
Sign up to save your podcasts
Or


Stil kombinerat med chockeffekter som fick det att vända sig i magen, den motsägelsefulla kombinationen gjorde rymdrysaren ”Alien” till en succé.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den brittiska filmregissören Ridley Scott tog med kunskaper om scenografi och reklam när han gjorde ”Alien” 1979. Ett framtida rymdskepp tar av misstag ombord en okänd organism - ”den åttonde passageraren”.
”Alien” blev en omsorgsfullt genomarbetad skräckupplevelse, gjord med känsla för stil. En konstnär, schweizaren H R Giger, blev betydelsefull för filmens look. Filmen väjde ändå inte för explosiva chockeffekter. Det blev en succé som fått flera uppföljare.
I ”Klassikern” berättar filmkritikern Mårten Blomkvist om den första ”Alien”-filmen.
Saman Bakhtiari om Phil Collins historiska trumslag på dryga 2 sekunder, som för evigt förknippas med 80-talet - en effekt som senare kom att kallas för gated reverb.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bruce Springsteen, Kate Bush, Whitney Houston, Prince och Madonna. Väldigt många artister kom att använda sig av den här effekten under 1980-talet, likaså Beyonce, Lorde och Taylor Swift i samtiden.
"In the air tonight" som startade trenden för mer än fyrtio år sedan har åldrats bättre än Phil Collins egna karriär. 2020 blev låten återupptäckt genom en reaktionsvideo på Youtube och hamnade på en av Billboards topplistor. Den var med i första avsnittet av Miami Vice, Eminem och Family Guy har refererat till den och den har även blivit en viral genom ett rådjur.
Men i Klassikern tar vi det från början:
Året är 1980 och musikern Phil Collins har varit på den lokala puben med några vänner, men nu är han hemma, arg och ledsen. Han går genom en svår period, en jobbig skilsmässa som uppstått på grund de långa turnéerna med bandet Genesis. Collins är ensam i sitt hus. Det stora sovrummet har gjorts om till en hemmastudio och han sätter igång och börjar jobba.
Han programmerar ett trumkomp och spelar sedan en ackordföljd som börjar med ett Dm, som han själv kallar för ett av de mest sorgliga ackorden...
Strindbergs pjäs ”Fadren” har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an ”Fadren”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
August Strindberg satt i Bayern vid förra seklets slut och var sur på allt från samhället till gredelina biljardbollar, och inte minst hela kvinnosaken. Han fattade pennan mot dessa ”kvinno-marodörer” och började skriva ”Fadren”.
Ett ”sorgespel” om Ryttmästaren som av sin hustru Laura fås att tvivla på att han är far till sitt barn Bertha. Språket, den dramaturgiska precisionen och det komplicerade mansporträttet gör att pjäsen fortfarande är så levande.
Utdrag ur August Strindbergs ”Fadren” i Radioteaterns 1998 i regi av Staffan Valdemar Holm och i radioversion av Anders Carlberg. Medverkande: Krister Henriksson, Stina Ekblad, Anna Björk, Gunnel Lindblom, Per Mattsson, Jan Waldekranz.
Ingen kunde skriva fram kärlekens plågsamma trianglar som Carson McCullers. Den amerikanska södern var hennes spelplats och nya generationer upptäcker ständigt hennes romaner om våld och ensamhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ett ansikte skymtar i fönstret på det förfallna kaféet om eftermiddagarna. Och så rullar balladen ut om den långa skelögda smått våldsamma Miss Amelia i snickarbyxorna. En dag kommer en puckelryggig liten man till stan, kallar sig kusin, och Miss Amelia klär honom i siden, älskar honom.
”Balladen om det sorgsna kaféet” från 1951, utnämndes av dramatikern Tennessee Williams till den vackraste berättelsen i amerikansk prosa. Carson McCullers jämfördes tidigt med både Faulkner och Hemingway, själv tyckte hon att hon hade mer att säga än Hemingway och sa det bättre än Faulkner.
En Klassiker av Katarina Wikars.
Uppläsare ur radions arkiv ur Hjärtat jagar allena, Balladen om det sorgsna kaféet och Bröllopsgästen var Vanja Blomkvist och Mariann Rudberg,
Musik: The Ballad of Miss Amelia med Suzanne Vega.
Bram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Men ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, sin legendariska brutalitet till trots, någonsin livnärde sig som vampyr.
Ludvig Josephson, producent för skräckprogrammet Creepypodden i P3, reder ut begreppen.
Uppläsning: Beppe Wolgers ur radioprogrammet Du, Dracula från 1974.
Publiken i Paris höjde minst sagt på ögonbrynen när Georges Bizets opera Carmen hade premiär 1875. Idag är den en av världens mest spelade operor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Carmen är idag är mycket populär opera och anledning till detta ligger i de lättlyssnade, välkända melodierna och den gripande berättelsen. Men en utmanade historia med tragiskt slut var inte det som publiken i Paris var vana vid.
Men vem är hon, den starka, stolta och frihetsälskande huvudpersonen? Britta Svanholm Maniette berättar historien om Carmen.
”Världen av igår” fortsätter finna nya läsare. Stefan Zweig föddes i en förmögen judisk familj i Wien 1881. Boken beskriver hur hans älskade värld slås sönder efter första världskriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stefan Zweig var var en av mellankrigstidens mest lästa och upphöjda författare. Vart han kom mottogs han som en stjärna, hans läsekrets var enorm och han älskades av både läsare och kritiker.
Zweig var en produkt av sekelskiftets Wien, en tid som han beskriver med en glödande kärlek i ”Världen av igår”. Hans nästan överspända dyrkan av framstegsoptimismen, moderniteten, den nya musiken, dramatiken och romankonsten gör fallet så mycket svårare för Zweig att uthärda. Det fall som det stora Habsburgska väldet drabbades av efter första världskriget, ett fall som förvärrades under trettiotalet när nazismen drog in.
Han skrev sina memoarer strax före sitt och hustruns självmord i exilen i Brasilien 1942.
”Världen av igår” är både en beskrivning av en en döende kultur och en kärleksförklaring till konsten och litteraturen. Zweig kände alla litterära storheter i sin tid. De tog emot honom i sina hem och han var på samma nivå som Thomas Mann eller Rilke. Idag är det mesta Zweig har skrivit bortglömt men ”Världen av igår” lever som en litterär klassiker.
En Klassiker av Gunnar Bolin.
Uppläsare: Sven Ahlström.
”Mr. Tambourine man” gav popmusiken den poesi den inte visste att den behövde, den är, som Bob Dylan sa om en annan av sina låtar, tusen år gammal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Filmregissören och radioproducenten Richard Dinter om en ensam sång som lyssnats på av miljoner, i en version som tycks uppstå i det ögonblick man hör den.
Och utan ”Mr. Tambourine man”, turnéerna och de där skivorna Dylan brände ur sig under knappt ett år, ingen Bruno K Öijer, ingen tafatt litteraturpanel i tevestudion när Nobelpriset tillkännagavs i oktober 2016.
Anna Tullberg minns Kris Kristofferson och hans skägg i tre legendariska filmer från 70-talet: ”Alice bor inte här längre”, ”En stjärna föds” och ”Convoy”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Han är som en renässansmänniska där han går ut ur en film och in i nästa. Skägget är tätt och mörkt brunt med några gråa stråk. Han har ofta cowboyboots och skjortor med komplicerade mönster. Anna Tullberg ser film efter film och funderar hur det skulle vara att få röra vid hans skägg.
Klassikern som sänds med anledning av Kris Kristoffersons död är ursprungligen ett Klippt&Skuret från 2001.
William Shakespeares pjäs King Lear är troligen skriven runt 1606 och citeras ständigt. Den kan tolkas som en politisk varning , som en privat katastrof eller landa i ett tillstånd precis mittemellan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En tragedi om hur illa det kan gå när makt ska flyttas mellan generationerna, men kanske främst en pjäs om att ha och vara en far. Med tre döttrar. Eller två söner.
Och ett väldigt stort ego.
Jenny Teleman har valt sina tre favoritrepliker i Kung Lear, som på olika sätt pekar mot framtidens teater och dess kärnfamiljer.
From the publisher's feed