Ekonomiekot Extra

Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tillbaka till kontoren
Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån.

Spretig forskning
Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det?

Djup klyfta
Att vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag.

Framtiden är hybrid
Svenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörande blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna.

Programledare och producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitet
Anders Jelmin, reporter, Ekot
Christian Levin, vd, Scania
Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen Scania
Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer
Jonas Grafström, vice vd, Ratio
Johan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunal

[email protected]

Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Räntan på väg att höjas
Även om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern.

Svensk ekonomi på väg upp
De svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll.

Gör regeringen Riksbankens jobb?
Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna.

Programledare och producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar
Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri
Erik Thedéen, Riksbankschef
Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Ebba Busch, energiminister (KD)
Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD)
Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea

Tekniker:
Rasmus Allansson

[email protected]

Hypen – men också kritiken – är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas – och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens största börsnotering
Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering.

Enorm hype – och kritik
Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik.

Hamnar hos småspararna.
Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar.
En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond.

Programledare och producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen
Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden.
John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMF
Anders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pension
Johan Hägglund, vd, Tioex
Johan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEB
Elon Musk, vd och grundare av Space X
Donald Trump, president, USA

[email protected]

Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klirr i kassan för Fotbollförbundet?

Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM.

Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor.

”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet.

Mest kommersiella hittills

Martin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten.

”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han.

Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten?

Ekonomisk betydelse

VM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse.

”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner.

Vinnare och förlorare

Mästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan.

”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.

Programledare:
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Noa Bachner, krönikör Expressen
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Martin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet
Janne Svensson, VM-besökare
Graham Potter, förbundskapten

[email protected]

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt – så kallade hållbara drivmedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.

Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.

”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.

”Fördel med biobränsle”

För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.

”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”

Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.

Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?

”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.

Utmaningar och haverier

Det finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?

Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.

”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.

Programledare och producent:
Victor Jensen

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Pär Ivarsson, redaktör på Ekonomiekot
Jonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Anna Petre, vd Västflyg
Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia
Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv
Mattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flyget

[email protected]

Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva – men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ”gamechanger” för patienter
Den nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm.

En miljard människor med obesitas globalt
Här i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin.

Staten vs läkemedelsbolagen
Men nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige.

Juridisk strid
I februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark.
Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator
Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia AB
Per-Henrik Zingmark, enhetschef TLV
Daniel Brodén
Katarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHE
David Ricks, vd Eli Lilly

[email protected]

Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiskt beslut
Efter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion.

Tuffa år för krogbranschen
Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar.

Konsumtion ska rädda ekonomin
Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera.

Programledare:
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet
Richard Tellström, måltidshistoriker
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, Movendi
Jonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita
Eva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.
Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, Stockholm

[email protected]

Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner – men är det hela bilden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Börsrekord och vinstlyft
De senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.

AI driver på
Bakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.

Olika mått ger olika verkligheter
Vad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Stephen Moore, konservativ ekonom
Kevin Hassett, rådgivare Vita huset
Neil Irwin, ekonomikorrespondent Axios

[email protected]

Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation – en situation som ekonomer kallar för en ”mardröm” med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oljeprisrekord och fallande börser
Sjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.

Dyrare mat
För lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.

Bråttom med återgång till det normala
”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.

Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”
Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Helena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomi
Nicolai Tangen, vd Norska oljefonden
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Christian Kopfer, råvaruanalytiker
Ulf Kristersson (M), statsminister
Peter Sagebrant, vd Alwex

[email protected]

En ny AI-modell från Anthropic har hittat allvarliga säkerhetshål i alla stora operativsystem och webbläsare. Än har den inte släppts. Men snart kommer även hackare kunna använda den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Vi behöver all hjälp vi kan få”
Den nya AI-modellen Mythos har satt skräck i världens it-säkerhetsexperter. Nu pågår en kapplöpning för att hinna täppa till alla säkerhetshål innan det är för sent. För i händerna på en illasinnad hackare kan modellen orsaka enorm skada. ”Det kan bli ett slags cyber-armageddon om det hamnar i fel händer”, säger professor Pontus Johnson på KTH håller.

Bråttom att skydda systemen
”De kommande månaderna blir kritiska”, menar AI-forskaren Nicholas Carlini på Anthropic. Pontus Johnson håller med. ”Det kan gå riktigt illa nu, och det handlar om månader”, säger han.

Snabb utvecklingskurva
Många är nog bekanta OpenAI:s ChatGPT, eller Googles Gemini, Microsofts Copilot, eller Anthropics tidigare Claude-modeller. Mythos är i grunden en fortsättning på dem, men har alltså visat sig vara otroligt bra på att hacka datasystem.

Vita huset i krismöten med Fed och storbanker
Varningarna har orsakat febril aktivitet bland tillsynsmyndigheter och banker. För om hackare slår ut banksystemen kan det bli en enorm kris. Ett annat känsligt område som pekas ut är energisystemen.

Dags för stabsläge
Hittills är det alltså bara en mindre grupp bolag som fått ta del av modellen i ett projekt som kallas “project glasswing”. Men det väntas alltså inte dröja länge innan modellen finns tillgänglig för alla. Andra, lika starka, varianter väntas också snart finnas ute. ”Den kinesiska statsapparaten, som spionerar mycket på Sverige och andra länder, kommer få de här förmågorna inom några månader”, säger Pontus Johnson.
Han menar att det är läge för myndigheter att gå upp i stabsläge för att möta hotet. Även som privatperson finns det en del att tänka på de kommande månaderna.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Pontus Johnson, professor och chef för centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet KTH
Sven Carlsson, reporter Ekot
Klas Malmén, senior rådgivare Finansinspektionen
Cem Gökgören, informationssäkerhetschef Svenska Kraftnät
Frank Vang-Jensen, vd Nordea
Nicholas Carlini, forskare Anthropic
Pip White, områdeschef Anthropic

[email protected]