
Sign up to save your podcasts
Or


Ryggradslösa velare som står still när tiden manar till handling. Anton Tjechovs ”Tre systrar” från 1901 berättar om människor vars obeslutsamhet för dem i fördärvet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En komedi, påstod han själv, men Jenny Aschenbrenner ser tragiska band mellan hans människor och vår tids. Så höga anspråk på livet, så litet som blir av.
En pjäs som mer än något annat verk i världshistorien sätter fingret på några av människans grundpredikament: hennes orimliga anspråk på mening och hennes fatala oförmåga att bestämma sig för vad som är viktigt i livet.
Det är den tredje av den ryska dramatikern och läkaren Anton Tjechovs fyra ”stora pjäser”, den föregicks av Måsen och Onkel Vanja, tre år senare hade Körsbärsträdgården premiär.
Medverkar gör också Eirik Stubø, som vintern 2024 regisserar Tre systrar på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
För 100 år sedan – den 12 februari 1924 – är det konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare om Rhapsody in Blue.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.
Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.
Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...
För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering.
Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare.
Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor.
Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York.
Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker.
Musiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester.
Claes Hylingers roman Det hemliga sällskapet från 1986 är en berättelse om att hitta sällskap i tillvaron där man kanske inte väntar sig det. Och att låta det oväntade, rent av drömska, bli en skola.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Finns det ett hemligt sällskap därute? Som ägnar sig åt de stora frågorna och uträttar viktiga uppgifter? Det undrar Knut Johansson, en ung man från Göteborg, som längtar ut i världen. Han vill gärna sola sig i glansen av stjärnförfattare men genom ett missförstånd hamnar han i andra sorters sällskap och gör helt andra erfarenheter.
Genom boken Det hemliga sällskapet får läsaren också en introduktion till den surrealistiska och filosofiska traditionen som kallas patafysik. Claes Hylinger berättar själv i korthet om vem som egentligen är en patafysiker.
Följ med när frilansjournalisten Hedvig Weibull ger sig ut för att ta reda på om Det hemliga sällskapet finns i den så kallade verkligheten.
Anna Tullberg om den amerikanska science fiction- och fantasyförfattaren Ursula K Le Guins genombrottsroman ”Mörkrets vänstra hand”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den amerikanska författaren Ursula K. Le Guin (1929-2018) var en av de första feministerna inom genren och skrev romaner, noveller och barnböcker.
I genombrottsromanen ”Mörkrets vänstra hand”, som kom ut 1969, undersöker hon vad som blir kvar när könet inte längre definierar människan.
”Kungen var gravid”. En mening som stuvar om bland de invanda tankebanorna där uppe i huvudet. Hur är det möjligt att en kung kan vara gravid? I vilket land då? Svaret är: ren science fiction. Genren framför alla för utmanande tankeexperiment.
Uppläsare: Magnus Berg.
Detta är en repris från 2013.
Det handlar om att vara både dyrkad och drabbad. Om välsignelsen och förbannelsen i att vara utvald. Om en tv-serie, som kan föra tankarna till både Sagan om ringen-trilogin och Gudfadern-filmerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tv-serien ”The Crowns” sex säsonger spänner tidsmässigt från Elizabeths vuxenblivande strax efter andra världskriget och hennes kröning till Drottning 1953, över Dianas död 1997 och fram till Charles bröllop med Camilla Parker Bowles 2005.
En av de mest omtalade - och kritiserade - inslagen i den annars hyllade serien var när Diana återkom som spöke i seriens sista säsong. Men mest kretsar handlingen kring Drottning Elizabeth II. Och om hennes komplicerade relation med sin minst lika komplicerade lillasyster, Prinsessan Margaret: hela värmen och kylan i deras förhållande.
Många skådespelare har bidragit till att serien fått fina priser och stor internationell publik. Drottningen själv har som vuxen gestaltats av först Claire Foy, sedan Olivia Coleman och slutligen Imelda Staunton.
Men kanske spelar ändå själva kronan den verkliga huvudrollen. Symbolen som är och blir större än alla inblandade, än kungligheterna som bär den. Med hela vikten och tyngden i ett ämbete som till sin natur måste sväva ovanför oss dödliga.
Kulturredaktionens Mattias Berg har sett, och sett om, de sex säsongerna av tv-serien ”The Crown”.
West Side Story av Leonard Bernstein från 1957 är en modern tolkning av Romeo och Julia, komplex och känslig. Per Feltzin om en milstolpe i musikalens historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En septembernatt i New York. Året är 1957. På restaurang Sardi's är det nervöst.
Alla är där: tonsättaren, koreografen, sångarna, dansarna - alla. Man småpratar och väntar på morgontidningarna. Trots publikens stora jubel och vännernas ryggdunkningar vet alla att det är kritikernas ord som avgör om en uppsättning på Broadway överlever.
Så kommer morgontidningarna och de börjar läsa Herald Tribune där den mest fruktade kritikern finns. "Jag har sett den mest vilda, rastlösa, elektriska dansen på ett drygt decennium. Den radioaktiva strålningen från West Side Story sänker sig fortfarande ner över Broadway denna morgon."
Reaktionerna på Leonard Bernsteins West Side Story var med några få undantag positiva. Redan då talade man om en milstolpe i musikdramatikens historia.
Ser vi bara till berättelsen, en modern tolkning av Romeo och Julia, har den djup, komplexitet och känslighet. Musikalen har till och med vågat sig på att delvis följa Shakespeares tragiska slut. Det är ovanligt i USA, och här lät man båda akterna sluta med döda ungdomar på scenen.
Det var inte den första musikalen med ett allvarligt socialt tema, men ett av de första, där samtiden fanns på scenen. I West Side Story fick man se de riktiga tonårsgängen. Här var det New Yorks invandrade puertorikaner, Sharks, som mötte de tuffa amerikanarna, Jets. På 50-talet var det här mest ett problem för de riktigt stora västerländska städerna. I dag angår det många fler.
Den stora betydelse som dansen har för West Side Story gör den fortfarande unik. Sångerna och danserna är lika viktiga för handlingen. Den koreografi som Robbins skapade då, 1957, är nu en grundsten i modern dans.
Bernstein ville, med egna ord, "skapa en otrolig blandning av det abstrakta och det realistiska, poesi och prosa - både och - och ändå inget av det."
Samtliga musikexempel är från filmmusikinspelningen 1960.
Källor: Ögonvittnesbeskrivningar och böcker - bland andra Meryle Secrests Leonard Bernstein - A life på Alfred A. Knopf och Humphrey Burtons Leonard Bernstein på Faber and Faber.
Han står där bredbent i damasker och tittar på läsaren med något som unga idag skulle kalla en ”resting bitch”-blick. Är det boken som aldrig borde ha tryckts eller rentav en av världens bästa sagor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tumsugaren Konrad som får sina tummar avklippta. Flickan som leker med elden och brinner upp. De våldsamma och moralistiska berättelserna i Henrich Hoffmanns sagobok från 1845, ”Der Struwwelpeter”, eller ”Pelle Snusk” som den svenska titeln lyder, är en av de mest spridda och översatta barnböckerna någonsin. Den har inspirerat många efterkommande författare och gjort stora avtryck, inte minst i populärkulturen.
Men ville Hoffmann skrämma eller underhålla sin unga läsare? Anna Tullberg berättar sin och mormors historia om Pelle Snusk - ”Der Struwwelpeter”.
Som uppläsare hör vi Annika Sherwin.
Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men han iakttar familjen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken
Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han vände luvan avig.
Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, som inte en enda gång i elva strofer tappar humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än, där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.
Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör. Han är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer, alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan, fullastade med paket och med härvor av små tomtenissar omkring sig.
I Katarina Wikars Klassiker läser Ulf Palme "Tomten" 1976 och Erik Fylkeson 1996, Gösta Knutsson intervjuar Jenny Nyström 1941, och vi hör Gunnar D Hansson i Ulrika Knutsons program "Tomten i Grottekvarnen" från 1996.
Legendarisk sångerska, divornas diva, århundradets största stjärna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Med sin intensiva röst och stora inlevelse gestaltade hon rader av färgstarka kvinnor på världens stora operascener och hon gjorde det på ett sätt som ingen tidigare upplevt.
Men den styrka och självklarhet som hon utstrålade på scenen fanns inte i hennes privatliv. Där var osäkerheten legio och där härskade demonerna.
Kerstin Berggren har lyft på slöjorna och berättar mer om den fascinerande sopranen i dagens Klassikern.
Bröderna Maysles dokumentärfilm om mor och dotter i ”Grey Gardens” från 1975 blev med tiden en riktig kultfilm, musikal på Broadway, spelfilm och tv-serie.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Katarina Wikars om den risigaste kåken i hela fashionabla East Hampton på Long Island utanför New York. där Big Edie och Little Edie tillsammans med tvättbjörnarna på vinden och ett tjog katter genomlever sina dagar och minns bättre tider. Det stundar utmätning och sanering. Då är det bra att vara nära släkt med Jackie Onassis, som skickar några som kommer och röjer upp.
Och en annan dag kommer två dokumentärfilmsbröder dit, bröderna Maysles. De verkar i genren Direct Cinema, vilket betyder inga berättarröster eller raka intervjuer eller förklaringar. Så de är bara där, i Grey gardens, i sex veckor. Och hundratals filmade timmar blir en och en halv timme redigerad film som kommer att gå till historien om än långsamt.
From the publisher's feed