EVOLUTION X4 DRAMA

EVOLUTION X4 DRAMA

By EVOLUTION X4 DRAMAArtsFictionPerforming Arts
Download on the App Store

EVOLUTION X4 DRAMA episodes

  • GOTT NYTT ÅR, KÄRA STINA! Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama




    ----
    Ett slitet hotellrum i Berlin.
    Det är nyårsafton den 31 december 1930.
    Hjalmar Bergman har lämnat sin hustru Stina i Stockholm för att förhoppningsvis arbeta med sina texter och fullgöra vissa kontraktsvillkor, men nu säger doktorn att han - förutom magproblem -  har influensa och ovillkorligen måste ta det lugnt och helst bara vara sängliggande. 
    Det är dock svårt för Hjalmar att följa rekommendationerna.

    Karaktär: 
    Hjalmar Bergman, författare, dramatiker.

    I rollen: 
    Gunnar Martin Aronsson

    Duration:
    53:15

    Regi: GMA
    Produktion:
    Evolution X4 Drama 2026 

    OBS: Vi rekommenderar lyssnare av EVOLUTION X4 DRAMA:s många föreställningar att använda hörlurar.
    --
    Alla rättigheter förbehållna författaren och förlaget EvolutionbyNight.
    För uppsättningsfrågor skriv till: [email protected] 

    Not:

    Vissa fraser i manuset är hämtade ur Hjalmar Bergman: "Brev IV. 1925-1930" Albert Bonniers förlag.

    --

    Q & A med GMA:


    -Varför detta intresse för Hjalmar Bergman?

    - Hjalmar Bergman var ju en av de viktiga profilerna inom svensk romankonst men även dramatik och filmmanus men som idag tyvärr är satt mer inom parantes. Jag har alltid haft ambitionen att väcka upp intresset för bortglömda eller förbisedda författare. Dessutom hade Hjalle hade ju ett minst sagt händelserikt – och dramatiskt! – liv som är lätt att inspireras av och sätta sig in i, som dramatiker.

    - När väcktes ditt eget intresse för Bergman?

    - Det kan jag genast peka ut, det var TV-serien ”Markurells i Wadköping” från 1968, med Edvin Adolphson,
    Eva Dahlbeck, Jan-Olof Strandberg och Ulf Brunnberg. Regi Hans Dahlin. Framförallt var det väl tack vare Edvin Adolphsons briljanta gestaltning av Markurell, som jag greps av historien, men även skolmiljön, med inslag som studentexamen och ett lärarkollegium var ju nära min egen miljö, eftersom min far var lärare.
    Hur som helst fastnade väl namnet Hjalmar Bergman och senare fick jag tillfälle att återkomma till hans dramatiska verk och romaner. För övrigt kan ju nämna att Hjalles kompis Victor Sjöström – en av Sveriges främsta regissörer under stumfilmseran -  gjorde en version av ”Markurells” år 1931 där han själv spelade huvudrollen och där Bergman skrivit filmmanus utifrån sin egen roman.

    -Apropå skådespelare, här gör du själv rollen som Hjalmar Bergman. Är det ett låt oss kalla det egocentrerat motiv bakom det? Du har ju en stab av duktiga aktörer.

    - Det kan låta egocentrerat, kanske det är det, men jag hoppas att mina motiv varit fler än det att tillfredsställa mitt ego. När jag skrivit en roll brukar det nästan genast uppenbara sig möjliga aktörsnamn, alltså skådisar i min närkrets. Ibland dyker mitt eget namn upp.
    Jag tänker då några varv till, men om regissören i mig är bestämd, att jag GM skall göra rollen, så accepterar aktören GM i mig detta omdöme.

     

    -Hur mycket research är gjord för den här uppsättningen? Hur mycket är sant och hur mycket är fiktion, kan man ju undra…

    - Jag gör nästan alltid en genomgripande research för pjäser och scripts som har en länk till historiska händelser. Så även här. Framför allt har jag, förutom rent litteraturhistorisk forskning, tagit del av och utgått från Hjalmar Bergmans dagböcker, som ju har publicerats. Vem trodde han själv att han var? Hur tänkte han? Varför gjorde han som han gjorde? Frågor av den typen sporrar mig framåt i researchen. Sedan handlar det alltid om att ta sig vissa konstnärliga friheter – i annat fall uppstår helt enkelt ingen fullvärdig gestalt, ingen karaktär.


    -Fokus ligger här på Hjalmar Bergmans relation med sin fru Stina. I pjäsen återkommer du till relationens dimension av beroende; hur Hjalmar än agerar kan länken dem emellan inte upphöra…Är det kärlek eller något annat? Hur tänker du här?

    - Frågan om kärlek är en av världens mest svåra att besvara. Vad är kärlek? Är kärlek att du är beroende av en annan människa, som spegelmässigt är beroende av dig? Jag har inget svar på det. Hjalle hade ju också sexuella relationer med män, som det ibland talades tyst om – i synnerhet under hans livstid – ibland mer öppet.                  De relationerna fungerade dock inte heller, de blev inte bestående. Han rumlade runt – men behövde hela tiden Stina för att kunna finna en någorlunda balans i sitt oroliga liv. Därav pjäsens fokus. Det är han och Stina som har ett vad han själv här kallar ett ”hemligt förbund” och det förbundets villkor håller han pliktskyldigt livet ut.

    -Tack!


    54 min
  • EN SPELMANS FRIHET Audio Drama i två scener. Produktion Evolution X4 Drama.

    EN SPELMANS FRIHET 


    Ett möte på en lyxrestaurang i Stockholm sommaren 1947 får oväntade följder för samtliga involverade.

    SCEN 1
    En spelmans mössa
    Författare: Stig Dagerman
    Bearbetning: Gunnar Martin Aronsson
    Roller:
    Herr Bohm
    Lennart 

    SCEN 2 
    En spelmans längtan
    Författare: Gunnar Martin Aronsson 
    Roller:
    Fru Bohm
    Lennart

    I rollerna:
    Lennart:
    LENNART B. SANDELIN
    Herr Bohm:
    GUNNAR MARTIN ARONSSON
    Fru Bohm:
    ANNIKA AUGUSTSSON

    Konception och regi: Gunnar Martin Aronsson
    Redigering och Ljuddesign: Gunnar Martin Aronsson
    Duration: 48:03
    Produktion Evolution X4 Drama 2026 
    OBS: Vi rekommenderar användningen av hörlurar till våra produktioner! 
    Rättigheterna till En spelmans längtan text: Förlaget EvolutionbyNight.
    --

    Q&A med GMA


    -Jaha, det här är ett slags sammanlänkning av Dagerman och dig. Två scener under den gemensamma titeln EN SPELMANS FRIHET. Vilken är bakgrunden till det här projektet?

    -Bakgrunden är kombination av olika faktorer. En faktor är förstås att jag anser att Stig Dagerman var och är en av de mest intressanta svenska dramatikerna i modern tid.
    En annan är praktisk: att rättigheterna till hans verk numera är fria, vilket betyder att hans texter lättare kan användas av andra. Det var orsaken till att vi på EVOLUTION X4 DRAMA kunde göra vår adaption av I SKUGGAN AV MART. En tredje faktor är att Dagermans postuma scen, med titeln ”En spelmans mössa” av allt att döma är oavslutad, vilket inspirerade mig till att skriva en kompletterande, imaginerad - för det inre sinnet föreställd - scen, betitlad ”En spelmans längtan”. Tillsammans presenteras dessa två scener som ett helt audiodrama under namnet EN SPELMANS FRIHET.

     

    -Man skall ju vanligtvis inte fråga ”vad är meningen med pjäsen?”, men just därför ställer jag ändå frågan…

    -Haha. Den exakta meningen i en pjäs tror jag personligen är omöjlig att fastställa objektivt. Hundra olika läsare, hundra olika lyssnare, eller hundra olika betraktare av en TV-teater skulle ge hundra olika svar. Alla tolkar nämligen dels mer ”allmänt” ett skeende, dels ”unikt” - stycket betyder något specifikt för just honom eller henne. Detta unika skiljer alltså tolkningen från bänkgrannens tolkning utan att därför vara ”fel” tolkning. Författaren kan rent teoretiskt hävda att ”så menade jag inte”, men i praktiken är det inte hans eller hennes sak att bedöma det. Dramatikern kan enbart beskriva den mer allmänna nivån av ”mening”.

    Det fantastiska med berättelser och i synnerhet dramatik är just detta: att man dels på ett plan kan dela något gemensamt med andra, dels på ett annat plan kan erhålla något särskilt, något som talar till ”just mig”.

     

    -Jag förstår, men vill ändå fortsätta att pressa dig lite mer. Om jag frågar just dig: Vad betyder den här pjäsen - och då menar jag helheten, EN SPELMANS FRIHET, för just dig?


    -Tack för den extra pressen. Låt mig då i alla fall säga så här, att pjäsen rör sig inom samma tematiska fält som många andra tidigare EVOLUTION X4 DRAMA-produktioner, nämligen om svårigheterna med att leva i värld där det kapitalistiska systemet, i sig en utväxt från vår självbevarelsedrift, hela tiden tenderar att utmana och bekämpa vår andra inre starka impuls, altruismens impuls, som inte härrör från vår självbevarelsedrift, utan från vår längtan efter gemenskap på lika villkor, vår längtan av genuin acceptans, bekräftelse, kärlek, och då avses djupast sett inte en egocentrerad kärleksbekräftelse utan en altruistisk, friare form av kärleksbekräftelse.

    -Tack. Är det något som du vill säga innan vi avslutar?


    - Jag vill då passa på att understryka, att utan ensemblen vore det här – i likhet med alla tidigare uppsättningar - ett omöjligt projekt. Därför passar jag på att hjärtligt tacka EVOLUTION X4:s medlemmar Lennart B. Sandelin, som spelar herr Ström, och Annika Augustsson, som spelar fru Bohm, för sina eminenta insatser. Dessutom har Kent Fernström bidragit som ansvarig för inspelningslokalen och som kommunikationspartner när det gäller dramatik. Förhoppningsvis uppskattar även Stig Dagerman i sin himmel vårt ”kärleksprojekt”: att fullborda hans oavslutade ”Spelman” med - sådan är ambitionen - vidmakthållen tematisk stringens.

    -Tack.


    49 min
  • LÖGNARPJÄSEN. Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama

    LÖGNARPJÄSEN


    En för publiken fullständigt okänd herre vill tala.
    Han presenterar sig, men vi förblir ändå i ovisshet om hans identitet.
    Nå. Låt oss ändå höra vad han har att anföra...


    I rollen:
    Gunnar Martin Aronsson
    Duration 30:45
    Produktion Evolution X4 Drama 2026
    Alla rättigheter förbehållna författaren och Förlaget EvolutionbyNight
    Ta gärna del av vårt stora utbud av Audio Drama! 
    Möjligheter finns även för teaterverksamma att beställa texterna och att ge rättigheterna till scenuppföranden.
    Kommunikation: [email protected] 
    --

    Q & A med GMA


    Q: Jaha, ännu en monolog. Varför denna vurm för monologer?

    A: Vill definitivt nyansera beskrivningen av mina ibland förekommande val av monologformen som en ”vurm”. Ibland känns det helt enkelt rätt att skriva en monolog, ibland handlar det i stället om ett ensemblestycke. Jag brukar jämföra dessa audio dramer med musikstycken. Själva inspirationen driver mig helt enkelt till olika orkestreringar.


    Q: Hur som helst är det en monolog. Kan du berätta något om bakgrunden till LÖGNARPJÄSEN, dess källor och inspirationer?
    A: Absolut. Tidigt fascinerades jag av Anton Tjechovs monolog ”Om tobakens skadlighet” och njöt av strukturen: hur talaren skulle hålla ett anförande om tobakens skadlighet eftersom hans dominanta fru propsade på det, men hur han ideligen kommer på avvägar och i stället börjar prata om insekter, problemet med sitt blinkande öga, svårigheten med att få sina döttrar bortgifta, pannkakor, oturs-talet 13 och varför han är en misslyckad människa. Dessutom avbryter han sitt tal genom att oplanerat börja sjunga en snutt.
    Den andra impulsen är förstås Dostojevskijs ”Anteckningar från ett källarhål” – andra svenska översättningar av titeln finns, men när jag läste den hette kortromanen just detta.
    Den namnlöse berättaren - en tjänsteman - framför en monolog i berättelsens första del, där han – som så ofta hos Dostojevskij i en slags blandning av frenesi, yrsel, galenskap och klokskap – håller domedag över samhället.
    Just dessa två verk inspirerade mig. Stycket LÖGNARPJÄSEN har alltså inga ambitioner att vara ”realistiskt” – vad det nu är – karaktären skall vara mer en karikatyr än en tredimensionell, ”naturlig” människa. Men en karikatyr man ändå som lyssnare kan hysa känslor för och i vars tankevärld man kan gå in i, irritera sig på och kanske skratta åt. Men också hysa sympati för.

     

    Q: Så framställningen skall vara så här ”over-the-top”, vi kanske kan kalla det expressionistiskt?

    A: Exakt. I stället för en realistisk historia skall ”Lögnarpjäsen” vara en over-the-top performance, något stilmedvetet överdrivet i uttrycket, med inlagda komiska fasetter, och framför allt skall stycket vara en slags hommage – en hyllning – till dessa udda figurer ur litteraturhistorien; utstötta och kantstötta, famlande efter något att tro på, utan att de riktigt lyckas. 
    Q: Tack. 


    31 min
  • SKUGGAN AV MART. Ett drama av Stig Dagerman i audiobearbetning av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama.

    SKUGGAN AV MART 

    av
    STIG DAGERMAN
    I audiobearbetning 
    av
    Gunnar Martin Aronsson

    Stig Dagerman presenterade själv pjäsen, skriven 1948, med orden:
    "Tid: Efter ett vunnet krig. / Plats: En segrande stad.” 
    Duration: 55:54

    Gabriel: 
    LENNART B. SANDELIN
    Modern:
    SOFIE RIBBING
    Thérèse:
    AMANDA LUND

    --
    Regi: 
    Gunnar Martin Aronsson
    Ljuddesign: 
    GMA
    Produktion:
    Evolution X4 Drama 2026
    --
    OBS: Vi rekommenderar lyssnande av alla våra EVOLUTION X4 DRAMA-produktioner via hörlurar! 
    --
    Kontakt:


    56 min
  • WEEKEND. Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson, baserat på en pjäs av Kent Fernström

    WEEKEND 

    Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson
    Baserat på en scenpjäs av Kent Fernström

     

    Bakgrund:

    Maj månad 1995.
    Edgar har bjudit med konstnären Kurt, 30 år, till hans och Alices sommarställe i närheten av Valdemarsvik.
    Enligt Edgar, 31 år, fastighetsmäklare till yrket, är syftet att man helt enkelt skall spänna av en helg i Guds fria natur,
    men Kurt anar efter hand att det inte är hela sanningen.
    Han undrar till att börja med varför Alice inte är med på resan, trots att det var på hennes initiativ som Kurt, gymnasiekamrat till Edgar, bjudits in till parets eleganta stockholmsvåning två gånger tidigare, i september och december 1994 och då upplevde två trivsamma och minnesvärda middagsaftnar.
    Ja, även om Kurt ibland hade svårt för Edgars beteende var Alice genom sin mildhet och avväpnande attityd
    den som hela tiden skapade harmoni i rummet och gjorde besöken mödan värd.
    Men nu är hon alltså inte med på resan och Kurt är på sin vakt:
    Detta är en weekend där utgången är oviss...


    Edgar: 
    Gunnar Martin Aronsson
    Kurt: 
    Kent Fernström
    --
    Duration: 
    49:50 min
    --
    Regi, redigering:
    Gunnar Martin Aronsson
    Produktion:
    Evolution X4 Drama 2026
    Alla rättigheter förbehållna
    Förlaget EvolutionbyNight
    Mail:


    Q & A med GMA

     

    Q: Ja, det här handlar alltså om två ganska udda män som möts för en resa till en sommarstuga, som den ena mannens flickvän äger…varvid olika konfliktytor uppstår.

    A: Visst. Man kan alltid tala om den narrativa strukturen, som här verkar ganska enkel, föreställer jag mig. Den ene, Kurt, förefaller vara ganska tillbakalutad och tycks ta de vokala rallarsvingarna från Edgar utan större benägenhet att slå tillbaka. En slags svensk bohemisk ”The Dude”- figur, om någon minns bröderna Cohens film ”The Big Lebowski” med Jeff Bridges.  Den andre, Edgar, förefaller vara extraordinärt gåpåaraktig, och den historien rullar ju på.  Men jag är ju främst intresserad av vad som sker under ytan, vad det är för källflöden under konflikterna.

    Q: Och hur skulle du då beskriva det?

    A: Jag vill naturligtvis inte säga för mycket, utan låta lyssnarna bilda sig en egen uppfattning, men en sak vill jag säga, och det är att den underliggande drivkraften hos Edgar är ångest, medan den hos Kurt – trots hans egna utsagor – snarare här handlar om känslan av att vara missanpassad, att inte kunna vara en del av samhället. Kanske också att inte heller vilja bli en del av det.

    Q: Berätta något om bakgrunden till WEEKEND.

    A: Min vän Kent Fernström skrev för ganska många år sedan, 2010, ett ljuddrama som hette ITCH. I den figurerar en dramatisk triangel – Edgar, Alice och Kurt - som Kent då rent inspirationsmässigt förstås hade hämtat från Strindbergs ”Dödsdansen”.
    Vi samtalade väl kring texten senare, och jag sa att storyn var intressant men att jag behövde göra min egen version för att känna att jag – som det heter – ägde historien, och vad jag specifikt menade, är att stycket måste bli ett ärligt uttryck för det jag kände och ville uttrycka för att kunna regissera det.
    Kent gav sitt okej, jag skrev om historien som fick namnet WEEKEND, där stora förändringar gjordes, bland annat försvann Alice som gestaltad figur. Men hon är ändå emotionalt närvarande mellan männen mest hela tiden. Sedan glömdes manuset bort, den låg väl i någon låda alltså i åtskilliga år, innan det plötsligt uppstod en oväntad produktionslucka. Kent tyckte att vi skulle passa på att spela in WEEKEND, vilket vi alltså gjorde.
    Men själva ”historien om historien” är faktiskt inte slut där.

    Q: Utan…?

    A: När inspelningen var klar fick jag en vision om att materialet markant skulle reduceras tidsmässigt för att fungera i enlighet med visionen jag fått. En trimmad, ”minimaliserad” version. Vi gjorde med utgångspunkt från denna nya vision dessutom en kompletterande sceninspelning en vecka senare – för övrigt en gammal Hollywoodteknik och inget märkligt – och jag adderade den scenen till berättelsen.  Det blev helt enkelt en tredje version, som man skulle kunna kalla WEEKEND II, men den titeln har ju bara betydelse för mig, så vi låter den heta WEEKEND.


    Q: Kan man säga att Audio Dramat handlar om mansrollen? Trots allt är ju hela pjäsen
    centrerad kring ”hur det är att vara man” eller ”hur man skall vara för att vara man”…?
    A: Jo, rent tematiskt och på en låt oss kalla det socialpsykologisk nivå kan man säkerligen formulera det så. Men ambitionen för mig är alltid att i ett drama försöka ta sig in djupare i psyket hos karaktärerna än att enbart befinna sig på en sådan ”resonemangsnivå”, som ofta innebär abstrakta teorier som ”låter bra” men som saknar jordkontakt, alltså saknar kontakt med den rent relationella och emotionella verkligheten.
    Så jag hoppas att den här historien gestaltar just denna djupare verklighetsnivå.
    Q: Aha. Tack!
     

    50 min
  • MOSHE, ANNA OCH LILLY. Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama.

    MOSHE, ANNA OCH LILLY

     

    Lördag den 15 Juni 1912. 

    Tidig, solig förmiddag vid AB Svenska Biografteaterns nybyggda ateljé invid Kyrkviken, på Lidingö.
    Den 28-årige aktören Moshe Stiller, även kallad Mauritz och Moje Stiller, planerar den film som,
    efter några testprojekt, skall bli hans egentliga debut som regissör. 
    Filmen bär titeln MOR OCH DOTTER och Moshe/Moje har själv skrivit manuset (kanske med lite hjälp).
    I detta syfte har han nu - till att börja med - kallat in den 19-åriga aktrisen Lilly Jacobsson till sitt kontor i anslutning till filmateljén på Lidingö i syfte att pröva henne i rollen.
    Något därefter inträder stjärnan Annie Norrie, som är tilltänkt för den andra huvudrollen.
    Men mötet mellan de tre är inte helt harmoniskt...
    Blir det månne någon film?

    I rollerna: 
    Anna Norrie: 
    SOFIE RIBBING

    Lilly Jacobsson

    AMANDA LUND

    Moshe "Moje"/Mauritz Stiller:
    GUNNAR MARTIN ARONSSON

    Duration: 32:12
    Som alltid: Vi rekommenderar att du lyssnar på våra Audiodramer via HÖRLURAR.
    Regi, redigering: Gunnar Martin Aronsson
    Produktion: Evolution X4 Drama 2026
    Spelrättigheter: Förlaget EvolutionbyNight

    --
    Q&A:s med GMA: 
    - Man kan väl säga, att det här temat naturligt faller innanför ramarna...Du har ju tidigare utvecklat både film- och teaterteman i dina dramar, teman som du hämtat från historiska händelser och personer. Jag tänker här då främst på Audio Dramat  PARKBÄNK, CENTRAL PARK, NEW YORK, HÖSTEN 1942, där du laborerar med en fantasi där Greta Garbo träffar Nikola Tesla, och TRAILER, där Vivian Leigh och hennes motspelare Karl Malden träffas under inspelningen av "Linje Lusta" och DÖD MEN LEVANDE, om Henrik Ibsen,  men även i viss mån R.U.R.AI, FAUST OCH FAUSTUS, I VÄNTAN PÅ 'JOBBET' , AUDIENS PÅ BRYGGERIET och en del andra så kallade amfibiedramer, där du gör hommager till dramatiker som Karel Čapek, Goethe och Havel. 
    - Jo, jag har ju i hög grad både mitt hjärta och min hjärna och min Själ fokuserad vid berättandet, berättandet över huvud taget, det kan alltså gälla både filmberättande, scenteaterberättande, Audio Drama-berättande såväl som novellberättande, och serie-berättande, alltså comics och i viss mån även bildkonstberättande och anekdoter, "roliga historier". Av någon anledning är jag mindre intresserad av romanformen, kanske för att jag tycker att det tar en sådan evinnerlig tid att läsa en roman på 300 till 500 sidor...
    Hur som helst, här är det ju svensk filmhistoria som storyn utgår ifrån, nämligen Mauritz Stiller, som egentligen hette Moshe och var  jude med rötter i ryska Polen och dåvarande Vitryssland men född i Finland, i Helsingfors. Men, Finland var också 1883, när Moshe föddes, en del av ett ryskt storfurstendöme, så det är en väldig blandning av impulser som påverkade honom. 

    - Och, som jag förstått det, fanns det även ytterligare en orsak till varför du valde just den här miljön, Lidingö...
    - Ja, det visade ju sig, i samband med efterforskningarna som jag vanligtvis gör innan ett drama skrivs, att hela den svenska filmhistorien kan sägas börja här, i studion på Lidingö. Aktiebolaget Svenska Biografteatern, som omnämns i pjäsen, hade en förstlingsperiod i Kristianstad 1907-1911 men 1911 flyttade Charlie Magnusson i egenskap av VD hela bolaget till Stockholm, kontoret till innerstaden och produktionsverksamheten till Lidingön, på Läroverksvägen, invid Kyrkviken, och det som gav den sista puffen var nog att jag är uppvuxen inte alls långt ifrån Kyrkviken. Med en rask promenad kunde man sig från vårt hus ta sig ner dit, till Kyrkviken, på cirka 20 minuter, med cykel på 10 minuter. Dock var inspelningsstudion då riven sedan lång tid tillbaka.

    - De här skådespelarna...Anna Norrie och Lilly Jacobsson.... De var också faktiska historiska personligheter i dåtidens scenliv?
    - Så är det. Anna Norrie kan man även se avbildad av ingen mindre än Carl Larsson, hon var en högt uppburen sångerska inom operettfacket men var även verksam som skådespelerska. Även "Moje" var ju från början skådespelare, i likhet med svensk films andra stora namn Victor Sjöström. Rörelsen från teater till film fascinerar mig. Till en början arbetade man ju teaterns uttrycksmedel, när deet handlade om fiktionsfilm, varvid resultat blev vad vi kallar melodrama eller den för våra öron och ögon överdrivna spelstilen.
    Först något senare fann Stiller de specifika filmiska uttrycksmedlen, med exempelvis berättande närbilder och montage, alltså klipp som berättar något genom det sätt de förhåller sig till varandra, element som man redan erövrat i vissa filmkulturer, exempelvis i Frankrike och Storbritannien.
    Här är vi dock precis vid den svenska filmens "födelseögonblick" där Stiller skall pröva det nya mediet. Mauritz Moshe "Moje" Stiller och hans kollega Victor Sjöström skall  därefter - i hög grad också tack vare fotografen Julius Jaenzon och chefen Charlie Magnusson, som gav de två herrarna ganska fria tyglar -  inleda den svenska filmens guldålder.
    - Tack.


    33 min
  • RO, RO, RO! Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama.


    Ja. Det är alltså dimma.  Tät dimma.
    Peter och Gabriel ror. Och ror. 
    Förhoppningen är att komma fram. 
    Att äntligen komma fram.

    --


    Gabriel:
    Lennart B. Sandelin

    Peter:

    Gunnar Martin Aronsson

    Half: 
    Kent Fernström

    --

    Duration:
    45 minuter.


    Regi och Redigering:
    Gunnar Martin Aronsson


    Produktion:
    Evolution X4 Drama 2026


    Samtliga rättigheter: Förlaget EvolutionbyNight
    --
    Q&A med GMA:
    - Varifrån kom inspiration till det här rätt udda stycket? 
    - Den drama-, film- och rockmusikbevandrade kan nog dra vissa korrekta slutsatser när det gäller var inspirationen hämtats, och även om det i sig inte är betydelsefullt för uppskatta RO, RO, RO! till fullo kan jag förstås för den nyfikna säga att det är en slags mix av element från Didi och Gogo, det vill säga Vladimir och Estragon i Becketts klassiker "I väntan på Godot", karaktärer vars relation i viss mån enligt Beckett själv var inspirerade av Laurel and Hardy, det vill säga "Halvan" och "Helan", hur de två är intvinnade i varandras öde. De komiska elementen hos Laurel and Hardy importerades av Beckett till "Godot", vilket då bildar en kontrasterande klangbild mot den i övrigt rätt dystra handlingen.

    Men här, i RO, RO, RO! finns också element från en av mina tidigare Audio dramer, "Sista rycket", där två liknande figurer uppträder - utan att därför vara identiska. Till sist finns minnen av en scen ur "Alfred Hitchcock presents" från 1960-talet som inleds med att ett fartyg i mycket tät dimma stöter på en annan, mindre farkost och den speciella stämningen som uppstår i mötet just därför att det är dimma, man ser just ingenting klart, man bara anar människorna i den mindre båten, och dessa vill inte visa sina ansikten. Och just att "inte se" utmärker ju Audio Dramat, man ser ingenting, men man skapar sina egna figurer, man tolkar handlingen på sitt unika sätt.  Dimman representerar det okända, men också hot, ett hot baserat på att vi "inte ser".

    - Många impulser uppenbarligen. Vågar man fråga efter "meningen" med pjäsen?
    - Som så ofta vill jag ge tolkningsföreträdet till lyssnaren. Det är hur som helst lyssnaren som kommer att avgöra meningen i vilken som helst pjäs eller audio drama eller film eller roman eller novell, även om vilka teman förstås kan urskiljas, och tydliggöra författarens och/eller kreatörens intentioner. Det handlar om två saker:
    Dels vad som ger "mening" åt den som upplever ett konstnärligt ämnat verk - i det här fallet lyssnaren, dels vad som givit "mening" åt kreatören/kreatörerna när verket skapades.
    De två är sällan identiska.

    Här har vi i alla fall de eviga temana: Vårt liv - vad vi gjort av det, vår död - som alla funderar över även om det inte kanske sägs högt och tydligt, och alla händelserna av betydelse mellan födelsen och döden; vilka händelser har egentligt haft betydelse och vilka har så att säga bara passerats och glömts bort? Ibland är det händelser som - när de inträffade - kanske upplevdes som något trivialt, simpelt, mindre värdefullt. När vi sedan blivit äldre kan vi "återupptäcka" dessa händelser och finna att de var "diamanter som vi trodde var kol". 

    - Aha. Nå. Kan man fråga vem Glen Buxton är?
    - Fråga kan man alltid göra. Svaret finns... Den som söker, han och hon finner.
    - Tack.

     

    45 min
  • BIKT. Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama

     

    Karaktärer:

    FÅNGEN. Marco.  
    PRÄSTEN. Enrico.  

    En avskild cell, i ett fängelse i U.S.A.

    Det är tidig morgon, en dag under 1980-talets början.
    Fången Marco har begärt att en själasörjare, en präst, skall komma.
    Unge Enrico har tilldelats denna uppgift. 
    Ingen vet vad som väntar...
    --

    Fången: Gunnar Martin Aronsson
    Prästen: Lukas Sköld

    Duration: 40:30 min.
    Regi, redigering: Gunnar Martin Aronsson
    Produktion: Evolution X4 Drama 2025
    Rättigheterna tillhör förlaget Evolutionbynight
    --

    Q&A med GMA:
    - Vilken tillkomsthistoria har BIKT?
    - Dess första version är faktiskt kreerad för flera decennier sedan. När jag var verksam på Filmfabriken i Gröndal under en kortare period på 1990-talet skrev jag ett manus, som sedan spelades in med professionell videoteknik och med två andra aktörer i rollerna. Under märkliga omständigheter försvann dock den färdiga filmen, och eftersom jag ansåg att det var ett utmärkt manus insisterade jag på att göra en adaption för Audio Drama, och spela in en ny version. Men, som alltid är det inte exakt samma manus, jag har byggt ut det, och infogat ännu ett tema i historien. Vilket tema det handlar om skall jag dock inte säga, eftersom jag gärna vill att historien skall utveckla sig för lyssnaren på ett organiskt sätt, det vill säga öppna upp sig gradvis. 
    - Men huvudtemat är bikt, att bikta sig?
    - Ja, så är det ju. Bikt egentligen i en bredare mening än i den strikt katolska meningen. Bikt här handlar om att blotta sitt inre, oavsett om det är frågan om ett behov baserat på skuld eller skam eller om ett behov av att uttrycka element i psyket som man inte förstår,  som förvirrar en själv, men som finns där, som aktiva ingredienser, element som påverkar ens handlande i nuet. 
    - Tack.

     

    41 min
  • PURGATORIUM. Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama.

    --

    PURGATORIUM 

    Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson.
    --
    Tid:  Hösten 1982. 
    Plats: Los Angeles, i ett slitet mindre kyffe i ett hus på Sunset Strip.
    Om man ser ut genom fönstret kan man över gatan, vid hörnet North Clark Street, betrakta rockklubben Whisky A Go Gos lockande ljusreklam. Nöjeslivet skall snart intensifieras, ty det närmar sig afton denna dag.
    Anna är fortfarande hög men på väg ner.

    --
    Personer:
    ANNA. Dottern:  I början av 20-årsåldern.
    MARIA. Mamman. I 50-årsåldern.
    --
    I rollerna: 
    Anna: Amanda Lund.
    Maria: Eva Bäckman
    --
    Duration: 36:50
    Hörlurar rekommenderas alltid vid genomlyssning.
    Regi, Redigering: Gunnar Martin Aronsson
    Produktion: Evolution X4 Drama 2025.
    Alla rättigheter förbehållna. 
    Manuset är möjligt att beställa.
    --

    Q&A med GMA

     

    -Hur kommer det sig att du skrev den här pjäsen?


    - Den har en ganska lång förhistoria, faktiskt flera decennier lång förhistoria. Två aktriser ville att jag skrev en pjäs för dem, och av någon anledning blev den färdiga pjäsen aldrig förverkligad. I stället låg den i en pärm och så att säga väntade på rätt tid och rum.
    Och ibland är det som behövs rätt skådespelare. När de oerhörda talangerna Amanda (Lund) och Eva (Bäckman) tillkommit till ensemblen visste jag att jag kunde göra något av materialet, men jag ville också fräscha upp det. Det gjorde jag genom att reducera antalet karaktärer från tre till två och genom att betona den katolska bakgrunden.

     

    -Just det. Den katolska tankevärlden är ju ganska främmande för vår luthersk-evangeliska tradition här i Sverige. Varför lät du karaktärerna ha en katolsk bakgrund?


    - Orsaken är att det här amfibiedramat utspelar sig i Los Angeles 1982 och karaktärerna har rötterna i en italiensk-amerikansk småstadsmiljö från 1950- och 1960-tal, och det är därför naturligt med det katolska. Modern Maria är präglad av sin egen uppväxtmiljö ännu längre tillbaka, och att leva i en tankevärld präglad av Madonnan, synden och rädslan för att inte vara tillräckligt kvalificerad för att nå fram har präglat hennes liv. Nu präglar hon också sin dotter Anna genom att placera henne i en katolsk skola, driven av nunnor. Sådant var vanligt under den här perioden. Genom detta menade föräldrarna att barnen tillförsäkrades om att få ”rätt” livsattityd och en naturlig länk till den katolska släkten. Vi får inte glömma att släktrelationerna var så mycket tätare förr i tiden, i synnerhet i Förenta staterna, där de sociala skyddsnät som vi känner till från Sverige och Norden inte alls fanns. Den ”utvidgade familjen”, själva släktträdet, var ens sociala, emotionala och ofta även ekonomiska stöd och därför oerhört viktig. Jag har därför haft ambitionen att betona detta; hur den italienska katolska miljön har bundit människor samman, ”på gott och ont”.

    - Tack för en längre utläggning kring det katolska. Man undrar ju också, om de här ramsorna, är det riktiga, katolska, ramsor eller har du så att säga komponerat dem?

    - Jag gör ju i princip alltid research och de här katolska ramsorna skall vara korrekta, plus och minus några fraser och ord. Även om de inte skulle vara ordagrant återgivna i översättningen, bildar själva formen det viktiga: ett ritualiserat liv. Modern ber sina böner, åkallar Jungfrun, leder även bönemöten i hemmet, är vad man skulle kunna kalla en nitälskande mor. Hon är sjuklig, men ser det som en prövning från Gud och därmed också något som hon uthärdar med en känsla av utvaldhet; lidandet renar, tror hon, hennes karaktär. 

    - Låt oss ett ögonblick övergå till dottern Anna. Hon pratar med både en ”osynlig publik” och sin mor, som är avliden. Är detta ett slags inre dialog hos henne, eller är det hallucinatoriska intryck och föreställningar om vad modern skulle kunna säga om hon varit levande något som beror på drogerna hon tar, eller hur skall man tolka det här?

    - Som så ofta vill jag pröva olika former. Så även här. För mig är ”öppningen” mot en ”osynlig publik” lika naturlig som om pjäsen i stället för Audio Drama skulle spelas på en scen. Som tidigare nämnts är alla pjäser som jag benämner som amfibiepjäser stoff som kan användas både som Audio Drama, scenteater och även i vissa fall som film.

    Så snart själva överenskommelsen med publiken är klar är det bara att fortsätta, menar jag. Det är alltså inte märkligare att Anna pratar med en ”osynlig publik” än att man i en Brechtpjäs kan ha en berättare som – utanför den vanliga fiktionsramen - vänder sig direkt till publiken. Överenskommelsen etablerar relationen publik-berättelse.
    Vad som är en ”realistisk” – med undertexten ”sann” - berättelse har diskuterats genom århundradena. För mig är egentligen det enda centrala att berätta om människors "inre sanningar" och relationer genom att kombinera olika berättarformer i syfte att nå de optimala uttrycken för just den aktuella berättelsen.  Här fann jag det naturligt att "öppna upp" pjäsens form så att publiken kan tolka i enlighet med sina egna preferenser.  

    - Tack.



     

    37 min
  • NATTENS LABORATORIUM. Audio Drama av Gunnar Martin Aronsson. Produktion Evolution X4 Drama.



    NATTENS LABORATORIUM

    Det är natt i Bryssel, Belgien, hemma hos dramatikern Michel de Ghelderode,
    den 30 mars 1960.
    Dramatikern - sömnlös som så ofta - sitter uppe och fantiserar...
    Hans marionetter ligger framme på skrivbordet - som så ofta...
    Vad kan det bli denna tröstlösa, eländiga, natt?
    Kanske ett medeltida drama?

    Karaktärer:

    GHELDERODE 60 år gammal

    KUNGEN  

    MUNKEN  

    NARREN  

    DROTTNINGEN, Eleonora 35-årsåldern

    RIDDAREN 30-årsåldern

    DÖDEN



    I rollen (även regi):
    Gunnar Martin Aronsson

    Duration: 39:55
    Evolution X4 Drama produktion 2025. 
    Alla uppsättningsrättigheter förbehållna Förlaget Evolutionbynight
    Manuset kan beställas via [email protected]
    --
    Q&A med GMA:
    - Varför en pjäs om och med Michel de Ghelderode? 
    - Därför att jag länge vurmat för MdG:s dramatik, sedan jag en dag på Filminstitutets bibliotek - som då inkluderade även teaterlitteratur - kom över "Röd Magi - Magie rouge - manuset som Michel dG skrev 1931 och som sattes upp av Per Verner-Carlsson på Dramaten 1967 och som därför var översatt och lätt tillgängligt för mig. Jag frapperades omedelbart av den specifika, laddade, stämningen i pjäsen via figurerna och språket. Michel dG var bland annat inspirerad av de flamländska målarna Hieronymus Bosch och Pieter Brueghel - som även jag uppskattar. Det halllucinatoriska hos Bosch och Brueghel motsvaras av Ghelderodes dystra eller i alla fall groteska scenerier, där det undermedvetna så att säga släpps helt fritt, och ocensurerat ger uttryck för vadhelst som rör sig däri. 

    - Men du har här valt att låta Ghelderode själv spela huvudrollen. Varför?
    - Ja, man kan säga att mina amfibiedramer och även mina rena Audio Dramer vanligtvis fungerar eller skall fungera på flera plan samtidigt: dels skall de tala till en bredare, "allmän", publik, dels finns ett plan som är mer esoteriskt eller kanske mer personligt, mer internt, som när en filmare lägger in ett citat från en annan film, som en hommage, en hyllning, till just den filmen eller filmskaparen.
    Den bredare publiken kan strunta i den här interna blinkningen, men en mindre krets kan finna den intressant, roande och kanske kärleksfull. 
    Men, det skall också sägas, namnet Ghelderode nämns aldrig i min pjäs, det behövs inte för den bredare publiken. Det enda som omnämns är funktionen, titeln "dramatikern" - detta just för att det som är vårt fokus här, är relationen mellan dramatikern och hans skapelse - figurerna, relationerna dem emellan, konflikterna dem emellan i synnerhet, och språket.
    NATTENS LABORATORIUM har också två plan: ett plan vill söka ge ett "själsporträtt" av dramatikern Ghelderode, det är alltså min tolkning. Ett annat plan är själva marionettplanets dramatik, som centrerar sig kring en fiktiv kung i Flandern, och som djupast sett handlar om de existentiella frågorna om makt, sex, kärlek, religion/andlighet, pengar och död.

    - "Dramatikern" har dockor eller marionetter på sitt skrivbord, och använder sig av dessa...Hade det något historisk motsvarighet hos Michel de Ghelderode?
    - Det fascinerande med MdG var ju att han gillade marionetteater till den grad att han själv skrev manus till den minigenren inom i alla fall den västerländska teatern. Jag har tagit upp den tråden, och låter här Ghelderode under den här natten fantisera ihop en ny historia genom sina marionettfigurer; han improviserar, är blixtsnabb i sina val, böjer sina karaktärer åt olika håll som för att undersöka deras sinnen, förstå dem, kanske förbanna dem för deras svagheter, men framförallt för att genom själva spelet erhålla en form av balsam för sin egen själ. 
    - Tack. 

     

    40 min

About EVOLUTION X4 DRAMA

From the publisher's feed

EVOLUTION X4 DRAMA är ett svenskt produktionsteam med professionell bakgrund från verksamhet inom scenteater, dramatik, biofilm, kortfilm, ljudbokinläsning, TV-reklam, SVT- och SR-produktion. Vi…