Ekonomiekot Extra

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stegras utmaningar framöver

På en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.

– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.

– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.

Höga klimatmål från EU

EU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.

– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.

Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.

– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

”Förödande om det ändras”

Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.

– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.

Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.

– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.

Programledare
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
John Hassler, professor nationalekonomi
Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historia
Magnus Henreksson, professor nationalekonomi
Oskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på Vattenfall
Leif Johansson, tillträdande ordförande för Stegra
Henrik Henriksson, vd för Stegra
Martin Lundstedt, vd för AB Volvo

April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Nu måste vi ner!”
Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt.

Miljardutdelningar till ägarna
Det här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan.

Vinnare vs förlorare
Bland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Tips för högre lön
Men för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på.

Programledare och producent
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Irene Wennemo, gd Medlingsinstitutet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Anna Hagman, teamchef Unionen
Pär Boman, ordförande AB Volvo
Simon Petersson, avtalssekreterare IF Metall
Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt Näringsliv
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank

[email protected]

Bolånereglerna ändras så att fler ska kunna köpa en bostad. Men frågan är om det blir så. För nu stiger räntorna – och priserna. Samtidigt ska det bli lättare att hyra ut sin bostad i andrahand. Vilka är vinnare och förlorare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ändrade bolåneregler
Kravet på kontantinsats sänks och det skärpta amorteringskravet slopas. ”I kronor och ören så sänks kontantinsatsen med 50 000 om man har ett lån på en miljon”, säger Claudia Wörmann på organisationen Bostadsrätterna.

Bostadspriserna och räntorna stiger
Samtidigt varnar kritiker för att bostadspriserna kommer stiga ytterligare som en konsekvens av de ändrade reglerna. Särskilt i Stockholm. De senaste tre månaderna har lägenhetspriserna stigit med över 5 procent i Stockholm, enligt SBAB och Booli. Nu har dessutom bankerna höjt både de bundna räntorna och de rörliga räntorna. Så frågan är vilken effekten egentligen blir, och om fler verkligen kommer att ha råd att köpa en egen bostad.

Ändrade regler även för de som hyr ut i andra hand
Från 1 juli väntas reglerna ändras även kring uthyrning i andra hand. ”Det kan leda till en ganska stor utbudsökning”, säger Maria Björkander, vd för uthyrningssajten Qasa.
Kritiker menar att ändringarna kommer leda till ökade andrahandshyror, spekulation och ovälkomna hyresgäster i trapphusen.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Claudia Wörmann, talesperson Bostadsrätterna
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Maria Björkander, vd Qasa
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Pia Tverin, bolånechef Nordea
Erik Holmberg, analytiker Hemnet
Mikael Inglander, vd SBAB
Björn Löfgren, mäklare
Jenny Holgersson, mäklare
Kent Selin, mäklare
Stefano Pierrou, mäklare

[email protected]

Börser, räntor och oljemarknader svänger i takt med utspel från USA:s president Donald Trump. Och på vadslagningssajter som Polymarket satsas det miljarder på vad Trump ska säga och göra härnäst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Misstankar om läckor
Politiska utspel, spel och betting, traditionell finansmarknad, krypto, krig och fred – numera hänger allt ihop. I veckan har handelsmönster på oljemarknaden och börserna väckt misstankar om läckor i Vita huset. För det ser ut som att vissa investerare passat på att göra stora affärer precis innan Trumps utspel. ”Tajmingen är synnerligen god”, säger Thomas Hertz, åklagare på EBM.

Flera tidigare exempel
Och det är inte första gången det funnits misstankar om att personer i presidentens närhet berikat sig på information som borde hållas hemlig. I samband med den så kallade ”liberation day” och gripandet av Venezuelas president Maduro noterades liknande handelsmönster.

”Förräderi” och insiderhandel
Ekonomiprisvinnaren Paul Krugman kallar det för landsförräderi. Andra går inte lika långt, men många pekar på mönster som påminner om olaglig insiderhandel. Vita huset tillbakavisar alla anklagelser och menar att de är grundlösa.

Trump Jr är investerare och rådgivare i Polymarket
Men att Trumps familj och barn har starka kopplingar till kryptobolag och prediktionsbolag, som Polymarket och Kalshi, gör att kritiken vuxit ytterligare.

Suddiga gränser mellan spel- och finansmarknad
I USA räknas prediktionsmarknaden som en del av finansmarknaden, här i Sverige anses den istället vara en form av spel och vadslagning. Men även om den faller utanför Finansinspektionens område, så är det en ”verksamhet som ger upphov till nya utmaningar”, säger Jimmy Kvarnström på Finansinspektionen.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Jimmy Kvarnström, verksamhetsområdeschef Finansinspektionen
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Thomas Hertz, åklagare EBM
Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank
Michael Selig, ordf CFTC
Shayne Coplan, grundare Polymarket
Fatih Birol, chef IEA
Donald Trump, president USA

[email protected]

Elpriser och olika avgifter väcker på nytt starka känslor – från norr till söder. Även nere i Bryssel har tonläget varit högt under veckan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bråk i EU

Elen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag.

”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat.

Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden.

”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern.

Effekttariffer stoppas

Regeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el.

Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.

”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden.

Programledare:
Victor Jensen

Medverkande och andra röster i programmet:
Olof Wijnbladh, reporter på Ekonomiekot
Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden
Peter Wigert, Svenska Kraftnät
Erik Böhlmark, Svenska Kraftnät
Pia Nurmi, Energimarknadsinspektionen
Daniel Waluszewski, Energimarknadsinspektionen
Ebba Busch, energiminister (KD)
Ulf Kristersson, statsminister (M)

Världen har aldrig varit så oljeberoende som den är nu. Experter varnar för ett mardrömsscenario och en djup ekonomisk kris i hela världen om inte kriget tar slut snart och Hormuz-sundet öppnas för transporter igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya attacker och utspel
Nu har det gått två veckor sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran, som omedelbart svarade med att avfyra missiler och drönare mot bland annat amerikanska baser och allierade i regionen. Och attackerna, från båda håll, fortsätter.

”Ond spiral” och sämre arbetsmarknad
”Vad konsumenterna ser nu är stigande drivmedelspriser och oroliga finansmarknader, men det är bara början på vad vi kommer se ifall det blir en verklig skada på världsekonomin”, säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.

Rekordstor oljekonsumtion
Världen konsumerar drygt 100 miljoner fat per dag. En tjugondel passerar genom Hormuz-sundet. ”Man tror kanske att världen är mindre beroende av olja nu än för 30 år sedan, men tittar man på volymerna är världen mer beroende av olja än någonsin”, säger Christian Kopfer.

Möten och krisåtgärder
Under veckan har topp- och krismötena avlöst varandra. Och i onsdags fattade det internationella energirådet IEA beslut om att lätta på oljereserverna för att hålla nere priserna. Rekordmycket, 400 miljoner fat, ska tas från lagren. ”Det är som en värktablett, det dämpar smärtan men löser inte problemet”, säger Bjarne Schieldrop på SEB.

Så slår en ny oljekris mot Sverige
Tidigare oljekriser har i vissa fall lett till djupa ekonomiska kriser, med ransonering av bensinen och släckta gatulampor. Efter kriserna på 70-talet genomfördes också stora förändringar av energiförsörjningen i Sverige. ”Det är svårt att säga om det blir några stora förändringar efter den här krisen”, säger Knut Kainz Rognerud.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Erik Hånell, vd Stena Bulk
Donald Trump, president USA
Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker SEB

[email protected]

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.

”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.

Dyrare el och drivmedel
Här hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.

”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Risk för ny energikris
Nästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt.

En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.

”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.

Programledare:
Victor Jensen
Producent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Andreas Ericsson
Medverkande:
Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitet
Elin Akinci, vd ELS Analysis
Jessica Alenius, vd Drivkraft Sverige
Magnus Thorstensson, Energiföretagen
Erik Hånell, vd Stena Bulk

Oljan blir mycket dyrare, naturgaspriset rusar och börsen faller kraftigt när kriget i Mellanöstern eskalerar. De kortsiktiga effekterna på ekonomin är tydliga, men hur stora är riskerna för ekonomin i världen och i Sverige på längre sikt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i lördags som Israel och USA inledde attackerna mot Iran. Kriget intensifieras nu och är inne på den fjärde dagen. Kriget har redan fått ekonomiska effekter, till exempel stora fall på börser och högre oljepriser.

”Det är en allvarlig situation. Hur stora konsekvenserna blir för ekonomin beror väldigt mycket på hur långvarig den här konflikten blir och hur spridd den blir. Så det är väl det vi verkligen får hålla ögonen på nu”, säger banken SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Det är flera faktorer som kan innebära att priserna i Sverige kan stiga, till exempel att det blir dyrare att tanka bilen, att transporter blir dyrare när bensin och diesel kostar mer och att elen kan bli dyrare.

Situationen följs nu noga av Riksbankens chef Erik Thedéen.

”Det svåra är att försöka förstå vad det kan ha för långsiktiga effekter. Det skulle jag säga att det vet vi inte. Men man kan inte säga att man vet att effekterna är små, man kan heller inte säga att de effekterna är stora utan det är bara genuin osäkerhet”, säger han.

Programledare:
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Jens Magnusson, chefsekonom på banken SEB
Erik Thedéen, Riksbankens chef
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

Trots hårda sanktioner och frysta konton fortsätter många av oligarkerna att leva lyxliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar.

Fortsatt lyxliv
Men många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.

Svårt att stoppa alla betalningar
Försök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen.

Miljonbetalning till Sverige
Här i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och Ekot
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Maria Persson Löfgren, fd Rysslandskorrespondent
Halszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn Finansinspektionen
Joe Biden, fd president USA
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen
Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare
Grant Shapps, fd transportminister Storbritannien

[email protected]

Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Falska fakturor
I november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.

Blame game och anmälningar
Anmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.

Bristande kontroller
”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.

Handelsstoppad aktie
Sen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Thomas Hertz, åklagare EBM
Jacob Laurin, tf vd Intellego
Gregory Batcheller, ordf Intellego
Thomas Olsson, advokat

[email protected]