-I början när jag kom hit var jag med hästarna varje dag. Det hjälpte då, när jag var så arg för att jag fått flytta från familj till familj - och från mamma.

Utan att blinka slänger sig Jimmy upp på hästens rygg. Övar på cirkuskonster och susar fram i mjuk galopp.  På Mikaelgården utanför Järna har djuren, musiken och konsten en stor del i barnens vardag.   Och för Jimmy, 11 år, var djuren en stor tröst när han kom till skolan för tre år sedan.

Mikaelgården är en grundskola för barn som har särskilda behov och många av eleverna har en neuropsykiatrisk diagnos. Men Mikaelgården är inte bara en skola -  en stor del av barnen bor här också, eftersom de av olika skäl inte kan bo hemma. Jimmy har varit placerad i en rad olika familjehem sedan han var fyra år. Under de senaste tre åren har Mikaelgården varit hans fasta punkt. Tills en dag, då ett nytt beslut fattas..

Hur är det att vara barn – när man inte passar in i samhällets givna ramar?

Barnen följer i två program elever vid  Mikaelgården i Järna.  En grundskola som ger undervisning efter barnens behov och som bygger på waldorfpedagogik och läkepedagogik. Ett program av Jonna Berglund

Det är stor segregationen inom svensk idrott, där det är familjens ekonomi som avgör vilken sport barnen tränar eller om de tränar alls. Vilken idrott höll du på med som barn? Det kan nämligen säga mycket om vilken samhällsklass du var ifrån.

 - Fotbollsskor är dyra och mina var sönder, så jag brukade tejpa ihop dem efter varje skott. Det blev många skott, för jag är anfallare, berättar 17-åriga Delal som spelade i Djurgården och var med i flickallsvenskan.

Ida Fridén är ensamstående med tre pojkar, som alla vill träna.

- Min äldsta pojke ville spela ishockey, men det sa jag nej till, det är alldeles för dyrt med utrustningen och som förälder måste man ha tid att skjutsa och vara med vid olika aktiviteter. Jag har varken bil eller den tiden. Så det fick bli handboll istället.

Vilka sporter är dyrast och vilken når ut till alla samhällsklasser?

På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo.

-Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi -Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob. Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev? -Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor. Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring.

Tidigt märktes att tvillingbröderna hade en snabbare utveckling än de flesta andra. Innan de fyllde tre år lärde de sig läsa. De lärde sig engelska på sex veckor..

-Inom loppet av tre timmar visste alla i skolan att vi hade börjat i sjuan. Nu när de frågar det då svarar jag inte ens och då vänder dom sig bara om och fnittrar, berättar tioåringarna Gustav och Erik.

Tidigt märktes att tvillingbröderna hade en snabbare utveckling än de flesta andra. Innan de fyllde tre år lärde de sig läsa, när de var fyra började de på en engelskspråkig förskola, och på bara sex veckor lärde de sig tala och läsa engelska.

Till en början var Eriks och Gustavs skolgång så plågsamt tom på utmaningar att dom utvecklade depressioner och självmordstankar. I och med det inleddes deras rasande karriär genom skolsystemet. I dagsläget har de hoppat över fyra årskurser. De går nu i sjuan och läser bland annat matte med sin skolklass spetsmattegrupp och har kinesiska tillsammans med elever ur årskurs nio. Men det är inte bara positivt att vara annorlunda, även om dom har varandra

-Det är bra om vi går kvar här i sjuan för vi kommer bara få mer och mer uppmärksamhet ju mer klasser vi hoppar – och det är ju inte direkt det man vill ha, säger Gustav.

Programmet är producerat av Barnaministeriet dokumentärfrån UR. Reporter: Jonas Knutell

Vi låg bara i sängen och kollade på tv typ, och så satt vi med telefonerna och SMS:ade kompisar och så

Tvillingsystrarna Nannie och Natalie gick knappt till skolan överhuvudtaget under två års tid. Men till slut höll det inte längre. Dom fick inte bo kvar hos mamma utan hamnade på en liten skola med specialanpassad undervisning.

Vi får följa Nannie och Natalie under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig ta ansvar, få rutiner och lusten att lära sig tillbaka. På helgerna bor de hos en kontaktfamilj. Drömmen för systrarna idag är att få komma tillbaks hem till mamma. Och att få gå i en vanlig skola. För varje dag som går gör Nannie ett grönt kryss i kalendern som hänger på väggen. Ett grönt kryss är ett steg närmre drömmen …

Programmet är producerat av Barnaministeriet dokumentär från UR.

Reporter Lovisa Haag.

I skollagen står det att eleverna ska ha inflytande över både undervisningen och utbildningen. Men hur går det till? Och vad säger eleverna? Eleverna i Grindtorpsskolan i Botkyrka och spelar själva in elevrådsmötet. Mikrofonen går runt mellan elevrådsrepresentanterna från klasserna 1 till och med 5 och biträdande rektor. Maten och vad som händer i matsalen är den allra vanligaste frågan som tas upp i landets alla elevråd.

Eleverna i klass 5 strömmar in i klassrummet. Strax börjar klassrådet.  Här rapporterar elevrådsrepresentanterna och får med sig frågor och förslag från klassen. Dagordningen står på tavlan. En av punkterna är 6:orna. 

Skulle du vilja bli elevrådsrepresentant?

-  Ja, det låter kul, tänk om jag får lära känna rektorn mer, tycker Niklas Khoshuba.

-  Nej, det skulle inte jag våga! Säger Maciek Staniszewski

Varför blev du vald till elevrådsrepresentant, Kristina?

-  Jag tror jag blev vald för att många  tycker om mig, kanske  speciell. Jag gillar alla mina kompisar i klassen. Jag leker med dom, jag är inte otrevlig, tror Kristina Rosvall.

Globala Gymnasiet på Södermalm i Stockholm är känt för att satsa på elevernas inflytande. Här öppnas på försök ett kafé i elevernas regi. Här finns många olika sätt för eleverna att ha  inflytande.  Skolkonferensen består  t ex av både elever, lärare och rektor och genom de olika programråden kan de komma med förslag.

Men på Globala finns det också en elevkår och en elevkårsstyrelse.  Med uteslutande elever i ledningen, en slags elevfackförening som organiserar  både strejker, fester, resor och annat. Rektor träffar kårstyrelsen regelbundet och stämmer av vad som händer på skolan.

Inflytande på riktigt eller på låtsas? Turen har kommit till skolan. I skollagen står det att eleverna ska ha inflytande över både undervisningen och utbildningen. Men hur går det till? Och vad säger eleverna? Ylva Mårtens besöker Grindtorpsskolan i Botkyrka och Globala Gymnasiet på Södermalm i Stockholm, båda kommunala skolor.

I FNs barnkonvention §12 står det att konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Och det innebär i sin tur att alla föräldrar är skyldiga att lyssna, eller? Hur ser det ut i familjen? Och vad säger barnen?

Alva och hennes pappa Christer är i flyttartagen. Om ett par dagar ska de flytta till en större lägenhet och in flyttar Christers flickvän. Hur ser Alvas inflytande i familjen ut? Och vad betyder inflytande?

-  Min pappa har väldigt långt snöre kan man säga, innan det sprängs. De flesta föräldrar som jag känner har mittemellan långt.  Men han har ganska långt snöre, mycket tålamod alltså, tycker Alva.  

I en radiostudio i Karlstad sitter psykologen och forskaren Stefan Persson. Han har skrivit en doktorsavhandling i ämnet familjedemokrati. Forskningen bygger på intervjuer med barn och ungdomar som svarat på frågor om hur demokratiska de anser att deras föräldrar är.

I studion också  Iris, 11 år som ska hjälpa till att ställa frågor och just diskutera vad som är familjedemokrati.

- När föräldrar kontrollerar barnen då blir det ingen familjedemokrati och då får man inget privatliv heller. Alla behöver ju ha privatliv, säger Iris.

Familjedemokrati som begrepp har funnits med sen 1940-talet, men då har perspektivet nästan alltid varit föräldrarnas. Stefan Persson är bland de första som intervjuar barn och ungdomar mellan 10 och 18 år om de här frågorna. Han anser att familjedemokrati skapas av både barn och vuxna. Om barnen berättar spontant och föräldrarna är öppna och varma då öppnar sig barnen mer.

---POD : Om inflytande på riktigt eller på låtsas? Idag om familjedemokrati. I FNs barnkonvention §12 står det att ”Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet.” Men hur ser det ut till i familjen? Och vad säger barnen? Ylva Mårtens talar med två flickor som är vana vid familjedemokrati, en pappa och en forskare.

Tre program om barns inflytande. Första programmet om leken. I läroplanen för förskolan står det tydligt och klart att barnen, även de minsta, ska ha inflytande på förskolan, speciellt över sin egen lek. Men hur går det till? Och vad säger barnen?

Ett fyrtiotal barn leker ute på Juringe gårds förskola. Det är fri lek. Barnen är utspridda på den stora gården . Några här och några där i små grupper. En flicka tar mig stadigt i handen. Och visar mig sin geggamojja i en röd skottkärra och frågar sin lekkamrat.

-  Vi är koltrastar, Fanny, eller hur visst är vi koltrastar?

-  Jaa!

- Fanny, vad ska vi ha geggan till?    

- Vi ska äta den! Det ska vara vår middag. Vi lagar maskgryta.

Tre pedagoger  rör sig hela tiden runt bland barnen. Någon nära barnen, några lite längre ifrån. Juringe gårds förskola ligger i Huddinge. Barnens inflytande i leken står på dagordningen.

På Spöket, en av avdelningarna på  Sagans förskola PÅ Reimersholme leker varje dag fyrtiotre barn.  Barnen droppar in mellan  halv åtta och 10 och då sätter dom igång och leka direkt. Klockan är halv nio och jag sitter i ateljén och bredvid mig  har en av pojkarna  redan börjat rita  av mig. Samlingen har pedagogerna flyttat till före lunch så att barnen ska få mer sammanhängande tid för den fria leken. En lek som kan behöva minst en timme på sig för att bli intressant. På förskolan Sagan  har pedagogerna  gått en särskild utbildning som ska stärka barnens inflytande. Säg oftare Ja än Nej är i korthet vad utbildningen går ut på.

Litteraturtips:

Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Elisabeth Arnér.Studentlitteratur.

Små barns delkatighet och inflytande – några perspektiv. Nina Johannesen och Ninni Sandvik. Liber.

Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen.  Pedagogikprofessor Ulf Jansson skriver bl a om leken på förskolan. Red Karin Helander. Stockholms Universitets förlag.