Barnen

Barnen

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Barnen episodes

  • Spriten är bara ett sms bort
    Det är så skönt att slippa stressen, att bara koppla av. Och man blir modigare, vågar prata med nya människor och får fler kompisar. Och så är det roligt, man blir glad och vill bara dansa.

    Det finns flera anledningar till att dricka, tycker de fjortonåringar som Barnen träffar den här veckan. 
     I det första programmet i serien "Barnen, spriten och drogerna" följer vi ett tjejgäng när det går mot helg.
    Många i kompisgänget har börjat dricka i år och att få tag på alkohol är lätt. Bara ett sms bort finns vodka att köpa. Men det gäller att vara diskret. Lärarna i skolan lyssnar med stora öron när det pratas om planerna för helgen. En del tycker att smygandet blir för jobbigt. 
     ”Det är kul att dricka men rädslan för att bli upptäckt gör att det inte är värt det," säger en kille. "Det verkar skönare att vara vuxen och bara kunna gå och lägga sig eller sätta sig i en taxi hem om man druckit för mycket. ”
    Reporter Kicki Möller. Producent Lollo Collmar
    30 min
  • Allt var en kamp mellan ont och gott
    - Jag minns inte att någon var befriad från morgonsamlingarna. Alla lärare var troende och det genomsyrade hela skolan. Allt var en kamp mellan ont och gott, säger Madeleine Brink, 24 år.

    Konfessionella skolor har rätt att ha gudstjänster, men de ska vara frivilliga och tydligt skilda från övriga ämnen. Så var det även när Madeleine Brink gick i skolan, även om lagen har skärpts sen dess. Men det fungerade inte så i praktiken, säger Madeleine Brink, som gick hela grundskolan i Södermalmskyrkans kristna skola i Stockholm.
    Som elev uppfattade hon morgonbönen som vilket ämne som helst.
    Har barn religionsfrihet? Barnen ställde frågan i en programserie i våras. Madeleine hörde reportaget om Södermalmskyrkans kristna skola och mailade redaktionen för att berätta sin historia.
    Madeleine är uppvuxen i församlingen. Hemmet, skolan, kompisarna – allt var samma värld, Södermalmskyrkans värld, berättar hon.
    -Jag önskar att jag hade fått gå i en vanlig skola för att få någon annan input.
    Ett program av Lollo Collmar   Lyssna också på det första programmet från Södermalmskyrkans kristna skola.
    30 min
  • Tillbaka till min barndoms kyrka
    Har barn religionsfrihet? Lollo Collmar reser tillbaka till sin barndoms kyrka, adventisternas Ekebyholm i Rimbo. Hon minns sina egna funderingar om Gud, synd och evigheten och pratar med dagens troende barn.

    Paula Shembry är tio år och går på Ekebyholmsskolan. Hon och två kompisar har bildat en klubb för att vara nära Gud. De leker tillsammans och ber för en man de känner.
    – Han är egentligen död, men vi vet inte om han trodde på Gud. Det känns bara skönt att be att han ska komma till himlen.    
    Sara Wieczorek är sju år och gillar att gå i kyrkan, för där får man sjunga och läsa Bibeln. Gud är som en mamma eller pappa som tröstar henne, berättar Sara.
    – När jag är ledsen går jag till mitt rum. Jag gråter och blir tröstad av Gud. Jag tror Gud säger: ”Schhh! Det är okej nu.”
    Ett program av Lollo Collmar. 
    Det här programmet sändes första gången i maj i år. Många lyssnare hörde av sig med egna erfarenheter efter programserien om religionsfrihet, bland annat Madeleine Brink. Hon växte upp i Södermalmskyrkan i Stockholm och gick i kyrkans förskola och skola. Församlingen var hennes värld. För två år sedan lämnade hon allt. Hör henne i Barnen nästa vecka.
    30 min
  • Pojkarna som säljer sex
    - Min tjejkompis tycker att jag ska sluta sälja sex, men jag kan liksom inte sluta, skriver Anton. - Jag har liksom blivit horan, fast jag är kille. Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dom får man inte vara bög.

    Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp.
    -Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt. Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende.
    Reporter Lollo Collmar
    Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon:
    http://novahuset.com
    http://intetillsalu.se
    http://www.1000mojligheter.se/
    30 min
  • Barn till salu
    Varje år utsätts en miljon barn för sexhandel runt om i världen, enligt FN. Några av de barnen och männen som köper dem finns också i Sverige.

    FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sveriges hantering av brott där barn har sålts. Bland annat menar FN att personer som jobbar med de här frågorna inte utbildas tillräckligt i hur man arbetar med barn och att sammarbetet mellan olika myndigheter är bristfälligt.
    - Våra domstolar har inte ett barnperspektiv, det ser vi i fall efter fall. Det är istället ett förövarperspektiv. Vi skulle behöva speciella barndomstolar, säger Anders Pettersson, generalsekreterare för Ecpat som arbetar mot barnsexhandel.
    I programmet berättar vi också om den 52-årige mannen i Hässleholm som regisserade våldtäkter på barn i Filippinerna. Och så träffar vi polisen som försöker hitta förövarna och barnen.
    Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Sukran Kavak [email protected]  [email protected]
    30 min
  • "Jag såldes till äldre män"
    -Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping. Det här är Lindas histora.

    Det började på ett chattforum på nätet. Hon berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; ”Hej, vad fin du är på din profilbild” och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid.
    -Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det.
    Det har gått fem år och Barnens reporter Sukran Kavak går runt i Norrköping med den numera 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes.
    -Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn.
    Nedan finns länkar på platser du kan vända dig till om du känner igen dig i det som Linda berättar, eller om du behöver prata med någon om övergrepp du varit med om.
    Du kan också kontakta producenten för programmet [email protected]
    30 min
  • Jag vill vara unik


    - Jag är tolerant mot de intoleranta, säger 13-årige August, när han berättar om all skit han fått ta för att han råkar vara född med rött hår. Det är ju som rasism fast mot rödhåriga fortsätter han. Men August har aldrig slagit tillbaka mot sina plågoandar och menar att det är toleransen som vinner i längden. Mikaela retar sig på dom som vill vara coola och hon tror att andra retar sig på henne när hon drar ordvitsar. Jonathan bråkar en del med sin tvillingbror Glenn men tänker en del på det här med tolerans. För han vet att han inte är som andra men det gör inget för Jonathan vill vara unik. Lyssna på vad barn har att säga om det här med tolerans och intolerans i det andra programmet som ursprungligen gick i Mia Blomgrens sommarserie Jag retar mig på dig. Lyssan på resten serien på Barnen eller Tendens hemsida.
    30 min
  • Klasskompisar kämpar för Jonathan som hotas av utvisning
    Klass 9 B i Vidåkersskolan i Vingåker skriver ett brev till Migrationsdomstolen och gör en namninsamling för att Jonathan eller som han egentligen heter Juri, ska få stanna i Sverige. I förra veckans Barnen berättade Jonathan om hur det är att vara gömd och att han ska utvisas tillsammans med sina föräldrar och sin lillebror Alex. I veckans program berättar Jonathans klasskamrater varför de gjort en namninsamling.

    Det finns mellan 2000 och 4000 gömda flyktingbarn i Sverige idag. Exakt hur många går inte att säga. Under drygt än 3 år träffar Barnens reporter Jonathan och intervjuar honom om hur det är att leva gömd. När Jonathan är 8 år kommer han första gången till Sverige. Familjen är från Ryssland och har varit förföljda där, men de ryska myndigheterna gav inte familjen tillräckligt skydd. Därför flydde de till Sverige, berättar Jonathans föräldrar. Reporter Ylva Mårtens.
    30 min
  • Jonathan levde gömd i fyra år
    Jonathan är 8 år när han kommer till Sverige första gången. Nu fyller han snart 17. Familjen är från Ryssland. Föräldrarna var i hemlandet länge utsatta för förföljelse som de ryska myndigheterna inte gav familjen något skydd emot. Därför flydde de hit. I maj i år söker Jonathans familj uppehållstillstånd i Sverige. 600 ryssar har hittills sökt asyl i Sverige i år. 237 är barn.

    Vem är Jonathan? Vad tycker han om? Hur är det att vara gömd? Att leva med falskt namn? Hur går tankarna ?  De här frågorna och många fler har Barnens reporter Ylva Mårtens ställt till Jonathan i mer än 3 års tid. I två program möter du Jonathan när han berättar om sin vardag, rädsla och sina drömmar. Han heter egentligen Juri, men under har alla de här åren har vi kallat honom Jonathan och det gör även hans skolkamrater, så vi fortsätter med det. Den 6 augusti får hela familjen, mamma, pappa, lillebror Alex och Jonatan veta att det ska bli utvisade. På den blommiga vaxduken i köket hemma hos Jonathan ligger utvisningsbeslutet:
    Migrationsverket beslutar att avslå ansökningarna om uppehålls och arbetstillstånd, inte bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsförklaring eller bevilja skyddsstatusförklaring och utvisa de sökande med stöd av 8 kapitlet 7§ i utlänningslagen. De sökande får en tidsfrist på fyra veckor för att frivilligt lämna landet med stöd av 8 kapitlet 18 § i utlänningslagen.
    Jonathan har bott i Sverige i nästan halva sitt liv. Nu i våras föreslår regeringen att ändra utlänningslagen så att fler flyktingbarn ska kunna stanna. Men det är inte förrän nästa sommar, 1 juli 2014 som lagen kommer att träda i kraft och Migrationsverket ska ta hänsyn till särskilt ömmande omständigheter, som den nya formuleringen kommer att lyda. Men även idag måste besluten  fattas enligt både barnkonventionen och svensk lag med tanke på barnets bästa.
    Varje gång Ylva Mårtens träffar och intervjuar Jonathan, så sitter de på sängen i hans lilla rum. De stänger dörren. Utanför i köket leker hans lillebror och mamman lagar mat eller diskar. Då första gången i september 2010 har han gått två veckor i sin nya skola. I fyra år nu har Jonathan försökt hålla alla de här hemligheterna för sig själv, ibland har det varit spännande, men för det mesta bara läskigt. Jonathans föräldrar har överklagat beslutet till Migrationsdomstolen och väntar på nya beslut.
    Nästa vecka hör du fortsättningen på Jonathans berättelse. Under de här fyra åren får han fler och fler vänner, känner sig lite tryggare, men oroar sig samtidigt för sina föräldrar och för framtiden. Nu har Jonathans skolkamrater skrivit brev till Migrationsmyndigheterna och samlat in namn för att Jonathan ska få stanna.  Vad händer, kommer familjen att bli utvisad? Vad tänker du som lyssnar, hör av dig till: [email protected]
    Del 1 av två program om Jonathan.
    30 min
  • "Asperger låter som ett träd"
    -När jag först kom till Mikaelgården var jag mest med fåren, åsnan och hästarna. För allting var så jobbigt i början. Jag skrek rätt ut för det gjorde så ont - inuti.

    För fyra år sedan kom Tyra till skolan Mikaelgården utanför Järna. Då var hon i dåligt skick. Trött efter att i flera år kämpat för att klara av takten och det sociala trycket i skolan.  Till Mikaelgården kommer barn som har särskilda behov av olika slag. Tyra har diagnosen asperger: -I min förra skola blev jag kallad för dampunge, så när mamma sa att jag hade asperger blev jag  glad.  Det låter så vackert.. och jag tänker på ett träd.  Under det första året på skolan bodde Tyra i ett av skolans gruppboenden för barn, medan hennes  mamma bodde kvar på deras gamla adress. Och att bo på ett gruppboende kunde vara svårt ibland: -Man fick inte ringa hem tillräckligt ofta, tyckte jag. Om man är trött och ledsen måste man få ringa mamma och jag tyckte inte alltid att jag fick det.
    Mikaelgården är en grundskola som ger undervisning efter barnens behov och som bygger på waldorfpedagogik och läkepedagogik. Barnen följer i två program elever vid  Mikaelgården i Järna.  Hur är det att vara barn – när man inte passar in i samhällets givna ramar? -Äh. Att vara som alla andra - vad är det som är så kul med det? Och vem bestämmer vad som är normalt? Ett program av Jonna Berglund
    30 min

About Barnen

From the publisher's feed

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.