Barnen

Barnen

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Barnen episodes

  • Jag duschar inte
    - Jag känner mig inte trygg att visa mig naken i skolan, det känns som att folk tittar och dömer, säger Linnea som går i åttan på Eneskolan i Järna. Linnea har inte duschat i skolan på tre år.

    I femman slutade hon att duscha i skolan efter idrotten - och hon är inte ensam. På Eneskolan i Järna är det många tjejer som byter om på toaletten eller helt hoppar över duschen. Ida Wallentin säger att klimatet i skolan gör att man inte vill visa sig naken.
    – Jag tror det finns många som tycker att de är jättefina, men man måste vara bekväm med hela situationen. Det är många som vill trycka ner andra, säger hon.
    Kan man bli tvingad att duscha, och finns problemet främst i tjejernas omklädningsrum?
    Vi besöker också Globala gymnasiet i Stockholm där det sen ett år tillbaka finns ett tredje, könsneutralt omklädningsrum. På dörren hänger en stor regnbågsfärgad queersymbol. Här byter de om som inte är bekväma med varken tjejernas eller killarnas omklädningsrum.
    – Här slipper jag känna ett obehag, säger Julia som brukade byta om på toaletten på sin förra skola.
    Ett program av Moa Larsson.
    30 min
  • Läsa eller spela, det är frågan?
    Finns det en konflikt mellan barns dataspelande och bokläsande? Det undersöker Barnens reporter YlvaMårtens. Kajsa Pasanen och Ramyar Shahsavari går i sexan i Frödingskolan i Karlstad. Vad kommer först för dem? Böcker eller dataspel?

    Första gången Ylva Mårtens träffade Kajsa Pasanen och Ramyar Shahsvari var i deras arbete med barnjuryn för Sveriges Radios programserie Barnens Romanpris. Nu återkommer hon till dem för att prata datorspelande och bokläsning. Vilka läsvanor har Kajsa och Ramyar? Och vilket drar mest, datorn eller böckerna?  
    Många barn har idag begränsad speltid hemma. Kan obligatorisk lästid bli en ny trend i familjer där föräldrarna oroar sig för barnens läsförmåga?
    Ylva Mårtens besöker också Stadsbiblioteket i Karlstad som fyller 100 år i år och satsar stort på barns läsning, både i förskolan och skolan. Vad krävs för att locka barn till läsning?
    30 min
  • ”Jag lär mig engelska när jag spelar"
    Spel är en stor del av många barns liv. Nio av tio barn ägnar sig åt att spela via datorn eller mobilen. Och var fjärde kille i mellanstadieåldern spelar mer än tre timmar per dag. Vad är grejen med att spela?

    En del forskningsstudier visar att datorspel försämrar barns sociala förmåga och påverkar läsförståelsen negativt - medan andra studier visar resultat som pekar i precis motsatt riktning. Men vad tycker barnen själva? Barnen i P1 har bland andra träffat syskonen Esaias och Natanael Alexanderson.
    – Jag får ett större engelskt ordförråd genom att spela. Det  säger Esaias, 13 år, som brukar titta på You tube där barn och ungdomar världen över lägger ut tips på hur man kan bli bättre på olika spel.
    I programmet möter vi också Vincent Ibraj, 9 år.
    – Jag tycker det är roligt att spela, men om jag får chans att plocka äpplen finns det inte en chans att jag spelar, säger han.
    Jonna Berglund har gjort programmet.
    30 min
  • Jag vill utforska världen
    Jens-Antonio är 11 år och tycker inte att han lär sig någonting i skolan. De stökiga eleverna tar över lektionerna och lärarna ger honom inga nya utmaningar, berättar han. Så han bestämmer sig för att byta skola.

    – Jag vill utforska världen. När jag gått ut gymnasiet är det raka vägen till universitetet. Om jag inte lyckas med att bli advokat så kan jag alltid bli hockeyproffs, säger han.
    Hans nya skola, Internationella engelska skolan, är känd för att ha högpresterande elever. Vilka förväntningar har Jens-Antonio? Vilka farhågor? Och hur blir det att gå upp tidigare på morgnarna för att komma i tid till den nya skolan? 
    Louise Jacobsson har gjort programmet.
    30 min
  • Återvändarna
    Många elever från förorterna söker sig till gymnasierna inne i stan, om betygen räcker för att komma in där. Men en hel del kommer tillbaka, besvikna. Det har blivit så vanligt att de fått ett eget namn, återvändarna. Viyan är uppvuxen i Angered utanför Göteborg. Hon kom in i en av de eftertraktade gymnasierna i stan. - Jag ville pröva på något nytt, gå i en svensk skola, säger Viyan. Men jag kunde inte vara mig själv där. Här i Angered kan jag leva ut hela min identitet. Jag tycker om mångkulturen här.

    Ungefär hundra elever kommer "tillbaka" till Angeredsgymnasiet varje år. Rektor Patrick Gladh berättar att många av dem har tappat självfötroendet och känner sig misslyckade. Trots att det inte är de som inte räckt till, utan skolan i stan som inte kunnat möta deras behov.
    – Du kommer till en skola där dina klasskompisar har eget rum. Själv bor du i en tvåa med dina fyra syskon, och inte ens köksbordet är en plats där du kan plugga ifred. Det är klart att dina behov blir annorlunda än dina klasskamraters, säger han.
    Reporter Lollo Collmar
    30 min
  • En helg på "kortis"
    Jacob är 16 år och älskar film. Och Let´s Dance. Han missar aldrig fredagarnas dansprogram på TV, inte ens de helger han är på kortis, alltså korttidshem för barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar. Följ med Jakob en helg på Kullens "kortis"!

    ”Kortis" kallas de korttidshem där barn och ungdomar men vissa funktionsnedsättningar kan få bo under kortare perioder, exempelvis en helg i månaden. ”Kortis" går under lagen LSS, lagen om stöd och service och syftet är att ge anhöriga avlastning, samtidigt som barnen och ungdomarna får en chans att byta miljö och göra aktiviteter ihop.
    Till Kullens korttidshem kommer barn och ungdomar som har neurologiska funktionsnedsättningar, som exemplevis autism, och i det här programmet får vi följa med under en helg på ”kortis”. Vi får träffa bland andra Jakob och följa med när han och de andra åker iväg på utflykt. Helgen bjuder på fredagsmys och discobowling och tankar om kärlek, framtid och drömmar.
    Ett program av Olivia Sandell Billström
    30 min
  • "Tänk om mamma dör nu"
    När Ena var liten tvingades hon under flera år se sin mamma bli misshandlad av sin pappa. - Jag och min syster var som statister i en våldsam film, som vi var tvungna att bevittna om och om igen. I programmet berättar hon om rädslan och om en uppväxt som fortsatte att göra ont även när våldet upphört.

    Den här veckan uppmärksammar Sveriges Radio våld i nära relationer. Två till tre barn i varje klass växer upp i familjer där det förekommer våld. Två till tre barn per klass som tvingas se hur den de älskar blir slagen.
    I programmet hör vi också en berättelse av en  kille som ända sedan han var  liten gjort allt för att rädda sin mamma från slagen.
    – För barn som växer upp med våld i hemmet finns ingen som kan ge omsorg eller trygghet. För en förälder är farlig och den andre är rädd”, berättar Ann Florberger , socionom som arbetar på Bojen i Göteborg, en verksamhet för barn, ungdomar och föräldrar som upplevt våld i hemmet.
    Ett program av Jonna Berglund i samarbete med Radio Fri.
    Behöver du stöd? Se länkar:
    http://www.bojengoteborg.se/
    www.bris.se
    www.raddabarnen.se
    30 min
  • ”Jag är svensken på skolan”
    Reine och hans kompisar Fabian och Fredrik är nästan de enda niorna på hela skolan som inte har utländskt bakgrund. Och de håller ihop. - Vi är ju svenskarna, det får vi höra i korridoren. Men jag gillar att det är blandat, säger Reine.

    Reine går sista året i högstadiet på Grönkullaskolan i Rissne, norr om Stockholm. Ända sen han var liten har han fått höra att han måste stå på sig, annars kommer han bli trampad på. Reine har lärt sig att spela en roll, för att klara av skolan. Rollen som den duktiga eleven.
    -  Ingen är sig själv. Alla spelar roller för att klara av skolan. Jag har lärt mig spelet och har lyckats hålla mig undan från bråk.
    Ett program av [email protected].
    Del 6/6 i Barnens serie Bakom skolans dörrar.
    Lyssna på det första programmet från Grönkullaskolan i Rissne.
    30 min
  • Intyget efter studenten: noll arbetsförmåga
    När Evelina Larsson skulle söka jobb efter studenten fick hon rådet av arbetsförmedlingen att inte tala om att hon satt i rullstol. - Alla arbetsplatser är så anpassade nuförtiden, sa konsulenten, berättar Evelina.

    Evelina kallades till intervju för jobbet som telefonist. Men väl där kunde hon inte ta sig in: det fanns bara trappor, ingen hiss. Evelina fick ringa upp arbetsgivaren som kom ner.
    – Här kan du inte jobba, sa han, berättar Evelina. Ingenting är anpassat här.
    Fyra år senare deltar Evelina i projektet Puzzlet, som ska hjälpa rörelsehindrade ungdomar att få jobb eller åtminstone komma ut på praktik.
    – Många får ett intyg direkt efter studenten att de inte har någon arbetsförmåga, säger projektledaren Emma Lyrdahl. Intyget ger rätt till aktivitetsersättning, men personen blir sittande hemma  och känner sig värdelös. Men hur kan man veta att en ung människa inte har någon arbetsförmåga alls, om man aldrig ens har fått pröva?
    Evelina har deltagit i projektet i tre månader och ska snart börja praktisera på Försäkringskassan. På Puzzlet har hon fått hjälp att kartlägga sina starka sidor och intressen. Under praktiken kommer både arbetsgivaren och Evelina få stöd.
    – Här på Puzzlet tror de på mig, säger Evelina. Det är underbart.
    Reporter Lollo Collmar
    30 min
  • Kärlek och bråk på fotbollsplanen - men var är tjejerna?
    Den svenska skolan befinner sig i en kris och är ett hett ämne inför årets riksdagsval. Men vad är viktigast i barnens egen skolvardag? Vid sidan av en fotbollsplan står Linnea Kalenius och Tilde Bagge af Berga. Men de vill inte vara med och spela.

    Se videon "Kärlek och bråk på plan" som är gjord av Adam, Mabel och Patrik på Frejaskolan i Gnestad.
    Det här är del 4 i serien Bakom skolans dörrar. Vi är tillbaka på skolgården tillsammans med klass 5 A på Frejaskolan.
    – Killarna kör så hårt. Man är rädd för att göra fel. Då kanske killarna blir arga och börjar sucka, berättar de.
    – Men det brukar jag strunta i – bara man gör sitt bästa! flikar Linnea in. En bit bort promenerar ett tjejgäng omkring.
    --Vi i flummar runt på rasterna och pratar. Det finns inte så mycket att göra på vintern, berättar Emelie Lundmark. Hon och kompisen Julia drömmer om sångkarriär respektive hästar.
    – Man vill att folk ska veta vem man är. Och om man blir känd får man nog mycket kärlek av sina fans, säger Julia Calmvik.
    Varför leker inte killarna och tjejerna tillsammans på rasterna?
    Producent: Jonna Berglund.
    30 min

About Barnen

From the publisher's feed

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.