Jag vill vara en lärare som...

I det andra avsnittet i vår serie om tre avsnitt med fokus på grit, så försöker vi att bena ut varför grit skulle vara viktigt, något att ta på allvar och räkna med. Vi samtalar om vad begåvning är, om detta är något som står i kontrast till ansträngning och varför vi är så fascinerade över begåvning som fenomen. Vad är talang, och finns det en risk med att vi fokuserar för mycket på just talang och begåvning?

Vidare reflekterar vi över vad som kan vara medfött och vad vi förvärvar, vad som är av arv och vad som är av miljö, och på vilket sätt teorierna kring grit har med detta att göra.

Vi pratar även om målsättningar och hur man kan sortera in sina mål i livet i olika nivåer för att skapa medvetenhet kring vilket fokus man håller.

I vårt resonemang kopplar vi till teorier kring growth mindes och påstår att detta kan vara en nyckel för att kunna träna sig i grit.

Vill du veta mer kan det vara idé att lyssna på vårt första avsnitt om grit samt våra tre avsnitt som vi gjort om mindset.

Vi dricker kaffe och pratar om lärande.

Idag reflekterar vi över om det är så att bästa sättet att bygga gruppdynamik som är gynnsam är att göra detta inom den ordinarie undervisningen. Vi får dessutom en hälsning från James Nottingham som reflekterar över motivation, framgång och utmaningar och hur detta hänger ihop.

Vårt första fredagsfika!

Vi har det gott, fikar och pratar om lärande. I avsnittet: corona, självkontroll och socialisation. Extra nöjda är vi över att vi får en hälsning från James Nottingham från Challenging Learning.

Välkomna att fredagsfika med Daniel!

Vad är grit och vilken betydelse har det?

I tre program kommer vi att beröra grit för att försöka skapa en djupare förståelse för vad grit är och på vilket sätt grit kan ha betydelse för hur vi lyckas med det vi tar oss för.

I första avsnittet pratar vi en del om vad grit är, och framförallt hur teorierna om grit växte fram. Vi följer den utveckling som forskaren Angela Duckworth gjorde när hon utvecklade grit-teorin och gör nedslag i några händelser i hennes liv som var av avgörande betydelse för denna utveckling.

Finns det något svar på varför vissa ger upp och andra inte gör det?

De begrepp vi använder i dagligt tal och även i vår yrkesverksamhet representerar så mycket mer än bara ren fakta. Vi associerar och tolkar på olika sätt utifrån förståelse och tidigare erfarenheter. Vissa begrepp kan vara svårare att tolka än andra. Ibland kanske vi menar olika men säger samma sak, ibland kanske vi menar samma sak men uttrycker det olika.

I det här avsnittet pratar vi om vikten av att faktiskt samtala om hur vi förstår de begrepp vi använder i vår verksamhet. Kanske är det viktigaste att vi är medvetna om att vi inte alltid tänker likadant, och att denna förståelse för varandras olikheter kan hjälpa oss att ändå dra åt samma håll.

I avsnittet så samtalar vi om några begrepp som ibland tolkas olika. Det finns givetvis fler sådana begrepp än de vi ger exempel på här. Syftet med avsnittet är inte att berätta vilken den rätta tolkningen är, utan främst att lyfta vikten av dialogen kring begrepps betydelse.

Är forskning viktigt, eller klarar man sig utan den? Går det att utvecklas utifrån bara sunt förnuft, eller behövs olika utmanande infallsvinklar och ny kunskap? Gör forskning nytta för undervisningen i skolan, går det ens att bevisa teser med evidens?

I avsnittet diskuterar vi hur man på olika sätt kan förhålla sig till forskning som rör skolan och pedagogiken, och på vilket sätt detta kan hjälpa oss i vårt uppdrag. Vi målar upp bilden av några olika förhållningssätt gentemot forskning, och samtalar kring några olika fällor det lätt går att hamna i.

Vi försöker också ge oss på att presentera vad vi tror är ett sunt sätt att förhålla sig till forskning och till sin egen utveckling som lärare, pedagog och ledare.

För att utvecklas behöver vi veta vad vi ska fokusera på, och för att veta vad vi ska fokusera på behöver vi utvärdera det vi gjort. Detta gäller på många områden, även skolans. Ofta utvärderas elever på olika sätt, det här avsnittet handlar dock om att som lärare utvärdera min egen insats i lärandeprocessen.

För att utveckling ska bli fruktbar behöver den vara sund på så sätt att vi inte vill hamna i ytterligheter av tolkningar när det gäller min egen insats.

Vi lägger i samtalet fokus på VAD det är vi skulle kunna utvärdera och i vilka sammanhang detta kan ske. Vi påpekar att det finns en poäng med att göra detta på egen hand, att inbjuda elever i processen samt att göra det tillsammans med kollegor.

Vi rör oss i skolan värld i vårt samtal, men det finns många beröringspunkter för den som syssla med ledarskap i andra sammanhang, till exempel som förälder eller ledare.

Vikten av god ämneskunskap betonas i detta avsnitt, men vi passar på att bredda begreppet.

För att bedriva god undervisning behöver vi vara trygga med att använda olika metoder och förstå förmågor och färdigheter som ska tränas, men att vara trygg i ämnet som undervisas är minst lika viktigt för att det ska bli bra. Men ämneskunskap handlar inte bara om att ha kunskap om fakta, även om detta givetvis är viktigt. Vi lyfter vi vårt samtal tre aspekter av ämneskunskap som alla behövs för att undervisningen ska bli kvalitativ och graden av lärande öka.

Wolfgang Klafki, tysk didaktiker, formulerade fem frågor att ställa sig inför varje undervisningstillfälle för att göra undervisningen meningsfull och anpassad till elevgruppen. Vi har utgått från dessa frågor och diskuterar hur innehållet på en lektion kan sättas i ett sammanhang, vilken betydelse det har för elever innan lektionen och i framtiden, hur ämnet är beskaffat, dels innehållsmässigt, dels utifrån styrkor, svagheter och svårigheter, samt hur man som lärare på bästa sätt kan undervisa ämnet.

Didaktik handlar om att reflektera över hur man ska undervisa ett innehåll på bästa sätt, och det är det som är fokus för detta samtal. Det utlovas inga tydliga metodtips, snarare ett förhållningssätt.

Elever påverkas starkt av omgivningen de växer upp i när det gäller attityd till kunskap och lärande. Hemmet har stor påverkan, men även kultur, kamrater eller samhället. Detta är något som vi som lärare måste förhålla oss till, samtidigt som vi är övertygade om att läraren också spelar stor roll för elevens lärande. Utifrån detta perspektiv samtalar vi i detta avsnitt om hur vi vill vara förebilder när det gäller att ha en bra attityd gentemot lärande, kunskap och bildning. Vi har funderat på några saker var, några attityder som vi vill smitta våra elever med. Vi delar dessa med varandra och med dig som lyssnar. Kanske håller du med, kanske har du andra attityder och förhållningssätt som är viktiga att sprida.