Ekonomiekot Extra

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. ”Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris”, säger Maria Landeborn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraftig prisökning
Bara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.

Trump-effekten
En del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.

Farlig föraning: inflation och geopolitisk oro
När guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.

Guldrush även bland privatpersoner
Den kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Peter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken Sverige
Torbjörn Iwarson, partner Centaur fonder
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Rebecca Patterson, Council on Foreign Relations

[email protected]

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trög tillväxt
Hittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.

Stora lån bromsar
”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.

Budget och Riksbanken
Regeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.

Svårt beslut
”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.

Programledare och producent:
Victor Jensen

Medverkande och röster i programmet:
Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitet
Emma Hernell, vd på HUI

[email protected]

Klarna har gått från hajpad startup till börsjätte på Wall Street. Sverige är redan erövrat -- här är köp-nu-betala-sen det nya normala. Nu är siktet inställt på USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Börsnotering i New York
Efter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.

Svensk succé
Totalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna.

En mörk baksida
”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”.

”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?”
Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson.


Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet
Sven Carlsson, teknik- och grävreporter
Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna
Sebastian Siematkowski, vd och medgrundare Klarna
Niklas Adalberth, medgrundare Klarna

[email protected]

Fotbollen har blivit en industri med övergångssummor som spränger alla gränser. Och bakom målen, applåderna och pokalerna finns en smutsig baksida med skumma agenter och gängkriminella. Har fotbollen tappat bort sina rötter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spelet bakom spelet
Fotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat.

Rekordövergångar
Alexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”.

Olof Lundh: ”Det är ett vackert spel på plan men långt från vackert utanför”
Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”.

Få straffas
Samtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så?

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Olof Lundh, chefredaktör Fotbollskanalen
Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot
Sven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business School
Alexander Isak, fotbollsspelare Liverpool
Gary Cotterill, reporter Sky Sport
Kristoffer Bergström, reporter Aftonbladet
Per Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelning
Mikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundet

[email protected]

Det införs en “gas” i det allmänna pensionssystemet, och så fortsätter upprensningen på fondtorget efter tidigare pensionsskandaler. Den tidigare Allra-chefen har kommit ut ur fängelset, men ärendet är inte avslutat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fondtorget görs om
Upprensningen bland premiepensionsfonderna fortsätter. Målet är att skapa ”tryggare och högre pensioner”. En lång rad populära fonder försvinner som en följd av de upphandlingar som görs, och totalt är det ungefär två miljoner pensionssparare och en miljon pensionärer som berörs. Bakgrunden till omgörningen är de skandaler som skakat om premiepensionssystemet, med Allra och Falcon funds som de mest kända exemplen.

Allras vd: Jag är oskyldig
Sedan en tid tillbaka är Allras tidigare vd ute ur fängelset och vill rentvå sitt namn. Men för Pensionsmyndigheten är ärendet inte avslutat. ”Vi ska komma ihåg att det är ungefär 90 000 premiepensionssparare som är drabbade”, säger Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten. ”Vi kommer göra vad vi kan för att få tillbaka mer pengar”

En “gas” införs i det allmänna pensionssystemet
Samtidigt har det kommit ett politiskt förslag som är tänkt att förbättra ekonomin för pensionärerna – en “gas” som slår in i goda tider. Frågan är vem som gynnas. “Att gröpa ur bufferten är en farlig väg att gå”, säger Hans Bolander, reporter på Dagens industri.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten
Hans Bolander, reporter Dagens industri
Erik Fransson, kanslichef FondtorgsnämndenA
Anna Tenje (M), socialförsäkringsminister
Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening
Alexander Ernstberger, fd vd Allra

[email protected]

De senaste årens lånekalas har övergått i en baksmälla. För samtidigt som Sverige är ett av världens rikaste länder har vi en av världens mest skuldsatta befolkningar. Och trycket på Kronofogden är så högt att den inte hinner med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fler äldre vill ha hjälp
Skulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden.

Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausas
Och berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med.

Skuld och skam
”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden
Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens Universitet
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Martin Ekberg, Kronofogde Malmö
Anna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region Syd
Anette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare Göteborg
Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister

[email protected]

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hushållen
I budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.

Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.

Konjunkturläget
Nyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.

Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.

Programledare och producent:
Anders Jelmin

Medverkande och röster i programmet:
Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet
Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv
Torbjörn Hållö, chefsekonom LO
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea
Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson

Programmet spelades in 15 augusti 2025.

[email protected]

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Framsteg i avtalsrörelsen
Arbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer.

LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitik
LO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar.

Lagstiftning eller förhandling?
”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna.

Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo.

Programledare och producent:
Anders Jelmin

Medverkande och röster i programmet:
Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet
Mats Essemyr, ekonomhistoriker
Johan Lindholm, ordförande LO
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LO
Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer
Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv
Einar Humlin, förhandlingschef Tech Sverige

Programmet spelades in 8 augusti 2025.

[email protected]

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Protester i Sydeuropa
Denna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar.

Välkomna – men vem betalar notan?
Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det. I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket?

Turistavgift
Tanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om.

Producent och programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande Naturturismföretagen
Lovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, Mittuniversitetet
Anna Wallén, näringspolitisk chef Visita
Anders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKR
Jan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker Sotenäs
Dani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sök rätt jobb – och på rätt sätt
När jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra.

Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriär
Samtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum Academy
Joacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFN
Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet
Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna
Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnare

Programmet spelades in 10 juli 2025.

[email protected]