
Sign up to save your podcasts
Or


Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret ”Satumaa, Sagolandet”. Den nostalgiska tangon om längtan bort till lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den klassiska versionen av "Satumaa" är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I Helene Alms Klassiker från 2018 hör du även smakprov på "Satumaa" av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.
Francis Coppolas film ”Gudfadern” har betvingat publiken sedan 1972. Filmkritikern Mårten Blomkvist om en film som lever vidare, influerar de andra och fortsätter att fånga nya tittare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I filmbranschen fanns en skepsis till att göra "Gudfadern", byggd på Mario Puzos bestseller om maffiafamiljen Corleone. Biobesökare föreföll inte intresserade av organiserad brottslighet.
Och det tycktes konstigt att den unga filmregissören Francis Coppola ville ha Marlon Brando i huvudrollen. Var inte han slut? Men filmbolaget Paramount vände och satsade på "Gudfadern", med Brando i huvudrollen. Det blev en makalös succé.
Den mumlande Marlon Brando fick till slut en av Gudfaderns tre Oscar, den för bästa manliga huvudroll. De andra priserna var för bästa film och bästa manus.
”Lilla Vera” spelades in 1988 i det som idag är Mariupol. Då hette staden Zjdanov, en industristad i Donbass i den ukrainska sovjetrepubliken. Fredrik Wadström om en film som skapades mot alla odds.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Öppningsscenerna i "Lilla Vera" sätter tonen direkt: industrilandskap mot en kolsvart natthimmel med eldslågor ur skorstenar. Sedan en grådaskig gryning där kameran panorerar över enorma fabriksområden. Och så när dagsljuset inträtt: ett godståg som passerar i närbild.
I stort sett allting talade emot projektet. De unga filmskaparna var oerfarna, manuset för djärvt till och med för den nya öppenheten under perestrojkan i slutet på 80-talet. Och nästan alla de tilltänkta skådespelarna hoppade av eller föll bort. Men när allting mot alla odds föll på plats skapades en filmklassiker som sågs av en femtedel av alla människor i Sovjetunionen och som gjorde ett internationellt segertåg.
Många av de som var inblandade i filmen har sagt att den stora anledningen till att "Lilla Vera" fick så stor publik i Sovjet var att alla trodde att den skulle förbjudas när som helst. Det är inte möjligt att en så realistisk film om det hårda livet i en provinsstad och med så utmanande kärleksscener kan fortsätta visas. Bäst att passa på innan det är för sent.
Under mars och april 2022 jämnades stora delar av Mariupol med marken under Rysslands invasion av Ukraina.
Ivar Arosenius (1878-1909) är konstnären som gjorde sina allra bästa verk som småbarnsförälder. Hör den sorgkantade historien bakom en älskad barnbok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1909 utkom den allra första upplagan av Kattresan - postumt. På nyårsdagen samma år föll dess upphovsman offer för sin medfödda blödarsjuka. Ivar Arosenius var då 30 år och hade just slagit igenom som konstnär. Efter en bohemisk tillvaro i förra sekelskiftets Göteborg, Stockholm och Paris slog han sig de sista åren till ro och fick ett nytt favoritmotiv: dottern Eva, även kallad Lillan. I Kattresan skickar han ut henne på ett farofyllt äventyr med lyckligt slut.
Med hjälp av radioarkivet och Mats Malm, litteraturhistoriker och ständig sekreterare i Svenska Akademien, placerar kulturredaktionens Mårten Arndtzén Kattresan i sitt konstnärliga och historiska sammanhang.
När Kerstin Ekman kom ut med ”Händelser vid vatten” 1993 blev hon hyllad och prisad, men kanske inte tillräckligt uppmärksammad som den banbrytande genreförnyare hon faktiskt var.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En mordhistoria som påverkar tre olika människors liv och som ju längre tiden går kommer att få sina liv sammanflätade. I sin mäktiga och sammansatta roman låter Kerstin Ekman sitt sinne för intriger gå hand i hand med sin stora människokännedom och djupa samklang med glesbygdens natur, djur och boningar.
Det väglösa landet bland fjällen sjuder av ljud och dofter, och det vibrerar av en dov spänning. Vem är inkräktare, vem hör hemma och vem har rätt att avgöra vilket?
En Klassiker av Mia Gerdin från 2019
Henrik Ibsens pjäs Hedda Gabler från 1890 har spelats om och om igen världen över. Ett porträtt av en intelligent och vacker kvinna som är uttråkad och fast i hemmet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hedda är gift med en akademiker som hon föraktar och ointresserad av att sätta barn till världen. När hennes tidigare kärlek Eilert Lövborg dyker upp ställs hon till svars för sina val. Och kan inte låta bli frestelsen att förstöra andra människors lycka.
Henrik Ibsens porträtt av Hedda Gabler är en koncentrerad blandning av kärleksintrig och pusseldeckare. Tidigt etableras Hedda Gablers pistoler på scen och innan pjäsen är slut måste skotten avlossas. Ofta har pjäsen tolkats som en uppgörelse med patriarkatet eller en förljugen samhällsklass.
Men är det så säkert att Hedda Gabler hade gjort något annat av sitt liv under andra omständigheter undrar Hedvig Weibull i Klassikern.
Scener ur Margareta Garpes filmatisering av Hedda Gabler från 1993 och från Malmö Stadsteaters uppsättning 2022 i regi av Ragna Wei.
1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen ”Kvartett för tidens slut”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör.
Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen tröstemusik och låter inte ana paradiset. Messiaens tro fungerade kanske som hans färgsinne, alltså att han såg färger när han hörde musik. Gudstron var inget system av dogmer, utan en närvaro.
Musiken är teoretiskt uttänkt, samtidigt oerhört känslostark. Allt är tydligt. Lätt att följa. Och samtidigt mystiskt, oåtkomligt.
Messiaen hade varit sjukvårdare under kriget och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna. Han fann tre musiker bland fångarna: en cellist, en violinist och en klarinettist. Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och inte för kallt, som i tvätteriet. Det blev bara ett kort stycke men efter ett tag byggde Messiaen ut det och eftersom det fanns ett piano som han själv kunde spela blev det en kvartett: "Quator por la fin du monde".
Denna kammarmusik framfördes i januari 1941 i lägret och skildringarna av hur det gick till skiljer sig åt. Stod publiken i en kall barack? Var de 400 eller flera tusen? Ja, hur som helst sade Messiaen senare att han aldrig haft så uppmärksamma lyssnare.
En Klassiker av Mikael Timm från 2017.
Jon Jordås om Nordens äldsta livsvisdomar. I Hávamál som räknas som en av de klassiska fornnordiska texterna finns goda råd för många tillfällen i livet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Från början fördes innehållet i Hávamál vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet.
Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna.
Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död.
Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk).
Medverkande : Heimir Pálsson, nordisk filolog, Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett,
En Klassiker från 2012.
Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna. Han målade mamman, katten, krukväxterna, skänken och utdragssoffan i den lilla ettan i Landala, husfasaderna på gatan, skimrande alltmer uppluckrade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Åke Göransson levde på kaffe och cigarretter sägs det. Målningen "Självporträtt med katt" från 1930-33 har konstnären Jan Håfström i en essä beskrivit så här: "Katten sitter i fönstret. Målarens ansikte är fördrivet, ger nästan intrycket av att vara sminkat: Ögonen glasartade, hållningen krampaktig. Till höger tornar möbler upp sig, till vänster skymtar ett ljus. Hans brant sluttande axel och huvudets hållning går igen hos katten i fönstret. Som ett eko. Som om han i det ögonblicket ville vara en katt och försvinna."
Åke Göransson identifierade sig alltmer med själva färgen, målade över sina egna äldre målningar, och blev i slutet av 1930-talet intagen på Lillhagens sjukhus i Göteborg.
Ur radioarkivet hör vi också kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson, poeten Willy Granqvist och konstnären och vännen Arne Stubelius, som var den som fann Åke Göranssons målningar i hans mammas kökssoffa.
En Klassiker av Katarina Wikars.
Den franska författaren Marguerite Duras har förändrat romanen men vad gjorde hon med filmen? Trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Katarina Wikars tar sig en titt på hennes film "India Song" från 1975.
De som talar är aldrig i bild. Kameran rör sig lika långsamt som en zenbuddistisk munk. De som är i bild gör ingenting. Bara väntar. Allt har redan hänt. Händer hela tiden. Fast det syns inte på utsidan mer. Vad gör de på dagarna? De har hur mycket tid som helst att vara fångar i sina vaga känslor. Duras urholkar sina karaktärer, sa någon. Nära nollpunkten. De vet ingenting.
Dansade de? De dansar. Vicekonsuln gråter. Varje natt.
Morgonen därpå finner den egentliga filmen sin form i minnet, sa Duras. Somligt har då redan försvunnit helt. Annat har förändrats på ett avgörande sätt under natten.
Ur radioarkivet: Carl-Johan Malmberg, Anita Björk och Anders Ahlbom.
From the publisher's feed