
Sign up to save your podcasts
Or


Romanen väckte ingen uppmärksamhet när den kom ut 1945, men blev med tiden en kultklassiker. Den skriver fram den passionerade kärleken, dess extas och förtvivlan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Författaren Elizabeth Smart var född 1913 i Kanada. Hon började tidigt skriva poesi. Men för att verkligen kunna skriva trodde hon att hon behövde drabbas av Den Stora Kärleken. Hennes övertygelse var att bara en poet kunde väcka den sanna kreativa elden i hennes bröst. Det var då som George Baker steg in på arenan.
Författaren Pamela Jaskoviak som länge fascinerats av Elizabeth Smarts roman berättar historien om denna klassiker och som uppläsare hör vi konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff.
Det finns en handling i boken – en kvinna älskar under kval en namnlös gift man och blir gravid med honom. Formen är ett prosalyriskt collage där högstämt patos varvas med vardagliga anekdoter och fragment ur Höga visan. Själva språket har huvudrollen.
Då den baskiska staden Guernica brutalt bombades av Hitler 1937 bytte Picasso ämne på den målning han jobbade på inför världsutställningen i Paris. Det blev antikrigsmålningen som bär stadens namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den har kallats världens mest kända antikrigsmålning. Pablo Picassos enorma svart, vit, grå Guernica som han målade på sex veckor till världsutställningen i Paris 1937. En målning som var en reaktion på Hitlers bombningar av den baskiska staden som bär samma namn.
Picasso förbjöd sen att målningen skulle återvända till Spanien innan landet åter igen blev en demokrati. Det blev en lång och krånglig väg innan den stora svartvita målningen åter rullades ut i Madrid och återbördades till spanjorerna.
Cecilia Blomberg tar oss bakåt till historien och till målningen som till sist hitta hem i en sal på museet Reina Sofia i Madrid där hon också träffat Raúl Martínez Arranz som är chef för samlingarna fram till 1939.
”In the mood for love” från 2000 av Wong Kar-wai är filmen om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En telefon ringer. Hon svarar för sent. Han trycker aldrig ner dörrhandtaget.
Hongkong 1962. Ett kort möte i trappan på väg till nudelstället eller i den smala hallen hos frun som spelar kort hela tiden. Klackarna mot stenläggningen. Så många olika höghalsade ärmlösa sidenklänningar hon har. Det som inte blev kan man viska i en spricka i en sten sedan.
Katarina Wikars ser om ”In the mood for love” från 2000. Och hittar dessutom en specialutgåva med de bortklippta sluten.
Det sägs att regissören Wong Kar-wai fick skynda sig att klippa klart filmen till Cannesfestivalen och tog bort alla kärleksscenerna, komprimerade och förtätade.
Uppläsare: Ulph Nyström.
”Lång dags färd mot natt” - pjäsen om en familj, söndersliten av morfin, skuld och kärlek knockade publiken vid sitt uruppförande 1956 på Dramaten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Pjäsen var den amerikanske dramatikern Eugene O'Neills gåva till sin hustru Carlotta på deras tolfte bröllopsdag men den fick inte sättas upp förrän efter hans död.
”Ett skådespel om gammal sorg, skrivet med blod” kanske inte var den roligaste av presenter, men handlade om författarens egen uppväxt.
I Jenny Telemans Klassiker hör vi förutom skådespelarna på Dramatens scen 1956, Inga Tidblad, Lars Hansson, Jarl Kulle, Ulf Palme också skådespelerskan Anita Björk berätta. Hon var på den omvälvande premiären.
En amerikansk Pulitzerprisbelönad serieroman från 1980-talet. Fredrik Wadström berättar om ”Maus” av Art Spiegelman, serieromanen om Förintelsen där judarna är möss och nazisterna katter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
"Maus" handlar om författarens föräldrar och vad de upplevde under Förintelsen. Den började publiceras i korta stycken i början av 80-talet, men var inte helt klar förrän 1991. 1992 blev den, som första serieroman, belönad med Pulitzerpriset.
Bara 25 år gammal slog den belgiska filmregissören Chantal Akerman igenom 1975 med filmen ”Jeanne Dielman 23, quai de Commerce 1080 Bruxelles”. Filmen var lika lång som titeln, drygt 3 timmar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I december 2022 toppade filmen tidningen "Sight and Sounds lista med världens hundra bästa filmer, baserat på 1,639 kritikers och filmkännares omdömen.
”Jeanne Dielman” handlar om änkan Jeanne som bor i en enkel men välordnad lägenhet i Bryssel där hon noggrant och på samma vis varje dag, lagar mat, städar, bäddar, handlar, gör sina inköp, går till banken. Hon har två extrainkomster, dels passar hon grannens baby en stund varje dag, dels säljer hon sex till fasta kunder på fasta tider varje dag.
Akerman etablerade redan här sin estetiska stil, långa tagningar med fast kamera, inga pålagda ljud -eller musikeffekter, en filmstil som liknar konstinstallationens.
Filmen har tolkats i feministiska och modernistiska termer, vem är Jeanne Dielman, vad driver henne? Hon befinner sig i skärningspunkten mellan ett respektabelt och ett mycket utsatt liv, och filmen visar sig trots sin monotona och långsamma stil vara en antik tragedi, tycker teaterkritikern Maria Edström gjort Klassikern om Chantal Akermans film.
Vi hör också avsnitt ur en intervju gjord med Akerman 2009, sex år innan hennes död för egen hand 2025, 65 år gammal. Själv kallar Akerman ”Jeanne Dielman 23, quai de Commerce 1080 Bruxelles” för ett kärleksbrev till modern och menade att den nog var hennes bästa film.
Med kalt huvud, febriga ögon och vässade rovdjursframtänder framträder Klaus Kinski som greve Dracula i Herzogs Nosferatu från 1979. Hans vita ansikte uttrycker gränslös längtan och ensamhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det har gjorts ett otal filmatiseringar av Dracula. Att två så totalt olika versioner som Herzogs och Coppolas båda så väl framställer sin tragiske antihjälte säger mycket om urkraften i Bram Stokers berättelse.
I Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1991 gestaltas han av Gary Oldman. Ibland rör han sig på Londons gator, sökande efter sin sedan hundratals år förlorade kärlek, iklädd i hög hatt, med svallande hår och blå glasögon. Likt en Elsa Beskows Farbror Blå som i sin ungdom kunde varit medlem i Led Zeppelin.
Ludvig Josephson, producent för skräckpodden Creepypodden i Sveriges Radios P3, förmedlar sina intryck av de två porträtten av greve Dracula.
Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som refuserades flera gånger. Carl Larssons omstridda tavla Midvinterblot, som efter 80 år hamnade på Nationalmuseum i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Målningen mäter 6,5 x 13,5 meter och är baserad på legenden om den nakne kungen som ska offras för att det varit missväxt. Som pendang i trapphallen på Nationalmuseum hänger en ljusare målning av samme konstnär, där den unge Gustav Vasas tågar in i Stockholm midsommaraftonen 1523.
Detta är en Klassiker av Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson från 2009.
Till julen 1843 kom den ut - sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller? Det frågar sig Jenny Teleman.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Där satt han, Englands mest uppburne författare Charles Dickens och bet sig fundersamt på nagelbandet. Vid 31 års ålder var livet perfekt. Den unga drottning Victoria låg och sträckläste hans Oliver Twist till långt in på nätterna och han sålde som smör, finare kunde det liksom inte bli.
Men ändå … Alla bara talade om pengar nuförtiden. De som hade några. Rastlöst bläddrande i en rapport om barnarbete och nödbostäder bland de fattigaste kom han på det: Kanske en julsaga om orättvisa?
Så föddes han, figuren Ebenezer Scrooge, en trästelt vresig, obeskrivligt girig gammal herre, kurande över sina guldmynt, för snål för att att ens tända i spisen. Julen avskyr han. Och allt annat med. Men en natt får han besök av julens tre andar …
Vad vann Scrooge och julen på den natten? Och vad förlorade kanske vi undrar Jenny Teleman i denna jul-Klassikern.
Suzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker ”Jösses flickor” gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Jösses flickor – befrielsen är nära” från 1974 har satt djupa spår i den svenska kulturen. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.
From the publisher's feed