Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Giljotin – Bruno K. Öijers fjäderlätta rader och målande mörker

    Bruno K. Öijers omfångsrika diktsamling ”Giljotin” har inspirerat inte bara andra författare utan även många artister. Han har stått på scen med bland andra Thåström och Kent och uppfört sina dikter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Bruno K. Öijer har kallats mycket genom åren. Svart dödsdemon och rebell, men också Guds gåva till mänskligheten berättar han för Björn Jansson i Klassikern, men han vill inte ha några stämplar på sig, han vill vidröra människor med sin poesi.

    ”Giljotin” som gavs ut 1981 är hans mest citerade diktsamling, med långdikterna ”Terror, du tar min hand”, och ”Hey Ängel”. I diktsamlingen finns också en avdelning kortare haikudikter.

    Han har turnerat med sina dikter för fullsatta hus, och uppträtt med musiker som Joakim Thåström, John Holm och Kent.

    Det är elektrifierat att uppföra dikterna live, säger han. Och jämför med en bluessångare. Om jag inte fick möta min publik med dikterna, det vore som om en bluessångare bara fick spela in skivor men inte uppträda på scen.

    10 min
  • Min fantastiska väninna – tv-serien efter Ferrantes romaner är ett konstverk i sig

    Den italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den hyllade Neapelkvartetten. Tv-serien efter romanerna är minst lika bra, menar kulturredaktionens Mattias Berg.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ändå har tv-serien fått mycket mindre uppmärksamhet än romanerna. Men det här är ett storslaget barockkonstverk i sin egen rätt med skådespelare, miljöer, manus och Max Richters musik i exakt takt och ton.

    Lenùs relation till den jämnåriga Lila är berättelsens bränn- och smärtpunkt. Deras kvinnliga vänskap, som det brukar sägas, men nog lika mycket deras livslånga ovänskap och konkurrens. Inte minst om mannen, Nino, kärleken.

    Runt omkring de här två magiska flickorna finns kvarterets verklighet. En klunga höghus mitt i ingenting. I tv-serien har det här blivit en medvetet teatral plats: en scen för de ibland nästan operamässigt stiliserade konflikterna. Med utsuddade färger, platta fasader och ödsliga översiktsbilder.

    Tematiskt kretsar det kring våld och tid: vad det gör med oss. Men också om läsning, bildning, utbildning. Världen som Lenù med tiden tränger upp i, en högre sfär på många sätt lika komplicerad som fattigkvarterets lägsta krets, Men som ändå ger Lenù, liksom läsarna och tittarna, en liten nypa frisk luft. Och en nödutgång in i ett annat liv.

    Allt börjar lika dramatiskt i både böckerna och tv-serien. När Lilas vuxne son ringer den åldrade Lenù mitt i natten och berättar att hans mamma försvunnit spårlöst. Det är då Lenù, i den första av alla seriens vackra voice over, säger att hon beslutar sig för att skriva hela historien om Lila. Sin mer eller mindre fantastiska väninna - som härigenom blir 2000-talets mest fantastiska fiktiva figur hittills. I både text och bild.

    10 min
  • Vi som älskade varann så mycket – bitterljuvt om kärlek från 1974

    Kärlek och svek. Tre män är vänner från partisantiden. Alla är kära i Luciana. En kvartett som åren spränger sönder. ”Historiens bästa film” fyller femtio år 2024.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vi får följa Antonio, Gianni, Nicola och Luciana under trettio turbulenta år i Italien, från andra världskriget fram till sjuttiotalet: ”Vi ville förändra världen men det var världen som förändrade oss”.

    Anneli Dufva samtalar med filmkritikern Ronny Svensson om den italienska filmregissören Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket" från 1974. Enligt Ronny Svensson är det ”historiens bästa film”.

    Ettore Scola (1931-2016) gjorde debut som filmregissör 1964 men slog igenom internationellt först med ”Vi som älskade varann så mycket”. Senare gjorde han lika framgångsrika ”Fula, skitiga och elaka” och ”En alldeles särskild dag”.

    Denna Klassiker sändes första gången 2009.

    10 min
  • Frank Zappas Freak Out! – oberäknelig och obändig

    Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention var ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    ”Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band!” sa Frank Zappa i sin självbiografiska bok 1989.

    Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum. Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar utan här stod varje låt för sig själv. Alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle kalla attityd.

    Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten kom till Los Angeles som outsiders. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.

    Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen The Mothers of Invention.

    Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara excentrisk, d v s att bryta normer både inuti och utanför musiken.

    Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.

    En Klassiker av Mia Gerdin och Peter Öberg från 2016.

    10 min
  • Sommaren med Monika – Bergmans bidrag till den svenska synden

    ”Sommaren med Monika” från 1953 blev internationellt starkt förknippad med ”den svenska synden” och var början på ett långt samarbete mellan Ingmar Bergman och skådespelaren Harriet Andersson.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Manus skrevs av författaren Per Anders Fogelström och den andra huvudrollen spelades av Lars Ekborg. Filmen utspelar sig i Stockholms skärgård dit två unga nyförälskade människor flyr undan vardagens tristess och bråkiga föräldrar. "Vi har gjort uppror, Monika", utropar en glad Harry på skäret.

    En repa på filmen förlängde inspelningen på Ornö och det blev en romans på riktigt mellan Harriet Andersson och Ingmar Bergman.

    Harriet Andersson visar Lisa Bergström gulnande internationella pressklipp där "Sommaren med Monika" blev "Monika – the story of a bad girl."

    10 min
  • Döden spelar schack – en bild av livet

    I slutet av 1400-talet målade Albertus Pictor valven och väggarna i Täby kyrka. En av bilderna är unik i sitt slag i Sverige och föreställer ett schackparti med en dödlig motståndare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    "Jak spelar dik matt" har det stått på ett språkband över de båda schackspelarna i Täby kyrka. Spelet är över. Döden har vunnit. Albertus Pictors målning är både en klassiker i egen rätt och den stora inspirationskällan till mötet mellan riddaren Antonius Block och Döden i Ingmar Bergmans film "Det sjunde inseglet".

    Att kunna spela schack räknades på medeltiden till en av det sju "färdigheterna" som en adelsman förväntades behärska. Han skulle kunna rida, simma, dikta, fäkta, skjuta med pilbåge, fånga fåglar och spela schack. Att schackspelandet kom att spridas över hela Europa var mycket tack vare en norditaliensk munk som hette Jacobus de Cessolis. Hans bok "Schacktavelsleken" blev en av senmedeltidens mest spridda texter. Jacobus använde schackspelet och pjäserna som liknelser för olika stånd och yrkesgrupper samlade mängder av allegoriska berättelser som kunde vara såväl uppbyggliga som underhållande. De väckte genklang i ett samhälle där alla hade sin givna plats och sin bestämda position, precis som på ett schackbräde.

    I Klassikern tar Måns Hirschfeldt med oss upp på orgelläktaren i Täby kyrka där Albertus Pictor fångat kampen mellan liv och död.

    10 min
  • Polaroidfotografiet – väntan och kemikalier

    Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden.

    Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?

    En Klassiker från 2014.

    10 min
  • Gimme Shelter – filmen om den ödesmättade Altamontfestivalen 1969

    Ludvig Josephson om ”Gimme Shelter”, dokumentärfilmen av Albert och David Maysles, som följer Rolling Stones under deras USA-turné 1969.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Under senhösten 1969 gjorde Rolling Stones en turné i USA. Bandet planerade en gratiskonsert på den amerikanska västkusten i början av december, tillsammans med flera av den tidens stora band. Det skulle bli en upprepning av framgången med Woodstockfestivalen i augusti samma år, ett Woodstock West. Med Rolling Stones som huvudattraktion, som skulle kröna dagen med ett framträdande efter solnedgången.

    Dokumentärfilmarna, bröderna Albert och David Maysles, följde Stones USA-turné och filmen, "Gimme Shelter", skulle avslutas med den planerade friluftskonserten. Så blev det också men festivalen i Altamont blev ingen lycklig pendang till Woodstockfestivalen. Det mesta kom att gå fullkomligt fel.

    I filmen följer vi förberedelserna inför eventet, medvetna om hur det slutar, medan de inblandade inte gör det. Själva vetskapen om den obönhörliga utvecklingen förvandlar vad som skulle bli en dokumentär till ett ödesdrama.

    10 min
  • Semestersabotören – alla semesterkomediers urfader

    1953 fångade Jacques Tati en fransk badortssommar med dess typer och nöjen. Filmen är både rolig och ljuv och blev en förebild för senare semesterkomedier. Mårten Blomkvist om en legendarisk komedi.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I 1950-talskomedin "Semestersabotören" mötte världen för första gången monsieur Hulot. Han spelades av regissören själv, Jacques Tati, som virrade till det mesta på en liten badort.

    Det var roligt, det var franskt, det blev ett internationellt genombrott och många svenskars älsklingsfilm.

    10 min
  • De små hästarna i Tarquinia – att semestra intill sorgen

    Vad innebär det att stå bredvid och se någon lida? Marguerite Duras roman ”De små hästarna i Tarquinia” utspelar sig bland uttråkade semesterfirare vid italienska kusten några år efter andra världskriget.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hur skriver man om det allra svåraste, det man kanske själv inte förstår? Och hur kommer det sig att känslor som sorg och förtvivlan, åtrå och glädje kan finnas inuti en människa på en och samma gång?

    Några svar finns i Marguerite Duras lilla och samtidigt mycket stora roman "De små hästarna i Tarquinia" från 1953. Berättelsen kretsar kring en handfull sommarlediga vänner vid kusten i Italien vars dagar flyter ihop i hettan över för många Campari bitter. I bergen intill har en minröjare just sprängts till döds. Minröjarens föräldrar dröjer sig kvar, vägrar skriva på dödsattesten och samlar sonens söndersprängda kropp i en tvållåda de fått av specerihandlaren i byn.

    Vad innebär det egentligen att semestra i närvaron av djup sorg och förtvivlan, och för vilka är en sådan semester möjlig? Det frågar sig författaren Balsam Karam i Klassikern.

    Uppläsare: Christina Höglund

    Översättare: Suzanne Palme

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.