Ekonomiekot Extra

Miljardkontrakten strömmar in och orderböckerna sväller. Europas försvarsindustri växlar upp från sparlåga till turboväxel med bland annat luftvärn, ammunition och stridsfordon, men också drönare och AI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rekordinvesteringar i försvar
Kriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI.

Nya typer av bolag
Samtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”.

Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef.

Ökat efterfrågan höjer priser
FMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg.

Försvarsaktier har blivit småspararfavoriter
Förutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Per Olsson, forskare FOI
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Björn Myrberg, ekonomidirektör FMV
Magnus Hagman, nordenchef Mildef
Felicia Schön, sparekonom Avanza
Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI
Pål Jonsson (M), försvarsminister
Kaja Kallas, EU:s utrikesminister
Micael Johansson, vd Saab
Emil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementet

[email protected]

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. ”Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya fredsdiskussioner – och nya bombningar
Trycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.

Stor oenighet inom EU
Ett förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.

Programledare:
Hanna Malmodin

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitik
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av Ukraina
Vidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FI
Torbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS
Kaja Kallas, EU:s utrikeschef
Donald Trump, president USA
Bart De Wever, premiärminister Belgien
Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien

[email protected]

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Green fatigue och grönmattade konsumenter
Flera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.

Sanktioner och politik
Och samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA där Donald Trump har sagt att användningen av fossila bränslen ska öka.

Från greenwashing till greenhushing
Misstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”Kunderna uppfattar inte hållbarhet som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)
Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot
Marcus Widén, makroekonom SEB
Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet
Donald Trump, president USA

[email protected]

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare – arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Majoriteten kommer påverkas
Skådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.

Tecken på AI-effekt
Vissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.

Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio
Anders Jelmin, reporter Sveriges radio
Tobias Brännemo, chefekonom Unionen
Maria Elinder, utvecklingschef Almega
Sebastian Semiatkowski, vd Klarna

[email protected]

Bopriserna stiger rejält i Stockholm. Mycket tack vare lägre räntor, och bättre ränterabatter. Men trots nya skärpta råd är bankernas information så luddig att många kunder missar att förhandla ändå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Otydligt om rabatter – ”kunderna ska inte behöva gissa”
Den som är bra på att pruta kan spara mycket pengar. ”Det kan handla om tusenlappar varje månad”, säger Moa Langemark på Finansinspektionen.
För att förbättra kundernas förhandlingsposition har det införts nya allmänna råd till bankerna. Där står det att bankerna bör påminna sina kunder om när rabatten går ut. Syftet är att se till att kunderna inte behöver betala en för hög ränta.
Men nu visar det sig att bankernas påminnelser i vissa fall är så otydliga att effekten blir den motsatta. ”Jag blir inte förvånad”, säger Moa Langemark.

Dragloket Stockholm visar riktningen framåt
Nu börjar Riksbankens sänkningar av styrräntan synas i bopriserna. ”Storstockholm sticker iväg med högre priser och högre budgivningar”, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, som säger att det brukar innebära att priserna även i resten av landet kommer stiga.

Splittrad bomarknad
Men på många håll går det fortfarande trögt att sälja. ”Det är katastrofalt”, säger en säljare i Hallunda.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet
Stefan Ingves, fd chef Riksbanken
Erik Thedéen, chef Riksbanken

[email protected]

Förväntningarna var upptrissade till max. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. ”The magnificent seven”-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit – men vad innebär det framåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Tolv av tio!”
Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget.

Nytt Fed-besked – och nya börsrekord
Samtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare.

Enorma intäkter – och utgifter
De stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt.

Bubbelrop
Men många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla.
”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.
”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Gabriel Mellqvist, programledare EFN
Donald Trump, president USA
Molly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bank
Alexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om Kina
Ben Snider, strateg Goldman Sachs
Jerome Powell, chef Federal Reserve
Tim Cook, vd Apple
Sundar Pichai, vd Alphabet
Andy Jassy, vd Amazon

[email protected]

Efter att både USA och Kina höjt insatserna rejält i handelskriget laddar länderna för nya toppmöten – kommer de att spåra ur, eller blir det en ”amazing deal”?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Toppmöten väntar med vassa vapen
I helgen ska USA:s finansminister träffa Kinas vice premiärminister. “Jag hoppas att vi kan reda ut problemen”, sa Scott Bessent innan han åkte till mötet, som är tänkt att kratta banan inför nästa vecka. Då är det dags för Donald Trump att träffa Kinas Xi Jinping.


Sällsynt skarpa åtgärder
USA:s mål är att få Kina att ändra sig kring sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som sänt chockvågor över hela världen. “Det är en global ekonomisk sanktion på hela världens högteknologiska industri”, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Politiska syften
Men även USA spelar ett högt spel. “Båda sidor har lagt verktyg på bordet som vi aldrig sett förut”, säger Alexis von Sydow, apropå den geo-ekonomiska konflikt som pågår mellan stormakterna. “Den har politiska syften och går efter krigets logik. Det handlar om att tillfoga motparten skada, lika mycket som det handlar om att skaffa sig själv fördelar”.

Trump säger att han hoppas komma hem med en “amazing deal” från mötet med Xi, men Alexis von Sydow räknar med att det i bästa fall blir en kort andhämtning innan det allt kallare ekonomiska kriget fortsätter. “Det kommer att ske en frikoppling”.

Storbolagschefernas syn på Kina
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson räknar inte heller med att det kommer bli så mycket vänskapligare ton länderna emellan. “Det här är ju ett teknologikrig mellan Kina och väst, och det gäller att anpassa sig”, säger han.
Sandviks vd Stefan Widing säger att Kina är en fortsatt viktig marknad, men konstaterar att de handelsströmmar som bolaget hade mellan USA och Kina i princip har upphört.
SSAB satsade tidigare stort på Kina, men det gör man inte längre. “Vi har lärt oss att kommunistpartiet har väldigt stort inflytande på alla affärer i Kina”, säger vd Johnny Sjöström.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges radio
Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina
Johnny Sjöström, vd SSAB
Stefan Widing, vd Sandvik
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Thomas Hale, korrespondent Financial Times
Scott Bessent, finansminister USA
Donald Trump, president USA
Dan Wang, författare och Kinaanalytiker

[email protected]

”The most valuable commodity is information”. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt
“Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”.

Långt från den enda stora skandalen
Fingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.

”Spelplanen blir ojämn”
Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal.

”Statistiken är tydlig”
År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351.

”The most valuable commodity is information”
Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud.

Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlare
Men delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot
Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna
Thomas Hertz, åklagare EBM
Jonas Myrdal, åklagare EBM
Fredrik Åkerblom, advokat
Ljud från Di, CNBC, Youtube

[email protected]

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller – och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?

Investeringarna tog fart med ChatGPT
När OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.


Stora affärer – och stora frågetecken
Men den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia.
”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna.

”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.
”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.

”Känns som 1999”
Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.

Bubbla eller boom
Andra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.
”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot
Magnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i Stockholm
Sam Altman, vd OpenAI
Greg Brockman, ordf OpenAI
Jensen Huang, vd Nvidia
Lisa Su, vd AMD
Paul Tudor Jones, hedgefondprofil
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen

[email protected]

Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tufft för vindkraften
Konsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker.
”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.

Elektrifieringen dröjer
Totalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när.
”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten.

Vissa projekt håller tidsplanen
Det är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem.
”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk.

Ingen ny produktion
Just nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum.
”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”.

Programledare:
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten
Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk
Peter Strannegård, Sverigechef Fortum
Arne Bergvik, energistrateg Sigholm

[email protected]