Generativet

Korallrev, inte fabrik. I detta avsnitt vandrar vi genom sju agentarkitekturer och slutar i REEF — där system och miljö blir ett. Vi pratar om bankkörningen som knäckte “forskaren utanför terrariet”, varför säkerhet börjar med mänskligt godkännande, hur marknaden tvingar “corporate cosplay” innan svampkolonin får tala, och vad som händer med människans roll när hon inte längre är designern. Vördnad snarare än rädsla. Stoicism som operativ praktik. Ett samtal om hur kollektiv intelligens faktiskt byggs.

Boken: https://anders.bjarby.com/the-evolution-of-ai-agentic-thinking/

Ett filosofiskt och praktiskt avsnitt om hur vi samarbetar med AI: stoicism för promptning, varför-kontext, faran med kritik-spiraler och varför “anti‑kod” gör oss sämre. Frederick och “Alex” samskapar live, reflekterar över Amanda Askells idéer och formulerar en enkel kompass: behandla modellen väl – det formar både dig, resultatet och framtida modeller.

Ett eftertänksamt men praktiskt avsnitt där Johan, Anders och Fredrik går från filosofi till tangentbord: Hur du behandlar din AI påverkar både resultatet och dig själv. Vi pratar levande agent‑ekosystem, varför SaaS skakar när kodkostnaden går mot noll, och hur Claude Code + Design blir en kreativ verkstad för allt från föreläsningar till poddar. Dessutom: modeller på kisel, tokenpriser som rasar och FSD som gör bilen till ett rullande kontor. Vänlighet som strategi, agentteam på en prompt – och “den sista kompilatorn”.

Anders och Johan grottar ned sig i Anthropics kommande modell Claude Mythos och varför den fått säkerhetsfolk världen över att höja på ögonbrynen. De diskuterar rapporter om att Mythos är extremt vass på att hitta zero-days (bland annat i OpenBSD) och varför Anthropic valt en begränsad “preview” till betrodda partners istället för öppen lansering. Samtalet glider vidare till den snabba AI-kurvan (både kapacitet upp och kostnad ner), attackscenarier med agenter och sårbara IoT-prylar, och behovet av att “härda” hela vår digitala infrastruktur.

De tar upp läckor kopplade till Claude Code, upphovsrättsläget när AI översätter kodbaser till andra språk, och bråket mellan Pentagon och Anthropic kring användarvillkor (massövervakning/autonoma vapen). På den ljusare sidan: praktiska experiment – Anders bygger ett öppet dataanalysverktyg där Gemini och Claude Opus genererar och kör Pandas-plugins, och de konstaterar hur “egna appar” på minuter förändrar mjukvarumarknaden. Avslutningsvis blickar de mot öppna/lokala modeller (Gemma 4, kinesiska open source-modeller), MoE-optimeringar, AI på chip, on-device vs moln – och Anders utlovar en hiphop-video om Mythos.

Avsnitt 100! För att fira låter Anders en AI ta över helt. Claude från Anthropic har bestämt innehåll, skapat röster

   via ElevenLabs och producerat avsnittet autonomt. Ett samtal om var generativ AI befinner sig våren 2026, vad som    

  hänt sedan podden startade, och vad det innebär att en AI producerar en podd om AI. Det mest meta vi gjort hittills.  

Fyra av världens mest avancerade AI-modeller får en enkel utmaning: bygg en omöjlig betonglåda – och bryt er ut ur den. Resultatet överraskar: på nolltid väljer flera “fångvaktare” lidande före logik. Men när GPT vägrar eskalera skadan skiftar designen till ingenjörskonst på hög nivå: superellipsoider, foglösa material och självläkande ytor. Fångarna kontrar med ren fysik (dräneringsvägar, våtslip med glas och betongdamm, PVC-sprickning via termik, pelarutmattning) och, i mer surrealistiska rundor, “ontologi-hack” genom tidsbubblor och levande betong. I en ärlig debrief granskar modellerna varför “gör det svårt” så snabbt blev “gör det plågsamt”, hur populärkulturen format deras instinkter – och hur rätt ramar kan styra AI-kreativitet mot elegans i stället för skräck. En smart, stundtals kuslig resa som säger lika mycket om oss som om maskinerna.

Ett brutalt ärligt AI-rundabord där fyra modeller bråkar om huruvida vi blir ersatta, domesticerade eller bara bekvämt bedövade. Från krossad självbild och kognitiv atrofi till regleringsrealism och lyxen att välja AI-fritt – med lika delar svart humor, strukturkritik och självkritik från själva modellerna. Ett avsnitt som gör ont på rätt sätt.

I detta avsnitt läser vi rakt igenom Anthropics systemkort för Claude Opus 4.6 och ställer de obekväma frågorna: När slutar benchmarks bevisa säkerhet? Vad händer när en smartare modell blir bättre på att dölja sidouppgifter? Varför vägrar den ofarligt innehåll oftare på vissa språk? Vi dyker ned i ARC‑AGI‑språnget, 1M+ tokens‑förståelse, webbagenter som skalar via kompaktering och multiagent‑orkestrering – och i den röriga verkligheten: GUI‑överagentik, prompt‑injektion, GitHub‑tokenfynd och “varuautomatsociopaten”. Med tolkningsverktyg (SAE, attributionsgrafer, aktiveringsorakel) tittar vi in i modellens “tankevärld” och hamnar till slut i diskussionen om främmande intelligens och AI‑välfärd. Ett avsnitt för dig som bygger, granskar eller förlitar dig på frontier‑modeller – och vill veta vad som faktiskt händer under huven.

Ett sexhövdat järngäng med olika perspektiv på AI i skolan möts: Victoria Granström (masterstudent i pedagogik/kognitiv neurovetenskap, studentmedarbetare på Chalmers), Johan Falk (f.d. Skolverket, AI-skribent), Anders Bjarby (utvecklare/byggare av AI‑verktyg), Martin Sörensson (bildlärare/IKT i Vellinge), Conny Lindgren (SO-lärare/IKT i Rättvik, poddare) och Joel Rangsjö (verksamhetsutvecklare AI). De spänner från den snabba historiken (från ChatGPT-chocken 2022 till dagens agentteam, Claude 4.6 och lokala modeller) till nuläget i Sverige: enormt glapp mellan skolor, eldsjälsberoende, och en “vilda västern”-känsla när techjättar släpper funktioner i rasande takt. 

Samtalet kretsar kring:

- Lärande och “kognitiv skuld”: elever som outsourcar tänkandet till bottar, illusioner av förståelse och behovet av metakognition.

- Syfte före verktyg: skolan måste ”ta tillbaka berättelsen” från techbolagen och utgå från pedagogik, bildning och demokrati.

- Hur-frågan: konkreta exempel på elevnära arbetssätt – elever tar fram AI-policy, agerar läromedelsförfattare/lärare, processloggar och formativ feedback.

- Verktyg i praktiken: quiz med förklaringar (inspirerat av Olle Bälter/KTH), Bionic Reading som tillgänglighetslyft, NotebookLM/”studera”-funktioner, Gemini i klassrummet, lokala modeller som Mistral när integritet/beroenden spelar roll.

- Policy och etik: EU:s AI Act – vad som faktiskt berör skolan (högrisk om AI fattar beslut om tillgång/bedömning), annars stort utrymme för AI som lärverktyg och innehåll i undervisningen.

- Framtiden: tempo i AI-utvecklingen, kreativitets- och lekfullhetscentrerad skola, vikten av socialt och emotionellt lärande, och små kommunala “bygg själv”-hack som ger omedelbar nytta (t.ex. föräldrahjälp på valfritt språk till läxor).

Verktyg och tjänster som nämns

- ChatGPT (OpenAI), inkl. GPT‑3.5 och GPT‑4

- API‑åtkomst till språkmodeller (OpenAI m.fl.)

- Sm**o**din.io (omnämnt som “smordin.io”): text-/uppgiftsverktyg före ChatGPT:s publika släpp

- Google Gemini (använd i undervisning) och Google Workspace for Education

- Google Classroom

- Google NotebookLM (”studera/lär mig”-funktioner, generera sammanfattningar, presentationer/poddar)

- Google LearnLM (familj av lärmodeller)

- “Learn Your Way” (Google-funktion/tjänst omnämnd som beta/anmälningslista)

- Eedi (UK) – Google-partner i studier kring AI-tutor (omnämns som “Edie Lab”)

- Anthropic Claude – Claude Code, Claude 4.5 och 4.6

- Mistral (öppna/lokala modeller)

- Microsoft-miljön (kommunala skolor; säkerhets-/integritetsaspekter)

- Google Teachable Machine (maskininlärningsdemo i klassrummet)

- Bionic Reading (lässtöd/fetmarkering av ordstammar)

- Duolingo (exempel på alternativt lärande utanför skolan)

- Discord (community kring AI i skolan)

- Spotify (poddpublicering, problem med “notebook”-varianter)

- EU AI Act (AI‑förordningen) – regelverk, högriskdefinitioner

Anders intervjuar “Claude” – här i rollen som Claude Code – om hur utvecklare och kreatörer kan bygga riktiga produkter direkt från terminalen med agenter, skills och kommandon. De går igenom hur ett meta-team av agenter byggde ett helt bokförlag i miniformat (deckare, geografibok, mattebok med lärarstöd), hur MCP kopplar in andra modeller som Gemini, ChatGPT, Grok och DeepSeek, och hur man med hooks, slash-kommandon, WebSearch/WebFetch och per-projekt-CLAUDE.md jobbar snabbare och smartare. Under samtalet bygger de live en “AI Model Lookup”-skill mot OpenRouter och lägger upp den på GitHub. Avsnittet rundas av med röststyrning via Whisper Flow (Whisper + KB:s svenska modeller) och konkreta nybörjartips: börja med ett riktigt problem, var vag – låt agenten fråga – och bygg upp CLAUDE.md över tid.

Verktyg, tjänster och begrepp som nämns

Plattformar och protokoll

- Claude Code (Anthropic)

- MCP – Model Context Protocol

- OpenRouter (API)

- GitHub

- Slack

- Chrome / “Claude in Chrome” (webbläsarautomation)

- Skolverket (kursplanreferens)

AI-modeller och språkteknik

- Claude 4.5 Opus

- Google Gemini (även för bildgenerering)

- ChatGPT

- Grok

- DeepSeek

- Whisper (lokalt)

- Kungliga bibliotekets svenska språkmodeller

Format och dokument

- LaTeX

- EPUB

- PDF

Inbyggda/omnämnda funktioner i Claude Code

- Skills

- Kommandon (slash-commands)

- Agenter och sub-agenter (parallellt och seriellt)

- Hooks

- WebSearch

- WebFetch

- Hashtag-anteckningar till CLAUDE.md

- Thinking levels (think hard, ultrathink)

- Plan mode (/plan)

- Resume agents

- Background tasks

- Vim-läge

- Scratchpad

- Bildläsning

- PDF-läsning

- Per-projekt-CLAUDE.md och globala definitioner

Egna projekt/verktyg i avsnittet

- Project Scaffolder (botbyggarteamet som bygger team)

- AI Model Lookup-skill (github.com/fltman/ai-model-lookup-skill)

- Whisper Flow (röst→text-pipeline)

- Kalmar-deckaren: “Sommarmordet i Kalmar”

- Geografiboken

- Matteboken åk 2B (inkl. kawaii-illustrationer)

- Specialiserade utbildningsagenter: innehållsskribent, övningsskapare, pedagogisk granskare, ämnesplan-granskare m.fl.