Ekonomiekot Extra

Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rekordlågt barnafödande en dyr affär för Sverige

Det har kallats för ”den tysta krisen” och har jämförts med klimatkrisen. Regeringens egen utredning Framtid med barn varnar för att det rekordlåga barnafödandet på sikt kan leda till svagare tillväxt, krympande arbetskraft och ökad press på välfärden.

Olika åsikter om hur frågan ska lösas
Framtidsprognoserna oroar, men åsikterna går isär i hur problemet ska lösas. Fler barn, mer invandring, eller helt nya sätt att organisera välfärden och arbetsmarknaden? Sverige har redan en generös familjepolitik, så vad finns kvar i verktygslådan för att få igång barnafödandet?

En global utmaning
Sverige är långt ifrån ensamt. Födelsetalen sjunker i stora delar av världen och flera länder satsar stora summor på att få fler att bilda familj, Men trots generösa stöd ligger länder som Sydkorea och Singapore fortfarande på rekordlåga nivåer.
Men det kan också finnas positiva effekter av lägre befolkning.

Programledare:
Samantha Coard

Producent:
Olof Wijnbladh

Tekniker:
Olof Hansson Wallgren

Medverkande och röster i programmet:
Åsa Hansson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Lena Lundkvist, demograf på SCB
Elisabeth Svantesson, Finansminister
Carolina Söderbäck Brantskog, Andreas Söderberg, Elisabeth Tenje, Stockholm
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)
Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)

[email protected]

Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets effekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Extremvärmen slår mot Europas ekonomi
Hittills i år har större area än hela Halland brunnit i Europa och i Västeuropa uppmättes de varmaste juni- och julimånaderna någonsin. Flera prognoser visar att Europas ekonomi kommer drabbas av torkan och värmen. Bakgrunden är bland annat störningar för jordbruket, transporter på uttorkade floder och elproduktion.

Ändå en stryktålig ekonomi?
Men det är inte säkert att effekterna blir så stora. Den senaste krisen efter kriget i Mellanöstern har inte gett de effekter på ekonomin som många varnade för i början. Ekonomin framstår som mer stryktålig.

Värre på sikt
Riksbankschef Erik Thedéen varnar för att vi kan räkna med fler såna här störningar i ekonomin på grund av klimatet framöver. Och notan för att investera för att skydda sig mot störningar och motverka klimatets effekter väntas bli stor.

Programledare:
Samantha Coard

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Shon Ferguson, docent i miljöekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Lisa Göransson, professor i energisysten, Chalmers
Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet
Erik Thedéen, Riksbankschef
Christina Nyman, chefekonom, Handelsbanken

[email protected]

Kan krig vara bra för ekonomin? Har börsen blivit ett casino? I Bakom pengarna höra du från landets smartaste ekonomer och forskare som förklarar hur samhället – och pengarna – hänger ihop.

Lyssna på Bakom pengarna i Sveriges radios app.

Vad lovar partierna – och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsin
Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin.

Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.

Kritik från ekonomer
Den stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson.

Så ser partiernas ekonomi ut
Årets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan.
Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet
Anders Dybelius, universitetslektor Jönköping university
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank
Jens Magnusson, chefekonom SEB
Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken

[email protected]

Alla vill fixa bostadsmarknaden – men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marknaden ”funkar inte”
Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson.

Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson.

Hushållen förväntar sig stigande priser
För bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator.
Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Tor Borg, analyschef Citymark
Pontus Mattsson, politikreporter Ekot
Marcus Widén, ekonom SEB
Hans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistik

[email protected]

USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Börsras – och börsrus
Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri.

Stora AI-investeringar
”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd.

Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar om
Men nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”.

Stora möjligheter och stora risker
De nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Johan Falk, AI-expert och föreläsare
Henrik Ek, teknikjournalist Dagens industri
Christian Landgren, grundare Berget AI
Carl-Henrik Söderberg, sparekonom Nordnet
Donald Trump, president USA
Nicholas Carlini, forskare Anthropic

[email protected]

Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens sjätte största ekonomi
I veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.

Beskrivs som “mjuk vänster”
”Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.

Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”.

Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexit
Enligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU.

Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage.

Relationen med Sverige
”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium.

”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu.

[email protected]

Sju år efter omregleringen av spelmarknaden är varken spelbolag, myndigheter eller beroendeexperter nöjda. Vad gick fel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fotbolls-vm väntas slå alla tiders rekord när det gäller spel och vadslagning. Men mycket av spelandet här i Sverige sker på olicensierade sajter.

Många bolag utanför systemet
År 2019 stöptes den svenska spelmarknaden om, spelmonopolet övergick i ett licenssystem. Målen var bland annat att skydda konsumenter från missbruk och få fler spelbolag att skatta i Sverige; minst 90 procent av bolagen på den konkurrensutsatta marknaden skulle ingå i systemet.

”Staten har misslyckats”, säger Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare för Branschföreningen för onlinespel BOS. ”Många av de olicensierade bolagen riktar sig med kirurgisk precision mot Sverige, men har ändå lyckats komma undan tillsynsmyndigheternas verktyg”.

Oroande utveckling bland unga män
Många av de som söker hjälp för sitt spelande spelar på nätcasinon. ”Vi ser många som spelar på de allra snabbaste spelformerna”, säger läkaren Anders Håkansson.

”Enorma summor” spelas bort
Många med spelmissbruk drar också på sig stora skulder. ”När spelande blivit ett stort problem det kan handla om flera hundra tusen, ibland ännu mer. Det påverkar hela livet”, säger Davor Vuleta på Kronofogden.

Utredning med förslag på lagändringar
Utredaren Marcus Isgren föreslår en rad förändringar för att få bukt med problemen. Bland annat att banker och betaltjänster ska bli tvungna att stoppa betalningar till olicensierade spelsajter. Och om det går att nå sajterna i Sverige, ska de också omfattas av svensk lag. ”Det skulle innebära att fler spel blir förbjudna i Sverige”, säger Marcus Isgren.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin Lunds universitet
Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare BOS
Marcus Isgren, utredare

Programmet spelades in 5 juni 2026.

[email protected]

Den svenska finansmarknaden har gått från en av världens mest reglerade, till en av de mest liberala. Samtidigt har börsen blivit en folksport. Hur blev Sverige ett finansfolkhem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Det är en jätteförändring”, säger Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare, om den svenska finansmarknaden.

Börsen - en lång och volatil historia
Sedan handeln drog igång på Stockholmsbörsen för drygt hundra år sedan har perioder av hårdare reglering följts av snabb avreglering. Börskrascher och börsrusningar har avlöst varandra. Men den gemensamma nämnaren genom åren har varit en vilja att få fler att spara i aktier. Men även att skapa ekonomisk tillväxt och ge företag en möjlighet till finansiering. Reformer och satsningar har presenterats av både höger- och vänsterregeringar – även om syftet har varierat.

Synen på aktieägande har också skiftat. ”Det har svängt rejält. Aktier sågs som något moraliskt suspekt”, säger David Larsson Heidenblad vid Lunds universitet.

Stora skattereformer
Under åren har också skattesystemet genomgått en rad stora förändringar. På 70- och 80-talen infördes så kallat skattesparande och allemanssparande. 80-talet var också en period med kraftiga börsuppgångar och filmer som Wall street skapade debatt kring yuppies och finansvalpar. ”Det var en helt ny värld”, säger Torun Nilsson. Efter det följde en ny stor skattereform, och så småningom även en ny börskrasch när it- och telekombranschen kollapsade runt milleniskiftet.

Digitalisering- och informationsvåg
Parallellt med de politiska reformerna har en ny sorts ekonomijournalist vuxit fram, och idag är antalet aktietipsare i sociala medier och poddar enormt. Samtidigt har digitaliseringen gjort det betydligt enklare att handla. Numera är det nästan 2,5 miljoner svenskar som direktäger aktier. Många av dem via ISK, som blivit en stor sparform – och en valfråga.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare
David Larsson Heidenblad, docent Lunds universitet
Krister Modin, analytiker Euroclear

[email protected]

Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de senaste åren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stora löften – kritik mot ”valfläsk”
Flera partiledare kom under Almedalsveckan med omfattande förslag som berör de svenska hushållens privatekonomi. Men det här får också kritik för att det är oklart hur förslagen ska finansieras. Och frågan är hur mycket de stora satsningarna behövs, när många hushåll redan fått förbättrad situation de senaste åren.

Lägre bensin- och matpriser och högre löner
De senaste åren har lönerna stigit mer än priserna och i år har ytterligare satsningar stärkt hushållens plånböcker. Senast i raden en kraftig sänkning av bensinpriserna som nu är lägre än på över fem år och bland de lägsta i hela EU. Matpriserna har redan sänkts.

Funkar plånbokslöften?
Politikerna satsar hårt på plånbokslöften men det är inte säkert att det funkar hos väljarna. Och frågan är hur svensk ekonomi och tillväxt påverkas om nya stimulanser som skattesänkningar och bidrag förverkligas.

Programledare och producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Roine Vestman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Mats Eriksson, politikredaktör, Ekot
Arturo Arquez, privatekonom, Swedbank
John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Ulf Kristersson (M) statsminister
Ebba Busch, partiledare (KD)
Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare (C)
Nooshi Dadgostar, partiledare (V)
Daniel Helldén, språkrör (MP)
Peter Gärdqvist, Statistiska centralbyrån
Johan Samuelsson, enhetschef, Konjunkturinstitutet

[email protected]