Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Maria Stuart – drama om inre kamp på liv och död

    Dmitri Plax berättar om ”Maria Stuart” av Friedrich Schiller, en pjäs som påverkat hans syn på teaterkonsten. Vad handlar den pjäsen egentligen om? Två 1500-tals drottningar eller något helt annat?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Friedrich Schiller skrev Maria Stuart år 1800, om två historiska drottningar: Maria av Skottland och Elisabeth av England. Maria och Elisabeth. Den svarta drottningen och den röda. Ett schackparti med oviss utgång: vem vinner? Vem förlorar? I stunden och i ett historiskt perspektiv? Idag och i evigheten?

    Bland flera uppsättningar av den pjäsen återfinns en särskild, en som Ingmar Bergman gjorde på Dramaten i Stockholm. I Sveriges Radios arkiv finns inga ljudupptagningar från just den uppsättningen, men flera andra finns med och lyssnaren får höra små klipp från dem som ljudillustrationer, från 50- 70- och 2000-talet.

    Uppsättningarna i programmet:

    ”Ur Maria Stuart”, från 1956. Översättning: Bertil Malmberg, regi: Eddie Stenberg. Med bl. a.: Gunnel Broström, Karin Kavli

    ”Maria Stuart”, från 1974. Översättning: Bertil Malmberg, regi: Jan Lewin. Med bl.a.: Marianne Hedengrahn, Marianne Wesén

    ”Maria Stuart”, från 2010. Översättning: Magnus Lindman, musik: Rasmus Persson, regi: Melika Melouani Melani. Med bl. a.: Mina Azarian, Thérèse Brunnander

    ”Tiden second hand” av Svetlana Aleksijevitj, från 2015. Översättning: Kajsa Öberg Lindsten, musik: Dror Feiler, regi: Dmitri Plax. Med bl.a.: Pernilla August, Lena Endre

    10 min
  • Melancholia – von Triers hoppfulla undergångsfilm

    ”Melancholia” från 2011 är den andra filmen i den danske regissören Lars von Triers depressionstrilogi, som började med ”Antichrist” och avslutades med ”Nymphomaniac”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I början och slutet av filmen kolliderar planeten Melancholia med jorden. Filmen är uppdelad i två delar och vi följer skeendet från det att himlakroppen dyker upp som en röd prick på himlen och fram till slutet.

    Lars von Trierh ar själv sagt att han genom att göra filmen bearbetade sin egen depression. Och systrarna Justine (Kirsten Dunst) och Claire (Charlotte Gainsbourg), filmens huvudkaraktärer och varandras motpoler, är hans två olika jag: den ångestfulla som blir orolig vid tanken på jordens undergång, och den som finner ro i den och är insiktsfull likt en sibylla.

    En Klassiker av litteraturkritikern Sara Abdollahi.

    10 min
  • Tysk höst – Dagerman om tysk efterkrigsmisär

    Hösten 1946 fick författaren och journalisten Stig Dagerman i uppdrag av tidningen Expressen att skriva från det besegrade Tyskland. 1947 kom den banbrytande reportageboken ”Tysk Höst”

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Syndikalisten Stig Dagerman var tjugotre år gammal när han satte sig på tåget söderut med uppdrag att rapportera om livet i Tyskland efter kriget. Efter att idéerna om ett tredje rike fallit och de allierade bombat ner, styckat upp och gett sig på att försöka avnazifiera förloraren Tyskland.

    Resultatet blev en serie i artiklar som publicerades efter hand i tidningen Expressen och sedan samlades i reportageboken ”Tysk höst”1947.

    I den kliver Dagerman ner i de fuktiga källarhål och offentliga toaletter som är nya hem för de utbombade civila. Han lyssnar till rättegångar och uppgivna politiska möten, klafsar genom lera, svält och ruiner, träffar intellektuella som gömt sig, tyskar ovälkomna i sitt eget land och mödrar som lever av svarta börsen.

    Jenny Teleman berättar om Sveriges mest nyskapande journalistiska verk. Helt vanliga tidningsreportage som lyckas ge språk åt landskapet, se offer och bödel och möta straff med medkänsla.

    I år skulle han fyllt 100 år.

    10 min
  • Strömkarlen – en upprorisk målning som samtiden ratade

    En av konstnären Ernst Josephsons mest kända målningar från 1884 hänger på Waldemarsudde i Stockholm. Den målning som skulle visa för världen vad han ville som konstnär.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En målning som gjorde uppror mot Konstakademiens föreskrivna ideal och som istället banade väg för naturalismen och friluftsmåleriet. Och samtidigt som Strömkarlen blivit vår sinnebild för hur vi nu uppfattar Näcken, fann målningen ingen nåd i samtiden då alla ratade den.

    En Klassiker av konstkritikern Mats Arvidsson från 2009.

    10 min
  • I väntan på Godot – Beckett förändrade teatern för alltid

    Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot”, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot” är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953.

    Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken.

    Mikael Timm berättar historien om hur Samuel Becketts pjäs blev uppsatt och sedermera en av de stora teaterklassikerna.

    10 min
  • Kort möte – kärleksfilm med undertryckta känslor

    ”Kort möte” är ett stramt drama i regi av David Lean om tillknäppta brittiska känsloliv. Filmkritikern Mårten Blomkvist om den olyckliga kärlekshistorien människor har snyftat över sedan 1940-talet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det är förstulna möten på teserveringar och en passion som aldrig tillåts ta över utan bara blir ett kvardröjande smärtsamt minne av chansen som aldrig togs.

    Celia Johnson och Trevor Howard gjorde beskedliga paret Laura och Alec blygt och försiktigt. Men filmen om deras korta, kyska förhållande finns alltid med i toppen på listor över de bästa kärleksfilmerna.

    10 min
  • Margaret Atwoods The Handmaid's Tale inspirerar till uppror

    Frilansjournalisten Negar Josephi tar oss tillbaka till det Iran hon växte upp i och ser likheterna med Margaret Atwoods ”The Handmaid's Tale” i det uppror kvinnor nu gör mot regimen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    1985 kom författaren Margaret Atwoods roman ”The Handmaid's Tale”, ”Tjänarinnans berättelse” ut. Den beskriver ett framtida USA där kristna fundamentalister har bildat en ny republik. Gilead.

    I Gilead tillåts inte kvinnor att äga någonting eller läsa. Födelsetalet har sjunkit som en följd av miljöförstöring. De kvinnor som är fertila, alltså tjänarinnor, utnyttjas för att befruktas av sina anförare.

    Även om Gilead är en fiktiv plats i en dystopisk amerikansk framtid är händelserna och underkastandet av kvinnors rättigheter mycket verkliga. Som Atwood har sagt i intervjuer ”hittade hon inte bara på det här”. Romanen har också blivit en framgångsrik tv-serie.

    När hon började skriva på romanen tidigt 80-tal bodde hon i Västberlin, som ännu omgavs av Berlinmuren. Atwood besökte också Tjeckoslovakien och Östtyskland, där känslan att vara övervakad var påtaglig och likaså tystnaden, människor bytte snabbt samtalsämnen.

    Inspirationen till romanen är inte begränsad till ett land, en religion eller regim utan kommer från en rad auktoritära och teokratiska regimer, som Iran, ett land som styrts av islamister sedan 1979. Där kvinnornas rättigheter har begränsats rejält.

    10 min
  • Maria Gripes Skuggböcker rör sig mellan världar

    Maria Gripe är (1923-2007) en av våra mest lästa och älskade författare. Många av hennes karaktärer lever ett eget liv, utanför bokpärmarna, tack vara hennes förmåga att ge dem stark och trovärdig gestalt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Tänk bara på Hugo och Josefin, Elvis Karlsson, Pappa Pellerins dotter, Agnes Cecilia...

    De så kallade Skuggböckerna är fyra till antalet. Den första, Skuggan över Stenbänken kom 1982 och följdes av ...och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn och den avslutande Skugg-gömman, som kom 1988. I centrum för böckerna står Carolin, som likt en Tintomara klär ut sig till pojke och därmed kan röra sig mellan olika världar. Kring henne finns den förståndiga Berta, i vars familj hon arbetar under en tid, och senare tvillingarna Arild och Rosilda på slottet Rosengåva.

    Maria Gripe leker och bygger genom Skugg-serien med övernaturliga sammanträffanden och samband en historia som både är spännande och lite dolsk, men ändå mycket konkret handlar om att växa upp och finna sin väg.
    Böckerna blev också (1989) tv-serie i regi av Marianne Ahrne, med titeln Flickan vid stenbänken.

    Elin Claeson ger Skugg-böckerna klassikerstämpel.

    10 min
  • Lilla Hyttnäs – hemma hos Karin och Carl Larsson

    Inget ligger mer rätt i tiden än Lilla Hyttnäs i Sundborn. Hemtrevlighetens högborg, hållbarhet och handens verk.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En ikon inom heminredning och familjeliv, som det står på hemsidan. Carl och Karin Larssons skapande andar vilar fortfarande över rummens skenbara oordning, som om de bara gått ut en liten stund, för att ha picknick i trädgården.

    De senaste decennierna har Karin blivit en egen stjärna på konstnärshimlen. Först 1997 slog hon sjuttio år efter sin död igenom internationellt. Och när man nu går på visning är det hennes kläder och broderier och möbler som lyfts fram. Karin Larsson så före sin tid. Gamle Carl hamnar lätt i bakgrunden.

    Kanske skulle devisen "Wälkommen kära Du till Carl Larsson och hans fru" nu lyda:
    "Wälkommen alla och envar till Karin Larsson och hennes Car(l)".

    ”Guds Fred” står det ovanför dörren i matsalen, där de rödmålade vitrinskåpen bryter av mot gräsgrön panel och där Karins geometriska gobeläng De fyra elementen hänger ovanför den bjärt orangea soffan. Har hon gjort djärvt flikiga röda lampskärmar av papper, Karin? Ja, det är ju kaktuslampan, som ska mildra det nyuppfunna elektriska ljuset.

    En Klassiker av Katarina Wikars.

    Uppläsare: David Rune och Åsa Furuhagen.

    Litteratur: Ett hem - Carl och Karin Larssons värld, Carl Larssongårdens app.

    10 min
  • The french connection – stilbildande för decennier av polisfilmer

    Filmen från 1971 var ingen succé när den kom. Trots det har den kommit att påverka en hel genre.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den franska kontakten syftar på en knarkkleverans från Marseille.

    Filmen blev stilbildande för polisgenren decennier framåt med sina broar, viadukter, gator och en urban metropolisskildring filmad på plats.

    William Friedkin har regisserat, Gene Hackman spelar huvudrollen och Don Ellis har komponerat musiken.

    Men ”The french connection” blev ingen publiksuccé vid premiären i Sverige och gick på ödsliga bakgator.

    Maria Edström har sett om en film från 1971 i en klassiker från programmets barndom 2008.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.