Ekonomiekot Extra

Rymdinvesteringarna slår rekord. Att det går så fort just nu beror på ett paradigmskifte, skapat av bland annat Elon Musk och hans rymdbolag SpaceX, som kraftigt sänkt kostnaderna för att skicka upp satelliter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny rymdkapplöpning
”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag.

Rymden – en åttonde kontinent
Förutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han.

Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt fler
Förra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort.

Solcelllsdrivna datacenter
Nästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år.

Säkerhetsläget driver på
Men även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu.

Försvarsbolag växer i rymden
Saab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab.

Raketartat
Även civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”.

Ny besättning till Internationella rymdstationen ISS
I veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISE
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Fredrik Schäder, medgrundare Arctic Space Technologies
Marcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab
Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space Holdings
Elon Musk, vd SpaceX

[email protected]

Statens roll utmanas när en lång rad privata banker och bolag börjar ge ut egna, digitala, kontanter. Det som driver boomen är den snabba AI-utvecklingen – och Donald Trump.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Agenter och blockkedjor
Synen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare.

Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”.

The Genius Act
Efter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB.

Dollar-dominans
Hittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis.

Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Johan Javéus, senior ekonom SEB
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Christoffer Malmer, finansdirektör SEB
Jens Henriksson, vd Swedbank
Donald Trump, president USA
Mark Zuckerberg, vd Meta

[email protected]

Utvecklingen i USA skakar om. Politiker talar om en ny världsordning. Men vad betyder det som händer, i världens viktigaste ekonomi, för svenska företag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser.
President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa.

Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag.

”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

EU blickar mot andra i stället

De europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt.
Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer.

Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA.

”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium.

Nytt handelsavtal med Indien

När relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien.

”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem.

Programledare: Victor Jensen
Producent: Olof Wijnbladh
Gäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

En historisk vecka med hotfulla utspel, toppmöten och stor oro går mot sitt slut. Den gamla världsordningen är ”söndersliten”, säger makthavare på Världsekonomiskt forum i Davos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trump: På ett eller annat sätt ska vi få Grönland
Årets möte i Davos kan sammanfattas med ”Trump, tullar och Grönland”, säger reporter Victor Jensen, efter en vecka som beskrivs som ett uppvaknande och en vändpunkt för många.

Söndersliten världsordning
”Världen är permanent förändrad”, sa till exempel EU-kommissionens ordförande, efter att Trump hotat länder som inte vill se ett amerikanskt övertag av Grönland med strafftullar. Kanadas premiärminister Mark Carney konstaterade att den gamla världsordningen ”har slitits isär” och uppmanade mindre stater att hålla ihop mot supermakter och mobbare.

Hot och reträtt
I onsdags kväll meddelade Trump att han inte tänker använda våld för att ta över Grönland och att de nya strafftullarna inte kommer att införas.

Men stor skada är redan skedd, och frågan är vad som väntar istället. ”Man har inte öppnat champagne-flaskorna än”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, apropå stämningen bland näringslivstopparna i Davos.

”En spik i kistan”
”Det är naturligtvis en väldigt lättnad att tullarna inte blir av, samtidigt är det här ytterligare ett tecken på en mer kaotisk värld”, säger Jan Larsson, vd för Business Sweden. Kenneth Rogoff, professor vid Harvard, kallar det som hänt för ”ytterligare en spik i kistan för den amerikanska dominansen”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Victor Jensen, reporter Ekot
Ulf Kristersson, statsminister
Kenneth Rogoff, professor Harvard
Jacob Wallenberg, ordf Investor, Svenskt Näringsliv
Jan Larsson, vd Business Sweden
Börje Ekholm, vd Ericsson
Donald Trump, president USA
Lars Lökke Rasmussen, utrikesminister Danmark
Scott Bessent, finansminister USA
Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen
Mark Carney, premiärminister Kanada

[email protected]

Den ekonomiska botten är sedan länge passerad och under det kommande året väntas den svenska ekonomin fortsätta att stärkas rejält. Samtidigt finns det mycket mörker. ”Det är det allvarligaste läget sedan andra världskriget”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikter och hot
Venezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”.

Ekonomin går bra – och kommer gå bättre
Ändå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri.

Börserna fortsätter mot nya höjder
Börserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.

Programledare och producent
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet
Victor Munkhammar, kommentator Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Ulf Kristersson (M), statsminister
Lars Løkke Rasmussen, utrikesminister Danmark
Jerome Powell, centralbankschef USA
Donald Trump, president USA
Helena Gissén, politikkommentator Ekot

[email protected]

Bombningar, en tillfångatagen president och kontroll över oljan. Kan USA:s attack på Venezuela rita om världskartan för det svarta guldet? Den nedgångna oljeindustrin ska rustas upp och USA ska göra jobbet, men det blir inte lätt enligt experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När USA:s president Donald Trump höll sin presskonferens efter attacken mot Venezuela betonade han hur viktig oljan är. Han sa bland annat att de stora amerikanska oljebolagen ska gå in i Venezuela och satsa miljarder dollar.

Oljans roll
En fråga man bör ställa sig, enligt Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, är vem som tjänar på detta och påminner om tidigare möten mellan Trump och oljebolagschefer.

”Ett ganska bra klassiskt latinskt uttryck är: Cui bono - till vems gagn? För det finns många gånger en ekonomisk vinning för Trump själv, hans närstående, hans vänner eller hans finansiärer när han beslutar om politiska handlingar”, säger han.

En lång historia
Venezuelas oljeindustri har en lång historia tillsammans med amerikanska oljeföretag. Den venezuelanska staten gav de amerikanska bolagen utvinningsrättigheter. Med början redan under mellankrigstiden gjorde bolagen de stora investeringar som krävdes för att få upp oljan ur marken.

”Det här har hela tiden varit uppgörelsen. Oljan har aldrig ägts av de amerikanska bolagen. Det har skett under koncessioner”, säger Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet och tidigare chef för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Sedan 1970-talet och framåt har sedan villkoren för utvinningen ändrats och den Venezuelanska staten har krävt att få en större del av de vinster som skapats. Men många personer med kunskap har flytt från Venezuela undan den politiska repressionen och oljeproduktionen har minskat kraftigt sedan glansdagarna.

Priserna har fallit
Världen behöver inte mer olja just nu, enligt energimarknadsexperter. Det finns mer än vad som behövs på marknaden och priserna föll under förra året.

”Förmodligen kommer vi se dem falla ännu mer”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis.

Men han tror ändå att den tunga oljan från Venezuela kan vara användbar för att till exempel blandas med lättare olja från USA. Därför kan det finnas ett intresse för amerikanska oljebolag att komma tillbaka till Venezuela.

Programledare:
Anders Jelmin

Producent:
Olof Wijnbladh

Tekniker:
Alma Segeholm

Medverkande och röster i programmet:
Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Donald Trump, president, USA
Mike Wirth, vd, Chevron
Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS Analysis
Thina Saltvedt, energianalytiker, Nordea

[email protected]

En av världens snabbast växande ekonomier är en kommunistdiktatur som kan ha framtiden för sig. I den nya ekonomiska världen med USA-tullar och allt dominantare Kina kan landet bli en vinnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snabbväxande ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet.

Diktatur
Målet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur.
”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm.

Svenska företag vänder blickar ditåt
Vietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam.
”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen.

Risker med att handla med en diktatur
”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Programledare och producent:
Victor Jensen och Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Axel Kronholm, Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent
Örjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Marcus Persson, Business Sweden
Christopher Beselin, investerare i Vietnam

[email protected]

Priskrig, handelskrig, kinesiska konkurrenter och trögare försäljning. Nu pressas europeisk bilindustri från flera håll, vilket kan påverka många jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utmanande period
Fordonsindustrin går just nu igenom en period med flera utmaningar. Det handlar dels om omställningen från bensin och diesel till eldrivna fordon. Att bilarna blir allt smartare och uppkopplade. Ny och hårdare konkurrens från framför allt kinesiska elbilstillverkare och dessutom nya tullar och handelshinder, som gör det svårare och dyrare att sälja bilar.
”Det är en väldigt stor oro”, säger Peter Bryntesson, vd på organisationen FKG.

Viktig för ekonomin
Fordonsbranschen är viktig för jobben och ekonomin i många länder. Här i Sverige jobbar runt 230 000 personer inom hela branschen, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. Hela Europa har ett relativt stort beroende av branschen och ett land som sticker ut är Tyskland, där mörka moln dragit in över företagen.
”Det är verkligen en kris. Det är nästan som ett korthus som väntar på att kollapsa. Jag menar, det är väldigt ostabilt just nu”, säger den tyska bilanalytikern Matthias Schmidt, som tror att fler bilfabriker kan stängas i framtiden.

Hårdare konkurrens i Kina
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson säger att en stor del av industrin i Kina tas över av kinesiska konkurrenter.
”Det som händer är att bilindustrin i Kina var väldigt västinfluerad och dominerad. Nu ser vi en bilindustri i Kina som ungefär hälften, hälften”, säger han.

Programledare och producent:
Victor Jensen

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Peter Bryntesson, vd för Fordonskomponentgruppen
Karin Olander, bilreporter på Dagens Industri
Matthias Schmidt, tysk bilanalytiker
Stella Li, vice vd BYD
Håkan Samuelsson, vd på Volvo Cars
Erik Severinson, kommersiell chef på Volvo Cars

[email protected]

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Globalt fenomen med stora konsekvenser
I vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren.

Lägre skatteintäkter och sämre välfärd
Om det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.

Börsfall och boprisfall
Men även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson.

Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Åsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitet
Johan Grip, forskningschef Kommuninvest
Fredrik Bood, demograf SCB
Joanna Swica, träningsprofil
Jakob Forssmed, socialminister
Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lomma

[email protected]

Trumps vänner Ellisons slåss om Warner Bros Discovery. På andra sidan står Netflix. Vad handlar den här striden om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptrappat budkrig
Insatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN.

Tech- och diktaturmiljarder
Efter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar.

Jokern i leken – Donald Trump
Donald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert.

Så påverkas konsumenterna och filmbranschen
”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet
Roger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondent
Ted Sarandos, vd Netflix
David Ellison, vd Paramount Skydance
Eva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenterna
Donald Trump, president USA
John Foley, redaktör Financial Times
William Cohan, författare och ekonomijournalist

[email protected]