Digitala lektioner

Kristina Alexanderson möter Camilla Askebäck Diaz, mattelärare på högstadiet på Södermalmsskolan. Hon berättar hur hon jobbar för att eleverna ska börja förstå programmering genom kroppen. När Camilla Askebäck Diaz undervisar i programmering möter hon ofta elever som säger att de inte kan. Ett första steg blir därför för Camilla att visa att programmering i undervisningen handlar om att förstå principen, att koden styr, och att datorn bara gör bara det den blir tillsagd att göra.

Kristina Alexanderson möter Martin Blom Skavnes, lärare i NO och teknik. Han berättar om hur han låter sina elever närma sig digital teknik och artificiell intelligens, AI.

Martin Blom Skavnes undervisar om AI genom att förklara att datorer behöver lära sig genom erfarenhet, ungefär som en bebis som lär sig gå. Datorn behöver alltså lära sig något från grunden, för att sedan kunna fatta egna beslut. När eleverna förstått hur datorn lär sig får de tänka ut möjliga lösningar för framtidens AI.

Kristina Alexanderson möter Micke Kring, IKT-pedagog på Årstaskolan. Han pratar om den snabba digitaliseringen av samhället, och hur man som lärare kan erövra sin egen kompetensutveckling.

Micke Kring jobbar med att se till att personalen har tillräcklig kompetens och kunskap för att undervisa eleverna i digital kompetens. Men det är lätt att känna sig okunnig när digitaliseringsbegreppet känns diffust. Hur börjar man? Lyssna på ett samtal om att våga testa och att det aldrig är för sent att lära sig.

Kristina Alexanderson möter Patricia Diaz, lärare i spanska och engelska, i ett samtal om varför så många språklärare är så negativa till Google translate.

Om det finns en digital tjänst som översätter till nästan alla språk, varför får eleverna inte använda den? Patricia Diaz pratar med sina elever om felen i Google translate och använder det i sin språkundervisning. Vad var det som hände, varför blev det fel? Följ med på ett samtal om hur du kan uppmuntra istället för att förbjuda Google translate.

Kristina Alexanderson pratar med Susanne Linde, bibliotekspedagog i Ystad kommun. Hon pratar om den viktiga källtilliten och om att träna barnen att tidigt få koll på bra källor.

Susanne Linde jobbar med yngre barn och brukar göra en övning där hon frågar dem vilka de litar på. De brukar säga att de litar på sina föräldrar, kompisarna men inte alla kompisar. Genom att börja prata om källtillit kan hon sedan börja prata om hur stort nätet är, och varför det är viktigt att inte tro på allt man hör.

Kristina Alexanderson möter Cathrin Ifver Stjernqvist, bildlärare på högstadiet. Hon pratar om bildens makt och hur det påverkar våra normer.

När Cathrin Ifver Stjernqvist undervisar om sociala medier och skönhetsideal får hon starka reaktioner. Manipulerade bilder på normsnygga kroppar gör att många unga tjejer mår dåligt. I klassrummet arbetar hon också med hur normer påverkar vem som får synas på sociala medier, hur de framställs och vilka stereotyper vi matas med.

Kristina Alexanderson möter Roger Terner, lärare i SO. Han pratar om det viktiga i att låta eleverna reflektera över sitt beteende oavsett om det är i klassrummet eller på nätet. Varför är det svårare att hantera konflikter som startar i sociala medier? När Roger Terner och hans kollegor kom till skolan efter helgen var det en helt vanlig måndag. Men för flickorna som började slåss i klassrummet var det kulmen på en konflikt som pågått länge på sociala medier. Om etik, moral och teknik för högstadiet.

Kristina Alexanderson möter Christer Sjöberg, lärare i matematik på mellanstadiet. Han har gått från att inte se nyttan med programmering till att jobba för att eleverna ska förstå hur kod styr vårt samhälle.

När Christer Sjöbergs rektor bad honom att ta in programmering i undervisningen stretade han emot. Men han hade inget val. Tillsammans skapade Christer och eleverna program för att träna multiplikation och division. Det ledde till bra mattesamtal. Nu är programmering en naturlig del av undervisningen.

Kristina Alexanderson möter Maria Franzén, it-pedagog för låg- och mellanstadiet. Maria berättar hur hon ger elever som vuxit upp med läsplattor och internet en förståelse för hur världen funkade innan digitaliseringen.

När Maria Franzén berättar om internets historia börjar hon alltid med barnens perspektiv. Hon börjar ofta med att ställa frågor som: Hur tar man reda på någons telefonnummer idag? Hur gjorde man förr? Genom att ta avstamp i elevernas vardag kan Maria förmedla kunskap om hur allt var innan.

Kristina Alexanderson möter Maria Wiman, SO-lärare på Skapaskolan, i ett samtal om kraften av att ta in elevernas verklighet i klassrummet.

När Maria Wiman publicerade ett svar på en debattartikel som hennes elever skrivit på nätet trodde hon att eleverna skulle hyllas. Istället delades texten av en känd politiker på Twitter, blev viral och eleverna blev ifrågasatta och utsattes för näthat.

Händelsen chockade Maria, men bemöttes med en axelryckning från eleverna. Hätska och elaka kommentarer är en vardag de är vana vid. Däremot blev de förvånade över att även vuxna näthatade – och till och med mot barn.

Lyssna på avsnittet om det som blev startskottet för ett nytt sätt att undervisa för Maria.