
Sign up to save your podcasts
Or


Ludvig Josephson upptäckte Bowie tjugo år efter alla andra - i en svettig träningslokal. Låten Up the hills backwards från 1980 hjälper honom genom löpbandets prövningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den 8 januari 2022 skulle David Bowie ha fyllt 75 år. Han avled 2016, nyss fyllda 69 år. Under sin långa artistkarriär gjorde han sig känd som en oförutsägbar hamnskiftare, med en rad nya scenpersonligheter; Major Tom seglande över jorden isolerad i sin rymdkapsel, rockikonen Ziggy Stardust, The Thin White Duke, i självvald exil i Västberlin under murens skugga och med betydligt råare ljudbilder…
Albumet ”Scary Monsters (and Super Creeps)” från 1980 innebar ännu ett stilbyte, med utblickar såväl bakåt i hans musikaliska historia som framåt mot nya intryck och influenser.
Låten “Up the Hill Backwards” från 1980 kallade Bowie ”ett engagemang förklätt till likgiltighet". Ludvig Josephson upptäcker låten långt senare - på gymmet där skiftena i takt och tempo följer löpbandets inprogrammerade fart och motstånd.
Evert Taubes föddes i en fyrmästarfamilj på Vinga, som nummer fyra av tretton syskon. Men ”Jag kommer av ett brusand´hav” är ingen vanlig självbiografi, menar David Anthin, litteraturvetare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Här beskriver Taube hur han vill dikta, utifrån sin barndom på Vinga.
Författaren Taube klagade ofta över att han inte blev betraktad som en seriös författare.
- Jag är poet! skanderade han från scenen.
Jag gycklar ej med orden, fast jag är mera känd för glada visor om lustig älskog.
Uppläsare Peder Losten
Producent Ulla Strängberg
1931 publicerades en av modernismens mästerverk Virginia Woolfs roman Vågorna. En berättelse som består enbart av röster, sex människors röster, från barndomslekarna till den uppgivna ålderdomen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Människans mångsidighet fångad i sex röster som pratar nästan enkom om sitt eget lilla liv, letar efter fotfäste för sina bräckliga identiteter, mitt i en av historiens största brytpunkter – mellan två världskrig, i det brittiska imperiets slutskede, decenniet efter att kvinnor fått rösträtt.
Allt förändras och allt är detsamma och skrämmande sig likt än idag:
”Jag förstår inte hur man ska lägga den ena minuten till den andra, den ena timmen till den andra, och med hjälp av någon naturkraft förena dem så att de kommer att bilda den hela och odelbara massa som ni kallar livet.”
Med sin inbyggda musikalitet har romanen fortsatt att älskas och inspirera, bland andra Patti Smith.
Jenny Aschenbrenner letar strandfynd i Virginias Woolfs ”Vågorna”. Som uppläsare hör vi Katarina Ewers och översättningen var gjord av Jane Lundblad.
Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken
Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig.
Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.
Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig.
I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme "Tomten" 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet "Tomten i Grottekvarnen".
Känd blev Janet Frame med sin självbiografiska trilogi som brukar kallas ”En ängel vid mitt bord”. Hon skrev den i början av 80-talet när hon återvänt till Nya Zeeland efter en tid i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
"En ängel vid mitt bord" har också filmatiserats av Jane Campion 1990. Framgången för filmen är en förklaring till att Janet Frames liv nästan är mer känt än hennes verk.
Författaren Janet Frame föddes 1924 på Nya Zeeland och växte upp under enkla omständigheter. Hon var studiebegåvad och fick stipendium för att studera till lärare, blev färdig med studierna men fick aldrig något lärarjobb.
Istället blev hon felaktigt diagnostiserad med schizofreni och kom att tillbringa åtta år på mentalsjukhus. Under den tiden skrev hon sin första novellsamling - "Lagunen" - vilken också gav henne ett litterärt pris, något som i sin tur bidrog till att hon så småningom blev utskriven från sjukhuset.
Hon nämndes ofta som en kandidat till Nobelpriset i litteratur, men hon dog 2004 och hann aldrig få det.
Anneli Dufva har gjort dagens Klassiker, där vi bland annat hör Janet Frame själv i en intervju gjord av radion på Nya Zeeland på 80-talet.
En Klassiker från 2010.
Bruno K. Öijers omfångsrika diktsamling Giljotin har inspirerat inte bara andra författare utan även många artister. Han har stått på scen med bland andra Thåström och Kent och uppfört sina dikter.
Bruno K. Öijer har kallats mycket genom åren. Svart dödsdemon och rebell, men också Guds gåva till mänskligheten berättar han för Björn Jansson i Klassikern, men han vill inte ha några stämplar på sig, han vill vidröra människor med sin poesi.
”Giljotin” som gavs ut 1981 är hans mest citerade diktsamling, med långdikterna Terror, du tar min hand, och Hey Ängel. I diktsamlingen finns också en avdelning kortare haikudikter.
Han har turnerat med sina dikter för fullsatta hus, och uppträtt med musiker som Joakim Thåström, John Holm och Kent.
Det är elektrifierat att uppföra dikterna live, säger han. Och jämför med en bluessångare. Om jag inte fick möta min publik med dikterna, det vore som om en bluessångare bara fick spela in skivor men inte uppträda på scen.
Neil Gaimans bok "Coraline" är en fantasyklassiker från 2002 om flickan Coraline som flyttar till ett nytt hus och upptäcker en parallell värld med kopior av sina föräldrar bakom en lönndörr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historien om Coraline är en urberättelse, en arketypisk djupdykning i det mänskliga psyket. Boken handlar om den elvaåriga flickan Coraline som flyttar till ett nytt hus och upptäcker en lönndörr till en annan värld. Där på andra sidan väggen, finns en lägenhet som ser ut som precis hennes egen och där bor två personer som ser ut som hennes egna föräldrar, men som har svarta knappar i stället för ögon. Bokhandlarna har alltid haft problem med vilken hylla boken ska stå på, barn, ungdom eller fantasy. Coraline kom ut på engelska 2002 och året därpå i svensk översättning av författaren Kristoffer Leandoer. Han säger att det var Coraline som gjorde honom till översättare och kallar den ”vår tids bästa barnbok”.
Nina Asarnoj
[email protected]
1953 fångade Jacques Tati en fransk badortssommar med dess typer och nöjen. Filmen är både rolig och ljuv och blev en förebild för senare semesterkomedier. Mårten Blomkvist om en legendarisk komedi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I 1950-talskomedin "Semestersabotören" mötte världen för första gången monsieur Hulot. Han spelades av regissören själv, Jacques Tati, som virrade till det mesta på en liten badort.
Det var roligt, det var franskt, det blev ett internationellt genombrott och många svenskars älsklingsfilm.
From the publisher's feed