje vill man skapa förutsättningar för barn och unga att undvika att hamna i det tillståndet. I Berättarministeriets skrivarverkstad för man en istället en kamp för att öka skrivandet bland kommunens unga. Hit kommer varje vecka skolklasser för att eleverna tillsammans ska få skriva en berättelse.

- Om man inte hade sin fantasi skulle ingenting bli gjort, säger William, 8 år.

Mitt i Luna-gallerian i centrala Södertälje, bredvid djuraffären och mittemot möbelbutiken, ligger en till synes helt vanlig järnhandel. Om man tittar lite på håll vill säga. Går man närmare upptäcker man snart att affärens utbud inte riktigt liknar andra affärers. Här säljs till exempel svarta hål, vakuum och menlösa småplaner på burk. Här finns även fyrarmade tröjor för utomjordingar till salu. På skyltfönstret hänger stora annonser som gör gällande att det går lika bra att betala i en annan dimension. Affären

9 av 10 svenska barn i åldrarna 5-11 år hänger sig åt denna aktivitet i stort sett dagligen. 7 av 10 gör det dessutom mer än en timme om dagen. Vilken aktivitet vi pratar om? TV-tittandet förstås. TV:n, eller dumburken som den i folkmun också kallas, är omåttligt populär bland många barn.

Barnen fortsätter på Tendens serie Han, hon - eller hen? I TV-serien Dårfinkar och Dönickar, som är aktuell igen i SVT:s Barnkanalen, byter nyinflyttade Simone identitet och blir pojken Simon i sin nya skola. I veckans Barnen möter vi verklighetens Simone, Felicia, som bytte roll från mobbad flicka till hiphopkille. Programmet är en bearbetad återutsändning från 2007. Reporter Lollo Collmar.